Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. (2670) 1 mars 1933 - Skolnyheter - Miss X: På tal om...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
SVENSK-LÄRARETIDNING
Nr 9
Tjänstgöringsbetygen. I ett av
skolrådet i Arvidsjaurs skoldistrikt den 21
augusti 1930 utfärdat tjänstöringsbetyg
för G. M. Eriksson vitsordades, att han,
som från höstterminen 1924 tjänstgjort
såsom ordinarie lärare vid Laukers
folkskola, under denna tjänstgöring
ådagalagt ’berömlig undervisningsskicklighet,
berömlig förmåga att i skolan
upprätthålla ordning och att i övrigt leda
ungdomens fostran, berömligt nit och
hedrande vandel.
Sedermera utfärdade
folkskolestyrelsen i Arvidsjaurs skoldistrikt, på
begäran av Eriksson om vitsord om hans
tjänstgöring, den 19 april 1932 ett
tjänstgöringsbetyg, däri
folkskolestyrelsen - med angivande att Eriksson från
den l juli 1924 varit och fortfarande
vore anställd såsom ordinarie
folkskollärare vid Laukers skola - tilldelade honom
vitsordet med nöje godkänd för förmåga
att i skolan upprätthålla ordning och att
i övrigt leda ungdomens fostran, medan
betygen i övrigt bibehöllos oförändrade.
Eriksson anförde ’besvär hos
domkapitlet i Luleå under yrkande, att
folkskolestyrelsens den 19 april 1932 fattade
beslut måtte, i vad det anginge vitsord
för förmåga att i skolan upprätthålla
ordning och att i övrigt leda ungdomens
fostran, upphävas och Eriksson i
nämnda hänseende tilldelas betyget
berömlig.
. Domkapitlet, som över ’besvären hörde
folkskolestyrelsen och vederbörande
folkskolinspektör, yttrade i utslag den 27
juli 1932: Enär det av
folkskolestyrelsen för Eriksson utfärdade
tjänstgöringsbetyget måste anses givet i den
ordning, som i folkskolestadgan
därutin-nan funnes föreskrivet, förty och som
de av folkskolestyrelsen åberopade och
av folkskolinspektören vitsordade skäl
syntes domkapitlet utgöra tillräcklig
grund för en sådan sänkning av
klagandens betyg »beträffande hans förmåga att
i skolan upprätthålla ordning och att i
övrigt leda ungdomens fostran, som
folkskolestyrelsen funnit sig böra besluta,
alltså och då Eriksson icke i övrigt
åberopat något förhållande av beskaffenhet
att böra föranleda ändring av
folkskolestyrelsens beslut, prövade domkapitlet
rättvist ogilla de hos domkapitlet
anförda besvären.
Häröver hade Eriksson besvärat sig.
Enär det av folkskolestyrelsen den
19 april 1932 utfärdade
tjänstgöringsbetyget icke bort avse tid, f or vilken
vitsord tilldelats Eriksson i förut utfärdat
tjänstgöringsbetyg, prövade k. m :t
den 10 februari 1933 skäligt att,
med ändring av domkapitlets utslag
och undanröjande av
folkskolestyrelsens beslut, visa ärendet åter till
folkskolestyrelsen, som har att för Eriksson
utfärda tjänstgöringsbetyg, avseende
allenast tid efter den 21 augusti 1930.
Länsstyrelsen skall handlägga
ärendet. Hos k. m:t hade folkskollärarna i
Bjuvs skoldistrikt E. Lindahl och A.
Grönvall anfört besvär över länsstyrel-
sens i Malmöhus län den 17 oktober 1932
meddelade -utslag angående
avlöningsförmåner.
Sedan vid sammanträde den 8 oktober 1920
med kyrko- och skolrådet i Bjuvs församling
föreslagits, att lärarpersonalen i första
lönegraden skulle få så stort kommunalt
lönebidrag, att den jämställdes med den i andra
lönegraden, beslöts å kyrkostämma med
församlingen den 30 oktober 1920 att godkänna
nämnda förslag.
Vid behandling å kyrkostämma med
församlingen den 29 oktober 1923 av förslag till
utgifter och inkomster för 1924 års skolväsende
beslöts, att intet extra anslag skulle utgå till
någon av lärarpersonalen.
Enligt protokoll vid kyrkostämma med
församlingen den 27 oktober 1931 behandlades en
av klagandena gjord ’framställning om
ersättning för minskad lön vissa år, och beslöts, att
nämnda framställning ej skulle till någon
stämmans åtgärd föranleda.
Häröver besvärade sig klagandena hos
länsstyrelsen. De hade tillträtt ordinarie
folkskol-lärartjänster i församlingen, Lindahl den l
januari 1921 och Grönvall den l januari 1923
samt alltså haft att uppbära det genom
kyrkostämmans beslut den 30 oktober 1920
bestämda lönetillägget, Lindahl den l januari
1926 och Grönvall den l januari 1928 då de
inträtt i andra lönegraden. De hade emellertid
fått uppbära samma lönetillägg allenast till
och med år 1923. Klagandena yrkade därför,
att skoldistriktet måtte åläggas att till dem
utgiva lönetilläggen, till Lindahl för åren 1924
och 1925 tillsammans 936 kronor samt till
Grönvall för åren 1924-1927 tillhopa 1,606
kronor 31 öre, allt jämte 5 procent ränta från
den 30 oktober 1930, då klagandenas
ovanberörda framställning ingivits till
kyrkostämman.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Som klagandena försuttit sin rätt
att anföra besvär över det
kyrkostämmobeslut den 29 oktober 1923, varigenom nu
omtvistade löneförmåner frånhänts dem, vilket
beslut sålunda vunnit laga kraft, alltså och
då vid sådant förhållande det klandrade
beslutet icke kunde anses kränka klagandenas
enskilda rätt och ej heller påståtts vara i
olaga ordning tillkommet, prövade länsstyrelsen
lagligt lämna besvären utan avseende.
I besvären fullföljde klagandena sin hos
länsstyrelsen förda talan.
Enär det jämlikt stadgandet i § 23 3)
i instruktionen för landshövdingarna i
rikets län m. m. tillkommer
länsstyrelsen att pröva och avgöra tvister om
huru och till vilket belopp folkskollärares
löningsrättigheter skola utgöras, samt
den omständigheten, att klagandena icke
överklagat kyrkostämmans beslut den 29
oktober 1923, icke utgör hinder för
länsstyrelsen att till prövning upptaga
klagandenas hos länsstyrelsen gjorda
yrkanden, prövade k. m :t genom utslag i
regeringsrätten den 25 januari 1933
lagligt att med undanröjande av
länsstyrelsens utslag visa målet åter till
länsstyrelsen för ny ’behandling.
Sommarkurserna på Nääs hållas
under tiden den 7 juni-15 juli och 22
juli-26 augusti. Kurserna omfatta
träslöjd med slöjdteckning, metallslöjd
och konstsmide, pappslöjd, lek och
idrott, gymnastik, teckning och
modelie-ring samt vävning. Se annons i detta
nr!
Stockholms skolresebyrå mottager
instundande sommar skolresegrupper
under tiden den 10 juni-20 juli till ett
pris av 50 -öre per person oeh dygn. An-
mälning om inkvartering skäll göras i
god tid hos byråns föreståndarinna
fröken Elvira Blomqvist, Artillerigatan
77, Stockholm. Därvid skall uppgivas,
under vilken tid inkvartering önskasr
samt det antal gossar, flickor och ledare,
varav gruppen består.
Skolbyggnadslån. Skolöverstyrelsen har
tillstyrkt ansökningar från Jonetorps och
Fle-ninge församlingar om tillstånd att för
skolbyggnadsändamål upptaga amorteringslån.
Donationer. En dotter till framlidne
folkskollärare Holm i Höganäs, fru Orhild Piray
Tranås, har till Höganäs ’församling donerat
1,000 kr. jämte ett års ränta å beloppet.
Donationens avkastning skall enligt föreskrifterna
användas som premier i Höganäs folkskolor.
Premierna skola utdelas till flitiga och
välartade barn, ’företrädesvis sådana som bo inom
Höganäs gamla fiskläge. Fonden skall heta
»Johan Holms premiefond».
- En vacker donation har i dagarna
gjorts-till Hossmo församlings skolbibliotek, i det att
lörre regementspastorn P. Val. Olsson den 7
dennes överlämnat gåvobrev å ett större antal
mycket värdefulla böcker avsedda till
utlåning genom skolbiblioteket. Regementspastor
Olsson är född i Hossmo församling, där han
också började sin skolgång, och därför har
han på detta sätt velat visa sin tacksamhet
till nämnda församling.
Det skänkta bokbeståndet omfattar 105
band, däribland en del mycket värdefull
litteratur, av vilken åtskilliga böcker nu torde
vara svåra att anskaffa.
Skolidrotten. Nedanstående
skoldirottsför-eningar ha erhållit medlemsskap i
Riksförbundet och Skolidrottsförbundet: Haf f sta
Skolidrottsf ö rening, ’Överhörnäs (medl.-antal
34); Laholms Samrealskolas Idrottsförening,
Laholm (medl.-antal 50); Palmgrenska
’Samskolans Idrottsförening, Stockholm
(medl.-antal 30); (Spånga Kommunala
Mellanskola^-Idrottsförening, Spånga (medl.-antal 52); Tul*
ka ;Skolidrottsklubb, Hallstavik (medl.-antal
12); Turebergs Skolas Idrottsförening,
Ture-berg (medl.-antal 77); Vasaskolans
’Gymnastik- och Idrottsförening, Kalmar (medl.-antal
83); Älvåsens Skolidrottsförening, Älvsbacka
(medl.-antal 41); ’Österfärnebo Folkskolors
Idrottsförening, Österfärnebo (medl.-antal 24).
På tal om..,
»Lär barnen respekt för skolan» sätter i
Idun »iStudentska» som rubrik på en mycket
förnuftig artikel om föräldrars kritiklösa
lyssnande på barnens skolhistorier, »den
typen av dem och deras vettlösa accepterande,
som gör landets kanske högst bildade
tjänstemannakår till dess mest oindermåligla och
mindervärdiga via minderårigas som regel
något onyanserade och omogna omdöme.»
Man kan med visshet antaga, att en rubrik
och en artikel, som så rakt på sak vädjar till
pappors och mammors hederskänsla gent emot
barnens lärare, väckt högst obetydligt
intresse hos tidningens läsare. ’Svenskens tröghet
att finna konversationsämnen är ett
oomtvistat faktum. Det vore en grymhet att söka
beröva familjelivet ett av de få ämnen, som
bordssamtalet brukar röra sig omkring, och
att förmena barnen det bifall, som ett
fantasifullt berättande blir belönat med, och far,
mor och äldre syskon den matsmältningens
krydda, som indignation och ett gott, d. v. s.
elakt skratt sägas vara.
»Studenteka» skildrar ett åhört bordssamtal
om skolan.och forteätter därefter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
