Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. (2669) 22 februari 1933 - Nya författningar - Assar Ferm: Comeniusbiblioteket i Leipzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 8
Nr 13.
Kungl. Maj:ts kungörelse angående
ändrad lydelse av mom. l kungörelsen den 9
oktober 1914 (nr 260) angående inspektion
av folkskoleväsendet i stad, som ej
deltager i landsting;
given Stockholms slott den 20 januari 1933.
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna, att
mom. l kungörelsen den 9 oktober 1914
angående inspektion av folkskoleväsendet i stad,
som ej deltager i landsting, skall hava
följande ändrade lydelse:
1. Stad, som ej deltager i landsting och
som anställt särskild folkskolinspektör för
ledningen av sitt folkskoleväsen, må på
ansökan av stadens skolstyrelse och efter
skolöverstyrelsens hörande kunna av Kungl.
Maj:t på villkor, som Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskriva, tills vidare befrias från
inspektion av sitt folkskoleväsen genom
statens folkskolinspektör; dock skall sådan
befrielse icke gälla granskningen och
vitsordandet av skolstyrelsens ansökningar om
statsbidrag, och skall ej heller någon inskränkning
ske i den befogenhet, som vid inträffad
ledighet å lärarbefattning tillkommer statens
folkskolinspektör jämlikt § 19 mom. l av dels
förnyade stadgan den 26 september 1921 (nr
604) angående folkundervisningen i riket, dels
ock förnyade stadgan den 22 juni 1923 (nr
294) angående folkundervisningen i
Stockholm.
Denna kungörelse skall äga tillämpning
från och med den l januari 1933.
Det alla etc.
Stockholms slott den 20 januari 1933.
GUSTAF.
(L. S.)
(Ecklesiastikdepartementet.) Arthur Engberg.
Comeniusbiblioteket i
Leipzig.
Den lärare, som besöker Leipzig, skall
inte glömma att göra ett besök i det
berömda Comeniusbiblioteket. Det ligger
vid en ganska lugn gata,
Schenkendorf-strasse 34, och när man ser det utifrån
första gången, kan man knappast tro,
att byggnaden rymmer det största
pedagogiska bibliotek, som finnes i världen.
Comeniusbiblioteket tillkom 1871. Sitt
namn fick det därav, att det stiftades
samma år man firade 200-årsminnet av
den berömde pedagogens död (Comenius
dog egentligen 1670, men det visste man
ej då). Stiftaren var en folkskollärare
i Leipzig, som hette Julius Beeger. Han
besökte en gång det stora
universitetsbiblioteket i Leipzig för att låna en bok,
jag tror det var ett av Comenius verk.
Han fick då till svar, att man ej lånade
ut sådana böcker till folkskollärare.
Dessa ansågos på den tiden inte ha nog
bildning att förstå sådana böcker.
Numera vägras inte en sådan begäran av
universitetsbiblioteket. Förbittrad över
detta svar beslöt Beeger att verka för
att Leipzigs folkskollärare skulle skaffa
sig ett eget pedagogiskt bibliotek. Han
vann förståelse bland sina kolleger, och
ovannämnda år kunde biblioteket börja
sin verksamhet. I början förvarade
Beeger böckerna i sin skolsal och senare i
sitt hem, men 1905 fick biblioteket
flytta in i det hus, där det f. n. är. Då hade
den sachsiske folkskollärarens idé vun-
nit förståelse över hela Tyskland. Det
var inte längre Leipzigs lärarförening,
som ensam stod bakom företaget, utan
en mäktigare sammanslutning, Tyska
lärarföreningen. Nu är även denna
byggnad fullproppad med böcker från
golv till tak, och man står just i begrepp
att tillbygga biblioteket.
Om man gör en rundvandring i det
stora biblioteket, får man en
föreställning om vilka skatter som gömmas här,
men även en aning om det oerhörda
arbete, som åligger bibliotekspersonalen.
Endast 2 manliga bibliotekarier och 12
kvinnliga biträden äro nämligen
anställda vid biblioteket. Detta skulle
naturligtvis vara för litet, om de ej finge
hjälp från annat håll. Sju
folkskollärare i Leipzig arbeta där sammanlagt
10 timmar i veckan under
eftermiddagarna. För detta erhålla de ett mycket
ringa arvode. Comeniusbiblioteket var
från början avsett att vara ett
pedagogiskt arkiv, och så är det i viss mån
ännu i dag. Man finner där* f lera
rariteter, t. ex. första upplagan av
Comenius verk: »Didactica Opera Omnia»
från 1627 o. s. v. Biblioteket äger den
största pestalozzisamlingen i världen ;
alla författarens verk i originalupplagor
samt även hans böcker översatta till de
flesta språk, t. o. m. till japanska. För
några år sedan kom en pedagogisk
forskare från Amerika över till Europa för
att studera Pestalozzi. Han reste
omkring till alla de platser, där Pestalozzi
verkat, men fann intet. Slutligen kom
han till Comeniusbiblioteket, och sedan
behövde han inte resa längre. Utom
Pestalozzi äro naturligtvis samtliga
äldre och modernare pedagoger
representerade i biblioteket. De böcker, som
tillhöra arkivet utlånas naturligtvis inte.
Dessutom finner man i detta bibliotek
alla läroböcker för särskilt tyska skolor,
som ha utkommit och fortfarande
utkomma. Särskilt litteraturen för
metodik i de olika skolämnena är väl
representerad. Katalogiseringen är så väl
genomförd, att man utan svårighet
genast finner, vad man söker.
Den intressantaste avdelningen av
biblioteket tycker jag är
tidskriftsamlingen. Man har i biblioteket även en
stor läsesal, där pedagogiska lexikon,
tidskrifter och tidningar på olika språk
finnas. Där hittar man också »Svensk
Läraretidning» i fack 83. Alla
tidskrifter samlas och inbindas årgång för
årgång. Dessutom katalogiseras särskilt
alla uppsatser i tidningarna, som
kunna vara av särskilt pedagogiskt intresse.
Vill man t. ex. veta, vad som i olika
tidskrifter skrivits om
intelligensundersökningar, kan man i katalogen genast
få reda på detta. I biblioteket finns
även s. k. »Sammelkasten», d. v. s. lådor
med tidningsurklipp. Även dessa
urklipp äro katalogiserade, så att man
genast finner, vad man söker, uppsatser
angående lärarutbildningen i en låda,
historieundervisningens metodik i en
annan o. s. v.
På detta sätt har biblioteket arbetat
sig fram undan för undan, och nu
uppfyller det också fullt sitt ändamål att
vara en härd för pedagogisk forskning
för Tyskland och om möjligt hela
världen.
Var och en, som är medlem av tyska
lärarföreningen, har rätt att
kostnadsfritt låna ur biblioteket. Även andra
kunna få låna mot en avgift av 1,50
Mark pr termin. Årligen går en ström
av böcker från detta bibliotek med post
eller järnväg ut över hela världen. Även
till vårt land sändes varje år åtskilliga
böcker. Bibliotekarierna stå till tjänst
med råd och upplysningar. Man
behöver bara för dem nämna det ämne, som
man särskilt vill studera, så leta dessa
ut de arbeten, som man kan ha nytta
av. För att lärarna bättre skola kunna
ha reda på, vad som finns i deras eget
bibliotek, utkommer varje år en
förteckning över de böcker, som under det
senaste året förvärvats av biblioteket.
Denna katalog är mycket billig, den
kostar bara en Mark. På så sätt är det
möjligt för alla tyska lärare att känna
till, vad som finnes i biblioteket utan
att ha besökt det.
En sådan institution som
Comeniusbiblioteket måste naturligtvis sluka en
massa pengar. Hela tyska riket,
delstaten Sachsen och framför allt staden
Leipzig skjuta till betydande summor.
Men det mesta kommer som frivilliga
bidrag från olika tyska lärarföreningar.
Även föreningar, som representera
högre skolor, sända årligen betydande
bidrag. Således underhålles och skötes
denna institution helt och hållet av
tyska folkskollärare. Detta tan man säga
är ett storverk, som saknar sitt
motstycke, och som bör mana till efterföljd
i andra länder.
Assar Ferm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
