Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. (2672) 15 mars 1933 - Josef Weijne: Medborgarskolan - Undersökning av skolbarns intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 11
ligen lärarfrågan. I motionen
förutsattes, att värnpliktiga studenter och
lärare i viss utsträckning skulle tagas i
anspråk för undervisningen. Här måste
man sätta ett stort frågetecken. Var
och en, som sysslat med undervisning av
elever, som för ett antal år sedan
lämnat den obligatoriska skolan, vet, att
deras kunskapsnivå är av mest skiftande
slag. Redan deras begåvning och de
skolformer, i vilka de åtnjutit
utbildning, är ägnade att skapa en väsentlig
skillnad. Men härtill kommer, att de
använt tiden efter skolgången på olika
sätt. Den ene har genom deltagande i
folkbildningsarbetet etc. fördjupat och
levandegjort sina kunskaper, en annan
har helt och hållet försummat att syssla
med intellektuella ting, om man dit icke
räknar ett studerande av den
kolorerade veckopressen. När dessa väsentligt
skilda grupper skall föras samman i
skolavdelningar, kräves av läraren stor
förmåga av individualisering. Det
behövs undervisare med naturlig
lärar-begåvning men också med en
omfattande erfarenhet, bl. a. från de vuxnas fria
bildningsarbete. Man måste därför utan
vidare avvisa tanken på att man här
skulle kunna reda sig med värnpliktiga.
Kan motionens planer icke
förverkligas på denna punkt, försvåras
emellertid hela organisationen i mycket hög
grad. Man måste i så fall ha lärare, som
helt ägnar sig åt undervisningen i den
tilltänkta skolformen. För att erbjuda
full sysselsättning åt dessa kräves tre
olika grupper per år, om varje skall
»ligga inne» i tre månader. Men under
så lång tid kan sannolikt icke
kasernerna stå till förfogande för »civil»
verksamhet. Hur skall man under sådana
förhållanden söka ordna saken?
Som redan sagts ställer sig
spörsmålet väsentligt olika, om man betraktar
medborgarskolan som en tillfällig av
arbetslösheten betingad anordning. Då
kan man också lättare bortse från att hela
den kvinnliga ungdomea lämnas
utanför. Men även under sådana
förhållanden inställer sig frågan, om det icke är
lättare och effektivare c,tt anknyta den
tänkta arbetslöshetshjälpen till
folkhögskolan, där man redan har en färdig
organisation. Denna skolform har
också fördelen att i likhet med den tänkta
medborgarskolan helt ta hand om
ungdomen. Tanken på en internatskola bör
nämligen icke -uppgivas. En dylik blir
av helt annat värde än provisoriska
kurser i städer och industrisamhällen.
Om man alltså tyvärr har starka skäl
att tro, att tanken på en
medborgarskola för ungdom i värnpliktsåldern
för närvarande ligger utanför den
aktuella skolpolitiken, gläder man sig
ändock åt motionen. Det varma intresse
för skolbildning på ett högre
åldersstadium åt den mest vanlottade ungdomen,
som här kommer till synes, är värt allt
erkännande. Och kan motionens tankar
icke realiseras nu, vill man gärna
hoppas, att motionärerna i stället skall
bringa sitt värdefulla stöd åt de nära
liggande uppgifterna att utveckla
folkskolan med ett sjunde skolår och vidga
folkhögskolans möjligheter att nå allt
större skaror av ’bildningssökande
ungdom. Josef Weijne.
Undersökning av
skolbarns intressen.
Vilket skolämne tycker du bäst om?
Finns det något skolämne, som du inte
kan med? Alla lärare ha väl litet till
mans ställt dessa frågor till sina elever.
I skolor, där flera lärare undervisa i
varje klass, sammanhänger helt naturligt
barnens intresse för de olika ämnena
med deras inställning till den lärare,
som handhar undervisningen. Ställer
man därför frågorna till barn i lägre
klasser, kan man befara, att de besvara
dem, som om man frågat: »Vilken lärare
tycker du bäst om ?» och »Finns det
någon lärare, som du inte kan med?» Om
undersökningen företages bland f
jorton-åriga pojkar, är faran för en sådan
sammanblandning av skolämnen och lärare
naturligtvis mindre. Men om frågorna
ställas till en enskild klass, blir det nog
i alla fall jämförelsevis svårt att avgöra,
hur tillförlitliga man kan anse svaren
vara.
Försöksledaren l)ör vända sig direkt till
eleverna.
Vid en undersökning av vilket
skolämne, som mest intresserar barnen, böra
försökspersonernas lärare stå utanför
undersökningen. Försöksledaren bör
vända sig direkt till försöksobjekten.
Vidare bör undersökningen gälla så många
barn som möjligt, barn i olika skolor och
olika klasser. Under sådana
förhållanden bli lärarnas inflytande på svarens
avgivande ganska minimalt, ja, i stort
sett lika med noll. Och visar det sig,
att vissa ämnen dock tillvinna sig
skolelevernas intresse i högre grad än andra,
så bör orsaken sökas i ämnet och icke i
lärarens personlighet.
Chefen för Köpenhamns
psykotekniska institut, magister Poul Bahnsen,
har nyligen framlagt resultatet av en
undersökning av danska skolbarns
intressen för de olika skolämnena, och här
skall nu lämnas en kortfattad
redogörelse för densamma. Undersökningen här
omfattat cirka 300 köpenhamnspojkar i
14-årsåldern. När en pojke vänder sig
till Psykotekniska institutet för att bli
undersökt, huruvida han passar för det
yrke han tänker välja, får han, innan
den egentliga undersökningen
verkställes, skriftligt besvara en del frågor
rörande fritidsintressen, val av läroämnen
o. s. v. Bland dessa frågor finnas två,
som ta sikte på hans intresse för
skolämnena : »Vilket skolämne tycker du
bäst om ?» och »Finns det något
skolämne, som du inte kan med?». Magister
Bahnsen betonar, att de upplysningar
om barnens intressen, som han
framlägger, endast må uppfattas som resultat
av stickprov. En verklig undersökning
borde omfatta ett långt större antal barn
av- olika kön och olika åldersstadier.
Vilket skolämne tycker du bäst om?
Av de 316 pojkar från sjunde klass,
som blevo tillfrågade om vilket
skolämne de tyckte bäst om, anförde åtskilliga
av dem flera ämnen i stället för ett,
varför antalet angivna ämnen är större
än antalet försökspersoner. Av
nedanstående tabell framgår, i hur stor
utsträckning de olika ämnena anförts.
Vad 316 fjortonåriga skolpojkar svarade
på frågan:
Vilket skolämne tycker du bäst om f
440 uppgivna ämnen.
Skolämnen Antal angivna
Teckning ................ 82
Fysik .................... 76
Slöjd .................... 71
Räkning.................. 48
Gymnastik ................ 39
Modersmålet .............. 34
Historia .................. 29
Geografi .................. . 26
Skrivning ................ 16
Naturkunskap ............ 7
Språk .................... 7
»Allt är intressant» ...... 4
Sång . ................... l
Religionskunskap.......... O
Teckning är oftast förekommande (82
gånger), därefter följa fysik och slöjd.
Att orsaken härtill skulle vara, att
lärarna i dessa tre ämnen utmärka sig för
större skicklighet eller älskvärdhet äji
lärarna i de andra ämnena är en ganska
absurd tanke. Nej, orsaken är säkert
den, att laboratorieämnena, och det vill
återigen säga självverksamhetsämnena,
intressera mest. Efter slöjd följer
räkning, som är anmärkningsvärt högt
uppe, och därefter gymnastik. Räkning
har, som vi strax få se, även en del
motståndare bland eleverna. Modersmålet,
historia och geografi ligga någorlunda
på samma linje. Naturkunskap och
språk ha icke fått många röster, sång
endast en och religionskunskap ingen
enda. Bland pojkarna var där slutligen
fyra med mycket omfattande intressen,
och de svarade: »Allt är intressant!»
Det är några ämnen, som man ur
många synpunkter sett tycker borde ha
fått ett större antal röster. Är det
månne inte många, som anse, att geografi
borde ha varit högre uppe i raden. Och
se på ämnet naturkunskap!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
