Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. (2667) 8 februari 1933 - Ingen proposition om praktiska realskolor i år? Omsvängning inom skolöverstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LÄRARETIDNING
119
Ingen proposition om praktiska realskolor i år?
Omsvängning inom skolöverstyrelsen.
Den av förra riksdagen begärda
propositionen om en ombildning av
fyraåriga yrkesbestämda högre folkskolor till
praktiska realskolor eller mellanskolor
bör i nuvarande statsfinansiella läge ej
avges i år, anser skolöverstyrelsen i
skrivelse till regeringen. Visserligen
framhåller överstyrelsen åter de motiv, som
i- april 1931 föranledde dess
tillstyrkande av dylika försöksformer, men nu vill
överstyrelsen göra gällande, att staten
skulle riskera ökade utgifter för
upprättande av nya parallellavdelningar vid
dessa skolor. Härtill kommer, att ett
beslut om förvandling av de nu fyraåriga
högre folkskolorna till praktiska
mellanskolor med största sannolikhet skulle
inom den närmaste framtiden föra med
sig, att åtminstone vissa treåriga högre
folkskolor utbyggas med en fjärde klass
i förhoppning om att skolan sedan blir
erkänd som praktisk mellanskola. Dessa
nya klasser medföra ökade utgifter för
staten, även om skolan icke skulle bli
erkänd som praktisk mellanskola.
Bruce, Thomson och Hänninger: gör
de praktiska bildningslinjerna treåriga!
Flera av överstyrelsens ledamöter ha
avgivit intressanta reservationer.
Undervisningsråden Bruce och Thomson
hänvisa till vad de anfört, då frågan sist var
före, nämligen att de föreslagna
praktiska bildningslinjerna ej borde
organiseras som fyraåriga utan som treåriga
ovanpå sexårig folkskola. En sådan
anordning skulle ej givit anledning till de
betänkligheter av ekonomisk natur, som
överstyrelsen nu framfört. Då de två
reservanterna icke hunnit utarbeta
kursplaner m. m. till treåriga praktiska
bildningslinjer, anse de sig nödsakade att
nöja sig med en anteckning till
protokollet, ärtt de icke frånträtt sin tidigare
i frågan intagna ståndpunkt.
Undervisningsrådet Hänninger
instämmer i hrr Bruces och Thomsons
reservation och tillägger: »Tillika vill jag
nämna, att jäg icke för min del skulle
funnit skäl att förorda inrättandet av en
examenskontroll, anordnad på sätt av de
sakkunniga och överstyrelsen ifrågasatts
beträffande praktisk realexamen.»
W. Björck: Tidsläget inskärper
samhällets plikt att underlätta
ungdomsskarornas utbildning!
Undervisningsrådets Björcks
reservation lyder:
»Den ståndpunkt, som överstyrelsen
intagit, kan jag icke biträda. Enligt min
mening är det nuvarande tidsläget i
särskild grad ägnat att inskärpa
samhällets oavvisliga plikt att i all tänkbar
utsträckning underlätta de från folkskolan
utgående ungdomsskarornas praktiska
utbildning. Från olika håll har med
styrka framhållits, att de teoretiskt
inriktade skolorna utöva en alltför stark
dragningskraft på ungdomen. I
föreliggande situation, då
arbetsmöjligheterna för de lärjungar, som lämnat
folkskolan, äro i särskilt hög grad begränsade,
och från riksdagens sida påkallats
åtgärder för ungdomsarbetslöshetens
effektiva bekämpande, måste det framstå
angelägnare än någonsin, att det
allmänna söker på allt sätt underlätta för
de nö^tvunget sysslolösa att stärka sin
individuella utbildning för kommande
uppgifter i samhällets tjänst.
Om det redan i och för sig lär få
anses vara en angelägenhet av största vikt,
att en omläggning av de praktiska
ungdomsskolorna i den av riksdagen
anvisade riktningen snarast kommer till stånd,
framstå omedelbara åtgärder av denna
innebörd såsom oavvisliga under nu
rådande arbetsförhållanden. Jag har
därför påyrkat, att överstyrelsen bort hos
k. m:t hemställa om framläggande för
den nu samlade riksdagen av förslag i
huvudsaklig överensstämmelse med vad
1932 års riksdag påkallat.
Härvid förbiser jag icke de
svårigheter, vilka för överstyrelsen varit
avgörande vid frågans bedömande. Men jag
kan icke finna, att de härvid kunna få
vara avgörande.
Prestigesynpunkter få icke "bli
avgörande!
Beklagligt är visserligen, att det av
1927 års skolsakkunniga utarbetade
förslaget enligt min mening icke är ägnat
att läggas till grund för de åtgärder,
som närmast komma i fråga. Och jag
måste härvid särskilt erinra, att
prestige-synpunkter och minutiösa
jämställdhetshänsyn icke kunna få bliva
avgörande vid utformandet av en
skolorganisation. Den omständigheten, att den
uteslutande allmänbildande realskola och
mellanskola, som bygger på folkskolans
sjätte klass, är fyraårig, lär icke utgöra
en tvingande anledning att åt den
motsvarande praktiska läroanstalten
ovillkorligen utmäta samma studietid. När
det från olika håll vitsordas, att den
treåriga högre folkskolan skänker ett ur
det praktiska livets synpunkt fullt
tillfredsställande bildningsresultat och det
från dem, som äga mångårig ingående
erfarenhet om de sålunda utbildade
lärjungarnas förutsättningar att fylla sina
uppgifter i förvärvsarbetet eller
fullfölja sin utbildning i högre läroanstalter,
hävdas, att en utökning av skoltiden
ingalunda är av praktiska behov påkallad,
vore det säkerligen föga välbetänkt att
utvidga lärokursen enbart med
hänvisning till att såmedelst en formell
överensstämmelse med realskolan skulle
uppnås.
Ombilda högre folkskolor till praktiska
mellanskolor!
Därest vid organisationen
uppmärksammas allenast förefintliga behov,
bortfalla väsentligen de ekonomiska
betänkligheter, som för överstyrelsen varit
avgörande. Och utgår man vidare från nu
rådande förhållanden, äger man i den
tre-klassiga yrkesbestämda högre folkskolan
en naturlig anknytningspunkt för de
åtgärder, som äro av nöden för samhällets
mest närliggande inskridande. Dess
organisation och undervisning torde i allt
väsentligt kunna tjäna som mönster för
den praktiska mellanskolan. Givetvis bör
den fyraåriga högre folkskolan
härutinnan ställas på samma linje.
Inga ekonomiska hinder.
Genom anordnande av en med
bestämd kompetens för det praktiska livet
och för fortsatt utbildning inom
vederbörligt studieområde förbunden examen,
praktisk realexamen, torde den
ifrågavarande utbildningsvägen erhålla det
sociala värde, som åsyftats. Vid
fastställandet av sagda kompetensområde torde
böra övervägas, huruvida viss
differentiering i behörigheten kan vara av
omständigheterna påkallad mellan examen
avlagd vid treårig och sådan vid
fyraårig lärokurs. Och genom att
fortsättningsvis tilldela på så sätt ombildade
yrkesbestämda högre folkskolor
statsunderstöd enligt de grunder, som för
närvarande gälla, synes på ett enkelt sätt
den ekonomiska sidan av det
föreliggande organisationsproblemet kunna
erhålla en tillfredsställande lösning.
Efter prövning av k. m :t i varje
särskilt fall torde med eventuellt
erforderlig jämkning av reglementen och
läroplaner nuvarande läroanstalter av
ifrågavarande typ kunna tillerkännas
ställning av praktiska mellanskolor och
därmed tillika rätt att anställa praktisk
realexamen i enlighet med de närmare
föreskrifter, som k. m :t kan finna gott
meddela. På k, m:t torde ock böra
ankomma att lämna erforderliga
bestämmelser angående kompetensvärdet av
sådan examen, avlagd vid praktisk
mellan-skolas skilda linjer.
Förslag bör föreläggas årets riksdag.
Med hänsyn till den mycket
begränsade tid, som stått till mitt förfogande
för utformande av denna min från
överstyrelsemajoritetens avvikande
ståndpunkt, har jag sett mig nödsakad att
inskränka mig till här angivna allmänna
riktlinjer för den av riksdagen
påkallade ombildningen. I anslutning till vad
sålunda anförts har jag ansett, att
överstyrelsen bort hemställa
att k. m:t måtte föreslå 1933 års riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
