Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. (2668) 15 februari 1933 - Nils Wikström: Köpenhamns psykotekniska institut - Allmän medborgarskola för värnpliktig ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfällen, då en institution, t. ex. ett
ungdomshem, ett industriellt eller
merkantilt företag, önskar pröva elever eller
platssökande, eller då en läkare önskar
prövningar till stöd för sin åsikt om en
persons kvalifikationer, men då
undersökningarna inte kunna försiggå på
institutet, gör man upp en serie prov, som
äro utarbetade för ett särskilt ändamål.
Det kan t. ex. röra sig om att utarbeta
ett skriftligt prövosystem, som skall
föreläggas en person till lösning under en
halv- eller heltimme för att få en
uppfattning om vederbörandes allmänna
uppfattningsförmåga eller speciella
färdigheter. Genom samarbete med
institutet försäkrar man sig om den på dessa
områden förvärvade insikten och
erfarenheten och får möjlighet till
jämförelse med resultat, härrörande från ett
större antal personer, vilket är ett
nödvändigt villkor för att bedöma den
enskilde personens ståndpunkt.
Undersökningsmetoder.
Vid de psykotekniska
undersökningarna, som försiggå både i grupper och
individuellt, användas som hjälpmedel
dels de psykotekniska apparaterna för
undersökning av de förvärvsmässiga
anlagen och dels ståndpunkts-,
intelligens-och uppfattningsprövningar för
undersökning av den intellektuella
utrustningen. Alla personer, som undersökas
individuellt, bli personligt behandlade av
en fackutbildad psykolog, som söker
tränga till grunden av varje persons
egenart och söker ställa saken i sin rätta
belysning mot bakgrunden av
ifrågavarande persons natur och yttre
omständigheter.
Undersökningsresultat.
Eftersom endast vissa sidor av en
persons förmåga och anlag äro möjliga att
undersöka, kan den psykotekniska
prövningens resultat som regel endast
betraktas som ett led i eller som ett
supplement till de upplysningar om en
persons kvalifikationer och möjligheter, som
åstadkommas. Institutets
läkarundersökning, skolans ’och hemmens upplysningar
bidraga var på sitt sätt till att utgöra
det grundlag, som är nödvändigt for
att överväga och planlägga valet av
utbildning och yrke på ett så förnuftigt
sätt som möjligt.
Kostnader för undersökningen.
Medan lärlings- och
tjänstemannaundersökningarna äro avgiftsfria, betalas
för de andra undersökningarna en
avgift, som i regel varierar mellan 5 och
10 kronor, allteftersom det gäller en
grupprövning eller en enskild
undersökning. I de fall, då en skriftlig förklaring
begäres, betalas denna särskilt (5-10
kr.). Då det är av betydelse för en
person att bli undersökt men hans
ekonomiska förhållanden gör det svårt för
honom att erlägga någon avgift, kan
undersökningen utföras avgiftsfritt. Med
offentliga eller privata företag och
institutioner, som önska undersökning av
platssökande eller personal, träffas
särskilda avtal. - Institutets kostnader
belöpa sig på ungefär 30,000 kr. pr år.
Köpenhamns stad lämnade under
sistlidna år i bidrag 20,100 kr., och resten,
togs in genom avgifter.
I en följande artikel skall lämnas en
närmare redogörelse för
tillvägagångssättet vid de olika provens utförande.
’.Nils Wikström.
Nr 7
SVENSKLÄRARÉTIDNING
Allmän medborgarskola för värnpliktig ungdom.
En beaktansvärd riksdagsmotion.
I andra kammaren lia hrr Birger
Petersson (h), Ivar Andersson (Ii), Nils
Holmström (n), John Gustavsson (h)
och Ernst V. Olsson (h) väckt följande
motion:
Tidén efter världskriget och särskilt de
senaste åren kännetecknas av en praktiskt taget
permanent arbetslöshet, låt vara av
varierande storleksordning, till vars karakteristiska
drag hör dels en viss regelbunden ansvällning
vintertiden och dels en påtaglig ’förtätning
bland ungdomen. Som ett ytterligare
karakteristiskt moment tillkommer, att
arbetslösheten under de senaste åren spritt sig till
jordbruket utan att tecken skönjas, att denna
yrkesarbetslöshet inom den närmaste tiden
skall kunna helt avvecklas. Uppenbarligen har
arbetslösheten inom jordbruket även
karaktären av huvudsakligast en säsongarbetslöshet,
i det jordbrukets nuvarande svaga
räntabilitet såsom led i rationaliseringsarbetet
framtvingat en inskränkning av arbetskraften
under den kalla årstiden. Med den inställning
till de oförskyllt arbetslösa, som
statsmakterna ,från och med världskriget intagit, säger
det sig självt, att denna utveckling, om den
icke kan hejdas, kommer att draga med sig
stora kostnader för stat och kommuner för
hjälp åt behövande arbetslösa.
I den diskussion av arbetslöshetsproblemet,
som i dessa dagar föres, kan frågan om
denna till synes kroniska vinter- och
ungdomsarbetslöshet helt enkelt icke förbigås. Att de
unga vid inträdet i den produktiva åldern
icke finna användning för sina kunskaper och
färdigheter hör till de mest skrämmande
dragen i tidens sociala ansikte. Efterföljande
framställning gör icke anspråk på att vara
annat än ett inlägg i diskussionen, ett
uppslag, som torde förtjäna prövas jämsides med
andra till arbetslöshetens bekämpande.
Medborgarskolan ett led i
arbetslöshetspolitiken.
Såsom ett direkt led i
arbetslöshetspolitiken hava vi tänkt oss möjligheten att för-
verkliga det gamla önskemålet om en allmän
medborgarskola i samband med värnpliktens
fullgörande. För att närmare åskådliggöra vår
tankegång tillåta vi oss att redan här
skissera organisationen av en sådan
medborgarskola. Den borde anordnas för de värnpliktiga,
som skola rycka in för fullgörande av
lagstad-gad tjänstgöring, och förläggas- i omedelbar
anslutning till denna, antingen - och helst
- fore (exempelvis under februari-april)
eller också omedelbart efter
(oktober-december) själva värnpliktsövningen. Den skulle
självfallet anordnas som internat med
tillvaratagande av det under vintertiden allt
mindre utnyttjade kasernutrymmet, men hållas
skild från den egentliga övningstiden.
Anordnas skolan på vintern .fore övningarna, borde
måhända en tidigare inryckning kunna vara
motiverad för de i jordbruket sysselsatta
värnpliktiga för att möjliggöra någon månads
paus under våren för deltagande i vårbruket.
Skolan borde anordnas som enhetlig
medborgarskola, omfattande skrivning, räkning och
andra elementära ämnen - vilket väl
företrädesvis bleve liktydigt med en repetition
och utvidgning av folkskolekursen -. vidare
medborgar- eller kommunalkunskap samt
ytterligare ’fysisk fostran, d. v. s. gymnastik
och idrott. Då en dylik massförläggning av
unga män rimligen ej kan gå för sig utan
att ordning och skick upprätthållas, synes det
både lämpligt och nödvändigt att låta skolan
stå under ledning av militärbefälet, vilket
dessutom borde ha att ombesörja
undervisningen i gymnastik och idrott samt eventuellt
i vissa andra ämnen. I övrigt borde
värnpliktiga lärare och studenter i viss
utsträckning kunna tagas i anspråk som undervisare
- givetvis under förutsättning att
tillgången till reservbefäl icke rubbas härigenom.
Från deltagande i skolan skulle undantagas
värnpliktiga, som genomgått vissa högre
skolor; Ilertalet av dem har under förutsättning
av den nuvarande reservbefälsutbildningens
bibehållande att ändock fullgöra en längre
värnpliktstjänstgöring och försättes sålunda
icke i någon förmånsställning. Därutöver
kunna andra dispensbestämmelser tänkas,
åsyftande att reglera plikten att genomgå
skolan, såsom försörjningsskyldighet,
platsinnehav, hänsynstagande till
kategoriklyvningen o. s. v. Vi upprepa, att den sålunda
skisserade anordningen endast avser att
angiva en tänkbar form vid utgestaltningen av
idén om en allmän medborgarskola.
De bestämmande synpunkterna vid
bedömandet av denna nya skolform måste vara de
pedagogiska, sociala, ekonomiska och militära.
Kommunalförvaltningens demokratisering
aktualiserar frågan.
Förutsättningen lör att anordnande av en
dylik skola över huvud skall kunna upptagas
till prövning måste vara, att den fyller ett
förnuftigt ändamål. Rätt organiserad måste
den hava en mission att fylla för den del av
vår ungdom, som icke åtnjutit annan
utbildning än den ingalunda föraktliga, som
folkskolan skänker. Även om vi väl inse
svårigheterna att organisera en dylik
massundervisning och icke äga någon bestämd mening
om möjligheten att komma över eller ’förbi
dessa, vilja vi dock som en på lång erfarenhet
grundad uppfattning anföra, att det på.många
håll känts ett starkt behov av en
»fortsätt-ningssköla» eller repetitionsskola i den
ålder, då de unga stå inför ett mera
ansvarsfullt skede av livet. Och även om det
nuvarande fria folkbildningsarbetet ger vår tids
ungdom helt andra resurser än dem, som stodo
tidigare generationer till buds, kvarstår, att
detta bildningsarbete lämnar många utanför,
framför allt på landsbygden. Från intresserat
skolhåll har vid många tillfällen framförts
som önskemål, att man kunde bereda alla
ungdomar vid en senare ålder än
lortsättnings-skoleåren en viss repetitions- och
medborgar-imdervisning, och detta krav har vunnit i
styrka i och med att den kommunala
förvaltningen numera i en helt annan utsträckning
än tillförne fordrar medverkan från personer
,i olika medborgargrupper. Vad
undervisningen i gymnastik och idrott beträffar, torde det
väl numera icke råda mer än en mening om
att dennas inrymmande i skolprogrammet
skulle kunna fylla en viktig mission i den
fysiska fostrans tjänst och att några månaders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
