Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. (2675) 5 april 1933 - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
I andra kammaren talade hr Jonsson i
Eskilstuna (s) för en sänkning till 70,000 kr.
och riktade en skarp kritik mot skolans
organisation och verksamhet. Skolan har en
utpräglad lyxkaraktär. Det är omöjligt for
mindre bemedlade flickor att komma in där.
Ecklesiastikministern meddelade, att skolans
förvaltning skall omorganiseras enligt en
verkställd undersökning.
Andra kammaren anslog 70,000 och
första kammaren 75,000 kr. Härom blir
gemensam votering.
Olika beslut om gymnastikkonsiilenterna.
Regeringen hade föreslagit, att av de
två 1932 beslutade
gymnastikkonsulenterna, den ena skulle indragas och att
anslaget till konsulenter för
gymnastikundervisningen skulle sättas till 15,600
kr. Med anledning av motion av hr
Lau-rén i Eskilstuna (h) m. fi. hade
utskottet föreslagit, att befattningen skulle
bibehållas och anslaget sättas till 22,700.
Första kammaren beslutade utan vidare
i enlighet med utskottets förslag, medan
andra kammaren med 102 röster mot 97
följde regeringen. Härom blir sålunda
gemensam votering.
Statsbidrag till lärarlöner.
I enlighet med k. m :ts förslag höjdes
statsbidraget till avlöning åt lärare vid
folkskolor från 51,700,000 till 52,700,000
kr. Däremot avslogo kamrarna en
motion av hr K. J. Ekman (h) om
åtgärder för begränsning av den automatiska
utgiftsstegringen beträffande
folkskolorna.
I första kammaren talade motionären för
sin motion, påpekande hur
folkskolekostnaderna år från år öka skattetrycket på
landsbygden. Han bemöttes av hr Pauli (s) som
framhöll, att folkskolan är grundvalen för hela
vårt folks bildning - här kan missriktad
sparsamhet bli till obotlig skada. I andra
kammaren »framhöll hr Weijne (s), att
-folkskolorna i städer och industrisamhällen borde
- med hänsyn till ungdomsarbetslösheten -
utökas med en provisorisk sjunde klass.
Utjämning av folkskolekostnaderna.
K. m:t hade föreslagit, att anslaget
till utjämning av kostnaderna för
uppehållande av folkskoleväsendet, från
vilket nu bidrag utgår med 200 kr. för
varje läraravdelning och 5 kr. för
varje barn, skulle sänkas från 8,800,000
kr. till 5,615,000 kr., varvid bidraget per
läraravdelning skulle bibehållas men
bidraget per barn indragas. I motioner
hade f öreslagits av hr Pehrsson i
Bräms-torp (bf) m. fi. att anslaget skulle utgå
efter hittillsvarande grunder och sättas
till det härför enligt uppgift i
statsverkspropositionen behövliga beloppet
8,980,000 kr., av hrr Andersson i
Fältenborg (f) m. fi. och Carlström (f)
m. fi. att anslaget skulle bestämmas till
8,800,000 kr. och utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med hittillsvarande
grunder, samt av hr Olsson i Eamsta
(f) att anslaget skulle bestämmas till
8,800,000 kr., varvid bidragen skulle
utgå per läraravdelning med hänsyn till
den olika utdebiteringen av
kommunal-utskylder, landstingsskatt och vägskatt
inräknade. Utskottet hade tillstyrkt k.
m:ts förslag och avstyrkt motionerna.
Reservation hade anförts av hr
Kvarn-zelius (f) m. fi., som tillstyrkt hrr
Anderssons och Carlströms motioner,
varjämte hr Norling i Lesjöfors (s)
avgivit blank reservation.
I andra kammaren uttalade hr Carlström
i Söder gården (f) att i en tid som denna, då
förhållandena äro så brydsamma, staten icke
bör knappa in på detta anslag.
Kommunerna ha räknat med de belopp, som hittills
utgått. Enklaste vägen att nå skatteut j amning
är att staten i större utsträckning övertar
kostnaderna för folkskoleväsendet. Bifall till
reservationen. (Instämmanden.)
Ecklesiastikministern: Det är farligt att
påyrka en utökning, när man icke anvisat var
man skall få pengarna. Vi famla i blindo,
innan den saken blivit klar. Bifall till
utskottets förslag.
Hr Pehrsson i Bramstorp (bf): Har staten
icke råd att bära denna utgift utan måste
övervältra en del därav på kommunerna, bör
staten hellre avvisa ökade anspråk på
statskassan. Bifall till reservationen.
(Instämmanden.)
Hr Hamrin (f): Det är sammanblandningen
av anslagen i sjunde och åttonde
huvudtitlarna, som jag främst vill vända mig mot, och
jag önskar få en närmare förklaring av
finansministern i denna sak. ökade medel till
den allmänna skatteutjämningen från sjunde
huvudtiteln hade behövts, även om intet
därav kunnat tas från åttonde huvudtiteln.
Kommunerna ha rätt att fordra besked i god tid,
när det gäller en rubbning av deras förut
vanskliga ekonomiska förhållanden. Jag går
hellre med på en höjning av inkomst- och
förmögenhetsskatten än att ytterligare
ofrånkomliga utgifter stjälpas över på de
skattetyngda kommunerna. Jag vill i detta
sammanhang med skärpa och allvar erinra om
att den förra budgeten var balanserad, vilket
denna icke är. Denna budget utmärkes av ett
bollande med 100-tals "miljoner, som skola
anskaffas lånevägen. Bifall till reservationen.
Hr Törnkvist i Karlskrona (s) kunde icke
finna minskningen välgrundad. Det hade varit
riktigare att skära bort bidraget iör de mest
välsituerade kommunerna.
Hr Fast (s) förordade under instämmande
från socialdemokratiskt håll reservationen.
Finansministern: Detta är den enda punkt,
där regeringen föreslår en utgiftsnedsättning
genom att »flytta över en utgift på
’kommunerna. Dess skattebudget är balanserad och
hållen inom en begränsad ram. Där fanns löVs
miljoner till allmänt Skatteutjämningsbidrag
och till detta skolutgiftsbidrag, och det gällde
hur det beloppet på bästa sätt skulle komma
kommunerna till godo. De mest skattetyngda
hjälpas mera genom allmänna
Skatteutjämningsbidrag. Det ar ytterst osannolikt, att
något större antal kommuner skulle i staten för
1933 ha räknat med det bidrag, vi nu
diskutera.
Hr Mosesson i Lindingö (f): Så som de
ekonomiska förhållandena gestaltat sig i vårt
land, ser jag ingen annan utväg, än att staten
bör påtaga sig ökade kostnader och hellre
sänka dyrtidstilläggen. Bifall till
reservationen.
Hr Carleson (1) : Bifall till utskottets för-
Hr Carlström i Södergården (f): En
nedskärning av anslaget skulle innebära en
missräkning iör många kommuner, och staten kan
icke stå till svars mod en sådan åtgärd.
Vidhöll sitt yrkande.
På begäran av hr Andersson i Ovanmyra
(bf) m. fi. ägde votering rum med
namnupp-rop och namnens antecknande i protokollet.
Andra kammaren biföll hr Kvarnzelius
reservation med 98 röster mot 83 för utskottets
forslag.
I första kammaren framhöll hr
Johansson-Bahr i Jönköping (f), att kommunerna i sina
statförslag räknat med oförändrade bidrag.
Här är icke alls fråga om sparsamhet, utan
här avses att överflytta en del av statens
utgifter på kommunerna. Man borde åtminstone
enligt granskningsnämndens förslag ha
underrättat kommunerna i förväg, men så har icke
skett. För mindre skattekraftiga kommuner
komma svårigheter att uppstå. Det avgörande
äj att staten icke bör vältra över utgifterna
på kommunerna, när alla
skatteutjämnings-kommittéer kommit till det resultatet, att
kommunerna behöva hjälp av staten. Medan man
förbereder en skatteutjämning, bör man icke
minska detta anslag, som i hög grad verkar
skatteutjämnandet. Bifall till hr Kvarnzelius
reservation.
Hrr Bergqvist (h) och Wohlin (h) talade iör
utskottsförslaget och gjorde gällande, att detta
icke var något övervältrande av utgifter. Det
var ett provisoriskt bidrag och tjänade icke
som skatteutjämning.
Finansministern: Socialdemokraterna voro
med om att genomdriva detta anslag, och jag
har också själv kraftigt talat för det. Det
är emellertid alldeles särskilda skäl, som nu
föranlett regeringen att ändra ståndpunkt.
Det har varit nödvändigt i dessa tider att
avväga den hjälp, som staten kan lämna
kommunerna, på lämpligaste sätt. Det sätt att
fördela bidragen till kommunerna, som
regeringen föreslagit, är utan tvivel det mest
ekonomiska, och jag hoppas, att k. m:ts iörslag
bifalles.
Hr Kvarnzelius (f) : Förhållandena i
landskommunerna äro nu mycket värre än de, som
föranledde detta anslags tillkomst. De flesta
kommunerna ha nog räknat med detta
anslag även för 1933. Granskningsnämndens
förslag om varningsmeddelande till
kommunerna var ett klokt förslag, och det är
anmärkningsvärt, att det ej följts av regeringen. Jag
är övertygad öm att den föregående
regeringen skulle ha tagit med detta anslag även
nu. Statens övertagande av folkskoleväsendet
är ett ståtligt förslag, men säkert blir det
väsentligt dyrare, än man beräknat. Bifall till
sin reservation.
Första kammaren biföll med uppresning och
ganska stor röstövervikt utskottets förslag.
Härom blir alltså gemensam votering.
Slöjden.
Båda kamrarna godkände efter korta
debatter statsutskottets förslag,
återgivet å annan plats i Sv. Ltg. I första
kammaren uttryckte hr Wagnsson sitt
beklagande av att de i och för sig
berömvärda besparingsåtgärderna skulle
medföra sänkning av arvodena för
slöjdundervisningen.
Fortsättningsskolorna.
K. m :t hade föreslagit nedsättning av
arvodena till lärare vid
fortsättningsskolor och minskning av anslaget till
bidrag till dylika arvoden från 5,100,000
kr. till 4,135,000 kr. I motioner hade
föreslagits av hr Wagnsson i Oskarshamn
(s.) oförändrade arvoden och anslag, av
hr "Wallerius i Hjärtum (h) m. fi. att
arvodena till lärarinnor i
hushållsgöromål vid fortsättningsskola icke skulle
sänkas, samt av hr Hansson i Rubbestad
(bf) m. fi. att riksdagen skulle anhålla
hos k. m :t att f ortsättnmgsskolans andra
obligatoriska årskurs skulle göras frivil^
lig. Med tillstyrkande av hr Wallerius
motion och med avstyrkande av
motionerna i övrigt hade utskottet föreslagit
ett anslag på kr. 4,190,000.
Båda kamrarna biföll utskottets
förslag.
I första kammaren föregicks beslutet av
ett kort anförande av hr Wagnsson, som
förklarade, ätt arvodet faktiskt vore lägre per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
