Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. (2669) 22 februari 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - A. J. Lundén - P. Pålsson - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 8
Nytt bildhäfte för
undervisningen i naturkunnighet
Bilder av svenska djur
efter tavlor av Nils Tirén
och Ernst Kusel
64 bilder på gummerat papper. 50 öre.
(Norstedt)
Provex. för 25 öre i frimärken.
Tiréns och Kiisels tavlor över svenska
djur, framställda i naturlig miljö, ha
vunnit en enastående framgång. De
begagnas i skolorna ~|£.ndet runt vid
biologiundervisningen samt som
väggprydnader. En illustrerad katalog över dessa
tavlor, som utgavs 1932, visade sig vara
så begärlig, då den direkt kunde
användas som bildhäfte, att den helt hastigt
slutrekvirerades. Förlaget fick i
samband därmed uppmaning från flera håll
att utgiva en samling avbildningar av
tavlorna, och med anledning härav har
nu ett urval av bilderna iordningställts
såsom ett bildhäfte, framför allt avsett
för barnens arbetsböcker i
naturkunnighet.
Svenska Bokförlaget
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening*
Lärarbyrån.
8. A. F:s platsförmedlingsbyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 109982.
öppen 10-12, 2-4. Lördagar 10-12; &-3.
Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl
skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och
småskolor samt fortsättningsskolor.
Från kretsmötena.
Halmstadstraktens skolförening höll
den 11 febr. sitt sedvanliga
vårmöte. Efter att ’ha ägnat de sedan
höstmötet avlidna
föreningsmedlemmarna A. Gasslander och J. N.
Wetterstrand några varma ord, gav den nye
ordföranden, hr K. A. Starke, en exposé
av de frågor, som. genom
skatteutjämningsberedningens betänkande och
läroverkssakkunnigas förslag blivit aktuella.
Tal. fäste bl. a. uppmärksamheten på att
den gamla, från ledande folkskolehåll
så klandrade lästiden vid Halmstads
folkskolor - d. v. s. 4 tim. före och 2
tim. efter den långa rasten - nu
upptagits av läroverkssakkunniga som den ur
flera synpunkter bästa lästiden.
»De svenska folkbiblioteken» var
ämnet för det föredrag, som bibliotekarien
vid Centralbiblioteket i Halmstad H.
Wieslander, därefter höll.
Tal. gav en skildring av såväl socken- och
arbetarbibliotekens som de olika
föreningens-bibliotekens uppkomst och utveckling fram
till år 1929, som är ett märkesår i bibliotekens
historia. Från nämnda år har nämligen
staten anslagit betydande belopp till
folkbibliotekens ordnande och även i viss utsträckning
försett dem med fackutbildad personal.
Vidare inrättas från nämnda år
centralbibliotek i ett antal städer, vilka avse att
komplettera omkringliggande mindre
bibliotek och även att tillgodose enskildas bokbehov
genom utsändandet av vandringsbibliotek.
Slutligen inbjöd hr .Wieslander till ett
intimare samarbete mellan skola och bibliotek
och föreslog, att mera försigkomna skolklasser
skulle någon gång förlägga sina studier och
övningar till Centralbibliotekets lokaler.
Överlärare K. P. Knutsson önskade
en del ändringar i de gällande
bestämmelserna angående
familjepensioneringen, vilket förslag föreningen upptog som
sin motion att vidare behandlas av
centralstyrelsen.
Dagens sista föredrag hölls av hr
Wiktor Fredriksson, Göteborg, som inledde
frågan om »Folkskolans förstatligande».
Efter att inledningsvis ha redogjort för
skatteutjämningsberedningens förslag
betonade tal., att folkskolans lärare principiellt inte
ha något att invända mot det framlagda
förslaget. Kan skolan genom rationalisering bli
billigare och arbeta mera friktionsfritt, så
hälsas detta naturligtvis med tillfredsställelse
av folkskolans lärare. Men även om denna kår
principiellt godtar förslaget, fortsatte tal., så
innehåller det även en del till sina
konsekvenser mindre väl övervägda detaljer, som därför
kräva en kritisk granskning. Så kan det t. ex.
inte anses rimligt, att kommuner, som till
sina nybyggda skolhus upptagit stora lån, utan
någon slags kompensation skola överlämna
dessa byggnader till staten. De få i så fall -
kanske under många år - betala räntor och
amorteringar för statens fastigheter. -
-Kommunala folkskolinspektörer, överlärare,
skol-och tandläkare o. d. måste kommunerna
sannolikt även efter reformens genomförande
själva bekosta. Vidare ansåg tal., att en
»läns-kommunal» skolkretsstyrelse, som valdes mera
efter politiska än pedagogiska grunder, vore
föga skickad att handha skolans
angelägenheter. Det hela bleve tungt och överorganiserat,
då k. m:t i alla fall i sista hand skulle avgöra
frågorna, bl. a. om hur många lärartjänster,
som skulle få tillsättas. Slutligen skulle
bestämmelsen om tvångsförflyttning skapa en
känsla av otrygghet, som vore alldeles onödig,
då flera hundra tjänster årligen bli vakanta
genom lärares avgång med pension.
Lärarkåren bör emellertid medverka till frågans
genomförande på ett sådant sätt, att skolans
berättigade intressen inte trädas för nära.
Efter hr Fredrikssons anförande
följde en livlig liskussion, där bl. a. en del
landsbygdslärares ställning till förslaget
belystes av hr P. Nilsson, Grimeton, som
framhöll, att det vore olyckligt, om
kommunernas och de enskilda lärarnas vilja
och förmåga till initiativ i skolfrågor
förkvävdes av byråkrati och
överorganisation.
Sedan flera talare haft ordet dels för,
dels mot detaljer i förslaget, avslöts
mötet med att diskussionen fick utgöra svar
på frågan.
En damkor under hr Fogelquists
ledning medverkade under mötet med sång.
När anslagen äro små
gäller det mer än någonsin att få största
möjliga valuta för de tillgängliga
medlen-En i förhållande till den höga kvalitén
och effektiviteten mycket billig apparat
är
BALOPTICON
Begär vår offert under hänvisning till
denna annons.
EDV. NERI IE N, A.-B.
Kungsgatan 19, Stockholm
Dödsfall.
A. J. Lundén.
F. folkskolläraren och kantorn A. J.
Lundén, Hjärtlanda, avled den 15 februari, 75 år
gammal.
L. var född i Fröderyd och avlade
folkskollärarexamen i Växjö 1880 samt anställdes i
sin hemförsamlings södra skola, där han
verkade ett par år. Efter i Skara år 1882 avlagd
organist- och kantorsexamen erhöll han
samma år transport till Hjärtlanda, där han
tillträdde de förenade iolkskollärar-,
organist-och kantorsbefattningarna, vilka han
beklädde, tills han för snart halvtannat årtionde
sedan avgick med pension.
Inom den socken, varest han nedlagt så gott
som hela sitt livsverk i skolans och kyrkans
tjänst, har hans arbetsförmåga jämväl på
mångahanda andra sätt tagits i anspråk. Så
har han under en lång följd av år beklätt
ordförandeposten i såväl kommunalnämnd som
-stämma samt ordförandeskapet i
brandstods-kommittén för socknen, varit mångårig
uppbördsman för prästerskapets löner, revisor och
ledamot av skolrådet, ledamot av
taxeringenämnden och ända till sin bortgång
ordförande i socknens pensionsnämnd.
L. sörjes närmast av -barn.
P Pålsson.
F. folkskolläraren i Flackarp P. Pålsson
har avlidit i sitt hem Ängsbo, Lund, i en
ålder av 77 år.
iP., som var född i Vinstorp, vann inträde
vid Lunds folkskoleseminarium år 1874 och
utexaminerades därifrån 1877. Samma år blev
han folkskollärare i Flackarps församling, där
han verkade i 42 år, eller till år 1919, då han
avgick med pension. Under dessa år deltog han
livligt även i kommunens angelägenheter. Vid
sin avgång flyttade han till sin fastighet
Ängsbo i Lund.
Den bortgångne sörjes närmast av maka
och tre söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
