Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. (2667) 8 februari 1933 - Skolnyheter - Miss X: På tal om...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 6
derna i reglementets 28 par. bedömas
med tillämpning av de i samma
författ-ningsrum meddelade föreskrifterna. Då
denna prövning lämpligen bör i första
hand ankomma på pensionsanstalten,
har regeringsrätten, med undanröjande
av det överklagade beslutet, visat målet
åter dit för ny behandling.
Som synes har regeringsrätten
överlåtit åt pensionsanstalten att fixera
pensionens belopp. Överklagas detta beslut,
får regeringsrätten ånyo hand om målet.
Skolbyggnadslån. Skolöverstyrelsen har
tillstyrkt en ansökning från Romfartuna
skoldistrikt om tillstånd att för
skolbygg-nadsändamål upptaga ett amorteringslån.
En ny Norden-karta har i dagarna
utkommit hos Nordiska Skolmater ielf or laget,
Gunnar iSaietz.
Kartan har utarbetats av fil. dr J.
Furuskog efter modernaste och vederhäftigaste
material. Skalan är 1:1 milj. och formatet
225 x 18’2 cm. Kartan är tryckt i" ett flertal
färger och är fysisk med politiska
gränslinjer. Höjdkurvor äro inlagda i olika .färger vid
100, 200, 500 och 1,000 m. Höjder över 1,000 m.
ha den kraftigaste bruna färgtonen. De valda
djupkurvorna, 100, 200 och 500 m. ha den
pedagogiska fördelen att de motsvara landets
höjdkurvor. Den nya Norden-kartan upptager
bl. a. även beteckningar för de största
elektriska kraftverken i Sverige, Norge och
Finland, likaså ha de största och mest bekanta
radiostationerna inlagts. Bland nyheterna
märkes även automobilernas
igenkännings-ibokstUver, som placerats inom resp. län, amt
och fylken. De mera betydelsefulla svenska
nationalparkerna ha upptagits på kartan. Av
värde är att kartans omfattning möjliggjort
medtagandet av de baltiska staterna, Estland,
Lettland och Litauen, i deras fulla
utsträckning. Kartan medtager även vissa
intressanta uppgifter angående gradnätet. I vänstra
ramen står det sålunda angivet huru stort
ytinnehållet är av varje gradruta. Därjämte
meddelas avståndet mellan två meridianer,
avrundat till jämna km.
Kartan är såväl till. litografi som tryck ett
svenskt arbete.
På tal om...
»Barnens läxor eller mammas.» -
»Läxläsning en tung börda i många hem.» -
»Föräldrar inför ett kinkigt problem.» - »Skall
en mamma läsa läxorna med sina barn?» -
»Böra barnen få hjälp med sina läxor i
hemmen?» - »Skola läxor läsas i skolan eller
i hemmet?»
Ovanstående är en liten provkollektion ur
det stora lagret av gamla, evigt unga visor,
som av hög diskant och brummande bas börja
nynnas under skolterminens första veckor och
vid varningstiden sjungas i fortissimo.
»Mor till tre barn», »Far till två söner»,
»Målsman» och »Upprörda föräldrar»
behandla alla samma tema med vissa variationer.
Allt som oftast blir det en duett, där var
fågel sjunger efter sin näbb och ingen hör på
den andra. »Lärare», »Pedagog»> »Erfaren»,
»Överlärare» och »Moder och lärarinna» bli
vanligen överröstade i duetterna.
Diskussionen om läxläsningen gäller i
allmänhet de högre skolorna, där hopningen av
läroämnen och hetsen inför en krävande
examen göra, att även de yngsta eleverna få
redovisa för kunskaper, som de ej utan
mycken och tålig hjälp kunna tillägna sig. Enligt
en på inånga håll obruten tradition ser
läroverksläraren sig mer som granskare av den
mängd kunskap, direkt hämtad ur läxböcker,
som en elev kan svälja, än som undervisare
om hur böckernas kunskapsinnehåll skall
smältas. Diskussionen om läxläsning i läroverken
slutar varje termin med en dubbelsuck från
överansträngda föräldrar och varningsstränga
magistrar: »Vi äro offer för systemet.»
Följande I duninlägg från november pekar på att
lärarpersonligheten dock alltid kan göra sig
till herre t. o. m. över alltför många ämnen
och alltför kort tid:
»Läxornas svårlärdhet är också i hög grad
beroende av resp. lärares förmåga att
preparera hemuppgifterna. Det finns lärare, som äro
så skickliga i detta avseende att de nästan
göra undan halva arbetet för eleverna på ett
lämpligt och även ambitionsväckande sätt.
Men det finns också andra, som knappt gitta
gå igenom läxan eller ge några anvisningar
utan nöjer sig med att låta eleverna klara
upp den på egen hand, vilket ibland kan vara
ytterst deprimerande.»
Men även folkskolans lärare bli ställda till
ansvar för störd hemfrid.
»Min tös läser och står i för brinnande livet
i flera timmar på eftermiddagarna, och då
får min fru sitta troget vid hennes sida och
hjälpa henne till rätta.
I dag kom tösen hem med gråten i halsen
och talade om att hon inte kunde sin läxa,
och fröken hade sagt ’att om hon inte kunde
sin läxa i morgon, så skulle hon få en lapp
med sig hem’. Alltså hade inte min hustru
haft nog läxläsning, utan det måste tas
grundligare.
Men barnen gå ju i skola för att lära sig
läsa och skriva. Varför skola då dessa
småttingars fritid vara ytterligare skoltid?»
En lugnande stämma svarar:
»Skolans uppgift är att undervisa, och
hemmets uppgift blir att övervaka att barnet
sköter sina hemuppgifter. Låt barnet reda sig
självt! I regel är det väl så att hemläxan
prepareras i skolan, så att barnen skola kunna
sköta sina hemuppgifter själva. Kan barnet
icke detta, så beror det väl därpå, att barnet
icke fått den undervisning eller handledning
som erfordras eller att det icke haft möjlighet
att tillägna sig undervisningen på ett rätt
sätt. Denna fråga är icke så lätt för far och
mor att bedöma. Men då lärarinnan säger åt
barnet att om det icke kan sin läxa i morgon,
så skall det få en lapp med sig hem, så ligger
ju däri en vädjan från skolän till hemmet.»
I januari klagar en moder i Skånska
Dagbladet:
»Minst ett par gånger i veckan händer det,
att min pojke, som går i en av stadens
statliga skolor, kommer och ber mig om hjälp
med sina språkläxor, och på min fråga om
läraren ej preparerat läxan i skolan, får jag
alltid svaret: ’Det hann han ej med.’ Lika
ofta händer det, att min flicka, som går i
folkskola, ber om hjälp med sina nemtal; även
hon förklarar, att fröken ej gått igenom den
nya läxan.»
Van att stilla stormar på
överlärarexpe-ditionens lokal upplyser en överlärare:
»Det är absolut icke meningen, att barnen
i folkskolorna skola ha någon hjälp i hemmen
med läxorna, och med de nya
undervisningsmetoderna är det heller icke behövligt.
Dessutom vill jag påpeka, att man kan ej alltid
lita på barnens uppgifter, exempelvis som i
detta fall, då en flicka kommer hem till sin
mamma och talar om, att ’fröken’ -fej gått
igenom hemtalen. Det har under de sista
decennierna - och väl även tidigare - talats
många vackra ord om samarbetet mellan
skolan Och hemmet, och i ett fall som detta hade
det givetvis varit synnerligen önskvärt att
den ’undrande modern’ vänt sig till lärarinnan
personligen för att få reda på, hur saken
verkligen hängde ihop.»
Att döma av tidningsinsändarnas frågor
och svar tycks man å båda sidor ha den
uppfattningen, att en modern s. k. arbetsskola
befriar barnen från hemarbete och föräldrarna
Iran allt aktivt deltagande i sina barns första
studieförsök. I en tidning läses: »Vissa
experimentskolor ha nästan lyckats eliminera
hemläxorna. De övriga komma att behålla dem
länge än. De höra oupplösligen ihop med det
nuvarande skolsystemet. Läxläsningen kan
först tänkas upphöra, då skolan omarbetas
efter arbetsskolelinjer.»
Om det vore så, att allt vore gott och väl>
blott ordet läxa försvunne, och att arbetssko^
lans beting, arbetsuppgifter, projekt o. s. v.
ej följde barnen utanför skoldörren, då hade
man orsak att i detta sammanhang tala ömt
»den befriade modern». Men endast om barnet
lever i en internatskola bortelimineras
läran-dets eftermiddagsmödor för föräldrarna.
Barnen känna troligen ej heller i internatskolan
så stark skillnad mellan förmiddagarnas
skoltimmar och eftermiddagarnas privattid, att
skolarbetet där tyckes dem inkräkta på ledig
tid. De opponera ej däremot, att från
arla till särla suggereras till självstudier, och
lärarna finnas alltid till hands att vägleda»
Men s. k. arbetsskoleteknik i vanliga skolor
ger knappast varken barn eller föräldrar
mindre att göra på e. m. än vad den påtalade
läxläsningen gjort även om verksamheten är
av nöjsammare slag. Självverksamhet pä
lågstadiet innebär böner om hjälp att slå
upp i uppslagsböcker, plats att breda ut
rit-papper, skrivböcker m. m., ostörd rö och
familjens varma intresse. Modern arbetsskola
bygger bl. a. just på ett glödande positivt
skolintresse i hemmen. Positivt!
Följande uttalande från en skånsk
överlärare varslar om eftermiddagsöppna skollokaler
och lärare med utsträckt tjänstgöringstid:
»I reglementet för folkskolorna finnes
ingenting utsagt om barnens hemläxor, men
meningen är givetvis, att eleverna skola klara
sig utan hjälp, frånsett den, som de få i
skolan. Tendensen pekar alltmer därhän, att
skolan skall bli arbetsplatsen, där således även
hemläxorna skola grundligt genomgås. Det är
också mycket troligt, att framtidens
skolarbete kommer att utformas på ungefär följande
sätt:
Eleverna få på, måhända kortare, måhända
färre skoltimmar ungefär på samma sätt som
nu höra upp sina läxor, varpå nya ges. Efter
en rundligt tilltagen middags- och vilorast
få de återvända till skolans biblioteks- och
överläsningssalar, där de under en lärares?
eller lärarinnas ledning få lära sig att ’slå’ i
tillgänglig litteratur och på så sätt förbereda
sig för de undervisningsmetoder, som tillämpas
vid våra högskolor och universitet.
Naturligtvis får man då också utgå ifrån, att de mindre
försigkomna få direkt hjälp av läraren, resp.
lärarinnan, t. ex. med lösandet av en
matematisk uppgift eller översättningen av en
krånglig text. Meningen är dock, att allt.
arbete skall göras i skolan, medan hemmet
skall vara en vilo- och rekreationsplats. Att
det då också blir betydligt trivsammare för
föräldrarna, som slippa se barnen mer eller
mindre hörbart plugga sina läxor, är givet.»
Skattebetalande föräldrar ha orsak att
tveka huruvida de böra allt framgent draga»
med studiebekymren hemma eller tacksamt se
telningarna halvinackorderade i skolan. Lyse,
lokaluppvärmning, högre lärarlöner betyda
som bekant högre skatt. Men förlåt! Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
