Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. (2675) 5 april 1933 - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
för
YRKESMÄN
Starka SLÖJDSKOLOR
praktiska AMATÖRER
STOCKAMÖLLANS AKTIEBOLAG
STOCKAMOLLAN Tel. 9
kala myndigheternas inställning till
skolan. I en socken hade uppförts ett
nytt skolhus. Skolans motståndare
anlade eld och brände upp det.
Sockenborna fick bygga ett nytt. En
ambulerande lärare, som skulle ha mat på det
ställe, där skolan hölls, kom till en
burgen man, som blev så vred över att han
B veckor skulle .föda en »lathund», att
han hotade läraren med misshandel. En
lärarinna, som hos skolrådsordföranden
klagade över att skolsalen var så dra-
fig och kall, att både hon och barnen
röso, de senare så att de inte kunde
hålla i pennan, fick till svar: »Ta på
dej en skinnpäls; fryser du då, så tag
två!» Barnen kunde taga på sig
vantar, menade han. En annan
skolrådsord-fprande blev vred, när han hörde, att
en lärarinna använde svenska termer
vid undervisningen i språklära. Ställen
funnos dock, där läraren blev väl
mottagen.
De anförda stickproven visa, att den
ifrågavarande volymen, är av stort
skolhistoriskt intresse. Överhuvud taget
förtjänar de av dr Hall utgivna
årsböckerna stor spridning inom
folkskolkå-ren. A Fr.
Tintersagor och sommarlek av Elin
Nordin m. fi. Lindblads förlag. Kr. 2: -.
Denna bok innehåller dialoger och
andra uppläsningsstycken av flera
författare. Bland dessa finner vi åtskilliga
välkända namn, såsom Maria Olofsson,
Elin Nordin, Auda Alm-Eriksson. Vad
som bjudes är väl avpassat för barn och
ungdom. Ämnena äro företrädesvis
hämtade från de ungas värld, och
boken är i hög grad ägnad att väcka deras
intresse.
Många goda lärdomar gives också i en
form, som ej är påträngande utan talar
till de ungas fantasi och känsla. Bland
de bästa styckena synes mig »Den snåle
rnjölnaren», där bl. a. framhålles, att
ägodelarnas mångfald inte är det allra
förnämsta i livet. Mjölnaren själv
kommer underfund därmed och skickar till
det fattiga folket i Lilltorp ett
duktigt förråd av mjöl, som räcker till
.många pannkakor och limpor.
»Fina, vita händer» av Ture
Eriksson är också ett bra stycke, där barnen
få veta, att de böra hjälpa sina
föräldrar, redan då de äro små. Det är bättre,
om händerna äro lite spruckna och röda,
än om mor skall knoga ensam och bli
utsliten i förtid.
Den lilla trevliga boken, som
framträder i en tilltalande typografisk
utstyrsel, kan säkerligen med fördel
användas vid. barnundervisningen, och jag
skulle misstaga mig mycket, om det inte
blir riktiga högtidsstunder i klassen,
då Vintersagor och sommarlek tages
fram. E. G.
Lasse Liten. Berättelser om en svenek pojke.
Bredvidlilsningisbok för andra skolåret.
Av Seth Jonsson. Albert Bonniers förlag.
105 sid. Kr. l: 50.
Sörgården och Önnemo bildar en epok
i svensk läsundervisning för nybörjare.
I och med dessa böcker får barnen
under läsningen röra sig i sin egen värld,
under det att de förut i allt för hög
grad tvingats in på för dem mer eller
mindre okända ocji föga intressante
områden. De många nya läseböcker för
småskolan, som sedan dess sett dagen,
betecknar knappast något större steg
framåt i fråga om kontakt med
barnasjälen.
Men hur förträffliga de nya
läseböckerna för de båda första skolåren än
kunna vara, göra de dock knappast till
fyllest. Hur ypperlig enhetligheten ur
flera synpunkter är, kan ej undvikas,
att den medför en viss enformighet i
ämnesval och uttryckssätt. Sen beror
det på den använda metoden vid
läsundervisningen, om läseböckerna räcker
tiden ut. Att gå långsamt fram är bra,
att repetera flitigt likaså. Men att läsa
styckena sa många gånger, att somliga
barn kunna dem utantill, befordrar
varken läsfärdigheten eller läslusten. Då
är (Jet bättre att öka ut skolans
bokförråd med någon av de många små
bred-vidläsningsböcker, som nu finns att
tillgå.
Den,nu utkomna förtjänar att
uppmärksammas. Bokens hjälte är en bussig
pojke, vilken som en väl försigkommen
treåring träder in i de små läsarnas
krets. Så småningom växer han till i
visdom och ålder. Under tiden hinner
han vara med om många äventyr, enkelt
och naturligt skildrade men ändå med
den rätta spänningen.
Styckena utgör ett trettiotal och är
i allmänhet ej längre, an att innehållet
kan överblickas. Faktiska uppgifter
förekommer mera sparsamt, och
författaren avser ej att meddela en större
fond av ren kunskap på olika områden.
Men han har velat kläda det trevliga
och medryckande innehållet i en vacker
och vårdad språklig dräkt med det
enklatalspråkets rytm. Ordförrådet är rikt
och språket i bästa mening modernt.
Tydligen har förf. haft till huvudsyfte
att rijkta barnens förråd av ord och
uttryck och utveckla deras språkkänsla.
Han har undvikit sens moral, vilken bör
framgå ur berättelsernas tendens. Och
för att ge piff åt historien har han låtit
den utmynna i en »spets», mot vilken
allt syftar redan från första raderna.
pr och där är näpna verser
inströd-da. Dessa skulle vinna på att ha
melodier, okonstlade, käcka och lättsjungna
melodier, som sammanflöte med texten.
Då förf. är en begåvad och skicklig
musiker och sångpedagog - f. ö. bror
till tonsättaren Josef Jonsson- kanske
saken låter ordna sig. Ett antal pigga
bilder av konstnären Albert Sjöström
förhöjer bokens värde.
Boken är närmast avsedd för det
andra skolåret men torde med fördel kunna
användas även under det tredje.
Emil Dalin.
Kristen tro enligt den apostoliska
trosbekännelsen, och Martin Luthers lilla katekes.
En historisk orientering till
undervisningens tjänst av Johannes Ljunghoff. Höstads
elevförbunds förlag. Kr. 0: 90.
Det är ett betecknande drag i våra
dagars pedagogiska liv, att våra
lärarutbildningsanstalter på ett alltmera
framträdande sätt ta del i det ivriga
arbetet att omplantera de nya
skoltan-karna i verklighetens mark. Vid sidan
ay den sedvanliga undervisningen tar
sig denna strävan uttryck i de många
läroböcker och handledningar för
folkskolans behov, som härstamma från
seminarielärarhåll. Folkskoleseminarier-na i Göteborg och Stockholm erinrar
man sig kanske främst i detta
sammanhang. Dock har på sistone
folkskoleseminariet i Kalmar, också bekant under
namnet Bostad, förstått att hävda en
framskjuten position. I viss mån intar
detta seminarium en särställning genom
det sätt, varpå det förmått att
sammanhålla utexaminerade elever i ett stort
elevförbund. Självklart har förbundets
intresse koncentrerat sig kring
pedagogiska frågor. Än ytterligare framhäves
detta pedagogiska intresse genom den
bokserie, »Eostadböcker», som
elevförbundet nyligen startat.
Nummer ett i denna serie utgöres av
ovanstående skrift. Dess författare är
ingalunda okänd. Hans namn står
redan på en rad läroböcker, som väckt
berättigad uppmärksamhet gfetnom de
originella, friska uppslagen och den
oförtrutna ivern att helt i
undervisningsplanens anda levande gestalta den
kristna trons sanningar för det
växande släktet.
Syftet, som den förenämnda skriften
vill tjäna, beskriver förf. sålunda: »Den
avser närmast att vara en handledning
för läraren vid den i såväl folkskolan
som realskolan föreskrivna historiska
undervisningen om Luthers lilla
katekes samt vid den i analogi härmed
önskvärda historiska undervisningen om den
apostoliska trosbekännelsen.» Här
bjudes sålunda undervisareii i kristendom
en materialsamling, nied vars hjälp han
på två punkter i den kyrkohistoriska
framställningen kan fylligare gestalta
stoffet. Att just dessa tvenne punkter:
den apostoliska trosbekännelsen och
Luthers lilla katekes äro väl värda en
särskilt omsorgsfull behandling, borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
