Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. (2675) 5 april 1933 - Max Glanzelius: Den pedagogiska situationens psykologi - Nyintagningar vid småskoleseminarierna trots läraröverskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENS K LÄR A K E TID N l N G
319
Den pedagogiska situationens psykologi.
I den pedagogiska diskussionen har
under de allra senaste åren termen »den
pedagogiska situationen» vunnit
burskap. Vad som därmed avses torde vara
lätt förstått. Samhället för ju som
bekant inom skolklassens väggar
tillsammans: dels läraren, dels det enskilda
barnet, och dels barnets blivande
kamrater. Här uppstår då en viss
växelverkan, en viss »situation», där den ene
på något sätt påverkas av den andre.
Denna situation kan dock ännu inte
betecknas som »pedagogisk». Det som
alltså dessutom kräves för att en
pedagogisk situation ska uppstå är dess
speciella kännemärke : lärarens avsikt. I
och med det ögonblick, då läraren
börjar tillkännage en viss avsikt, kan man
tala om en pedagogisk situation. I den
pedagogiska situationen förekommer
således fyra faktorer: 1) läraren, 2)
’barnet, 3) kamraterna (bäst i form av
»grupper») och 4) lärarens avsikt. –
Den gängse skoltypen torde i regel inte
räkna med »gruppen». M. a. o. barnen
tillåtas inte att öppet och fritt -
samarbeta. - Den aktivitets-pedagogik, som
dr Köhler gör sig till målsman för,
anser det som en vinst, att grupparbete
får och kan förekomma. Det enskilda
barnet får nämligen på detta sätt
eggel-ser inte blott från läraren, utan också
från sina kamrater. Och detta berikar
barnets upplevelse.
»Den Pedagogiska situationens
psykologi» var ämnet för en
föreläsningsserie, som i början av mars månad
anordnats För Göteborgs lärarkår. Det hade
lyckats Göteborgs folkskolors
pedagogiska kurser att förvärva dr Else
Köhler från Wien som föreläsare. Hon
framställde sina tankar på en utmärkt
god svenska; enbart detta var ju en
yp-lerlig prestation av en utlänning. Eedan
hösten 1932 höll hon några föredrag i
Göteborg om den moderna psykologiens
nuvarande ståndpunkt, varjämte hon
startade en studiekurs med 36
Göteborgslärare och -lärarinnor som
deltagare. Uppgiften för de senare var, att
genom protokollisering efter vissa
bestämda riktlinjer anskaffa
primärmaterial till en vetenskaplig forskning i den
pedagogiska situationen.
I de två första föreläsningarna talade
den lärde universitetsläraren med hela
den vetenskapliga apparaten. Dr Köhler
imponerade och ingav respekt genom
sina grundliga utredningar och sin
gedigna motivering av sin
»Schaffensun-terrichts» grundtankar. K. bygger på
den nyaste »Struktur- och
Gestalt-psykologien» (Karl Biihler och Charlotte
Biihler m. fi. av den s. k. Wiener
psykologskolan - ej att förväxla med den
s. k. Wienerskolan, ett slags pedagogiskt
reformförsök, ganska oberoende av
denna psykologi!). Hon sökte Visa, hur
tänkandet och viljandet uppstår och
fungerar. Det skulle föra för långt att här
ingå på detaljer. Kärnpunkten i
verk-skapandet är emellertid, att eleven kan
hitta på en uppgift själv, och att han
kan sätta sig i gång själv. Och är detta
möjligt, så gäller det tydligen’att främst
fostra själva tanke-förmågan och
vilje-förmågan. För att detta ska kunna ske,
måste eleven tillåtas ha full frihet i
skolrummet. Denna frihet ska
naturligtvis inte vara en »frihet till vad som
helst». Utan den måste givetvis fostras
i god riktning. Talrika försök på skilda
håll ha bestyrkt, att »det går» att
undervisa på detta sätt, och att barnen
ådagalägga ett stort intresse och en stor
arbetsintensitet.
Av speciellt intresse - inte minst för
småskolan, som har att ta emot
nybörjarna - var det tredje föredraget om
»Barnens inordnande i den pedagogiska
situationen». Tal. ansåg det psykologiskt
sett mindre lämpligt, att omedelbart
föra in barnen under pliktgärningen.
Man borde i stället söka att från första
skoldagen söka väcka elevernas intresse
för att själva ställa sig en uppgift, så att
en »organiserad produktion» kunde
utlösas. Då kommer barnet att endast syssla
med sådant som ligger inom barnets
synkrets. Även läraren får då sin rätta
plats i den pedagogiska situationen. Han
blir inte den fruktansvärde, som ensam
pålägger svåra uppgifter, utan barnen
förstå i stället, att han är där för att
»hjälpa», hjälpa barnen att lösa
uppgifter, söm de själva varit med om att
ställa sig. Och därmed kommer det friskt
pulserande »livet» in i skolan. Barnet
upplever intensivt och lustbetonat sin
frihet, när det ges tillfälle att få välja
mellan flera möjligheter. Men på
samma gång erfar barnet så småningom, att
just detta att man väljer, och hur man
väljer, det bestämmer framgången i ens
arbete. Därmed är också möjligheten
öppen till etiskt växande och
framgångsrik fostran. Så kommer barnet att självt
upptäcka den pedagogiska situationens
mening, och kanske även ana något av
livets egen mening.
Tävlan är ett gammalt problem inom
skolan. Det har ju sin minus-sida och sin
plus-sida. Inom aktivitetspedagogiken
neutraliseras- de eventuellt skadliga
verkningarna genom den sociala
inställningen, det myckna samarbetet och
samlingen kring det gemensamma »verket»,
prestationen.
I sista föreläsningen behandlades
»Undervisningens organisation» efter
aktivitetspedagogikens principer. Den
gängse skoltypens läroplaner ansågs
vara stela, statiska. Det behövdes i stället
mera dynamiska läroplaner.
Dr Köhlers framställning var rik på
uppslag, som det vore av värde att få
mera allsidigt prövade i det dagliga
skollivet. Det förtjänar här omnämnas,
att det föreligger ett arbete av hennes
hand på tyska med titeln »Entwick-
Nyintagningar vid
småskoleseminarierna trots
läraröverskott.
Hr Wagnssons motion avslagen.
Statsutskottet har i yttrande över k.
m :ts proposition angående vissa anslag
till folk- och småskoleseminarierna m. m.
i huvudsak tillstyrkt regeringens
förslag. Beträffande den av hr Wagnsson
väckta motionen om inhiberande för ett
år av nyintagning i statens
småskolese-minarier yttrar utskottet:
Hr Wagnsson har i motion (I: 266) påyrkat
att under läsåret 1933/1934 någon
nyintagning av elever i första klassen vid
småskoleseminarierna icke måtte äga rum, samt
vidare, att inrättandet av nya småskoleseminarier
i Strängnäs och Landskrona måtte tills vidare
uppskjutas. Till stöd ’härför har åberopats det
förefintliga stora överskottet av
småskollärarinnor och den konstaterade minskningen av
antalet småskollär ar tjänster.
Utskottet kan, med häns-yn till det
allmännas intresse av att för rikets olika delar en
jämn tillgång på dugliga lärarkrafter må
finnas, icke förorda så långt gående
begräne-ningsåtgärder. -Grenom den väsentliga
inskränkning ifråga om nyintagningen, som k.
m:ts förslag innebär, jämfört med
skolöverstyrelsens, torde tillbörlig hänsyn ifå anses
tagen till de synpunkter, som i motionen
framförts. Utskottet vill därför i denna del
ansluta sig till k. m:ts iförslag och avstyrker
följaktligen den i motionen I: 266 igj or da
hemställan.
Båda kamrarna biföll
utskottsförslaget. I första kammaren föregicks
beslutet av en kort debatt.
Hr Wagnsson: Med tillfredsställelse
konstaterar jag, att utskottet i likhet med k. m:t
förordat en större begränsning av elevantalet
vid småskoleseminarierna än
skolöverstyrelsen hemställt om. Tal. beklagade dock, att man
inte velat gå radikalare fram. Den tidigare
planlösa utbildningen har medfört ett stort
läraröverskott. Nya lärare ha utexaminerats
i en utsträckning, som medfört en stor
arbetslöshet. iSmåskollärarinnef ö reningen
beräknar, att denna nu uppgår till närmare 700.
Genom att inhibera nyintagningen i år skulle
besparingar skett. Åtminstone hade
iSträng-näs och Landskrona småskoleseminarier inte
behövt starta ännu.
Hr Pauli instämde med hr ’Wagnsson och
meddelade, att han inom statsutskottets andra
avdelning framfört starka betänkligheter mot
att inte motionärens uppfattning i viss
utsträckning tillmötesgåtts.
lungsgemässer Schaffensunterricht»
(1932) på förlaget Jugend und Volk,
Wien-Leipzig. Där ger K. sin teori
samt även skildringar av praktiska
försök i denna anda. - Det torde vidare
finnas utsikter att på svenska få den
här omnämnda föreläsningsserien
utgiven från trycket. Det gedigna och
tankeväckande innehållet torde bli ett ytterst
värdefullt bidrag till den pedagogiska
diskussionen både i Sverige och i hela
den övriga samtiden.
Max Glcmzelius.
Anmälan om ändrad adress
för tidningens postbefordran skall
göras å närmaste postanstalt, varifrån
tidningen distribueras till abonnenten,
och ej direkt till vår expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
