- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
397

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 17. (2678) 26 april 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 17

SVENSK LÄRARETIDNING

397

gjorde på ett klart och sakligt sätt för
T^eredningsförslagets innebörd. Efter en
kortare diskussion beslöt kretsen på
inledarens förslag göra följande
uttalande :

’Kretsen -uttalar sig principiellt för
folkskoleväsendets förstatligande samt förordar, att
lärarlönerna, däri inbegripna de nuvarande
naturaförmånerna helt bekostas av staten.

Frågan om skolbyggnaders uppförande och
underhåll av staten beslöt kretsen besvara
nekande, men framhöll, att staten bör lämna
bidrag till den övervägande delen av
kostnaderna för uppförande av nya skolbyggnader
samt till amortering och förräntning av lån,
som upptagits för anskaffande av redan
befintliga sådana.

Kretsen tillstyrkte, att kostnaden för
inventarier och undervisningsmateriell till
övervägande delen bekostas av staten, l fråga örn
mellaninstanserna beslöts, att de böra vara
verkligt sakkunniga statliga organ, som
kunna helt övertaga domkapitlens och -. helt
eller delvis - länsstyrelsernas nuvarande
åligganden och befogenheter i vad det avser
folkskoleväsendet och som dessutom hava till
uppgift att positivt arbeta för folkskoleväsendets
utveckling inom sitt verksamhetsområde. Den
pedagogiska sakkunskapen såväl som den
praktiska, ekonomiska och juridiska, bör
tillförsäkras ett tillräckligt starkt inflytande
inom ifrågavarande institution.

Som. frågan åtta besvarades nekande, beslöts
att i frågan nio uttala, att skolstyrelsens
ordförande bör, i likhet med vad som är fallet
inom andra kommunala institutioner,, där
staten har ekonomiska intressen att bevaka,
förordnas av statlig myndighet.

I fråga tio gjordes följande uttalande:

a) De självklara konsekvenserna av statens
övertagande av samtliga kostnaderna för
lärarpersonalens avlöning äro, att ifrågavarande
befattningshavare inordnas i det statliga
lönesystemet, och att de, i likhet med vad som är
fallet med andra kategorier av
statstjänstemän, tillsättas av statlig myndighet.

b) Även om staten skulle övertaga ansvaret
för tillhandahållandet av tjänstebostäder för
lärarpersonalen, utgör detta intet skäl att
rubba boställsordningens föreskrifter. Däremot
kunna i sådant fall praktiska skäl åberopas
för ett bibehållande av detsamma.

c) Förslaget, att antalet lärartjänster för
varje år skall bestämmas av k. m:t och ny
lärartjänst icke må inrättas utan k. m:ts
tillstånd, synes icke böra godkännas.

d) Tvångsförflyttning av lärare torde
knappast bliva nödvändig och bör i såväl
skoldistriktens som lärarpersonalens intresse
betraktas som en nödfallsutväg, vilken om
möjligt bör undvikas.

e) Slutligen anhåller kretsen, att
centralstyrelsen måtte vid ärendets fortsatta behandling
hemställa, att statsmakterna i /händelsen av
ett eventuellt principbeslut icke måtte binda
sig vid några detaljer i förslaget, förrän
verkningarna av desamma för folkskolan och dess
lärarpersonal blivit genom specialutredningar
grundligt klarlagda.

Piteå-kretsen höll den 12 april sitt
sedvanliga vårmöte och firade samtidigt
30-årsminnet av kretsens bildande.
Mötet, som hölls å Degermarks
lunchrestan-rang, öppnades med sången »Framåt i
ljusets strider», varefter kretsens ordf.,
kantor O. Selinns, i ett kort anförande
erinrade om kretsens bildande och om de
föregångsmän, som samlade skolans
arbetare till enig strävan för skolans och
kårens bästa. En särskild
välkomsthälsning ägnades centralstyrelseledamoten
J. P. Johansson samt de två närvarande
ledamöterna av den första styrelsen: hr
P. A. Berglund och fru Frida Heldner.
Från kretsens förste ordf., rektor Aug.

Dahlberg, hade ingått meddelande, att
han på grund av sjukdom måste hålla
sig i stillhet.

Sedan revisionsberättelsen behandlats
och styrelsen beviljats ansvarsfrihet,
överlämnades ordet till f. riksdagsman
J. P. Johansson, Östersund, vilken i ett
föredrag över ämnet »Aktuella
skolfrågor» gav en klar och åskådlig
framställning rörande vissa reformförslag,
särskilt skatteutjämningsberedningens
betänkande.

Från centralstyrelsen hade infordrats
yttrande rörande skatteutj
ämningsbe-redningens betänkande. Kretsen beslöt
uttala sitt ogillande av förslaget om
folkskolans förstatligande men förordade,
att de kontanta lärarlönerna helt
bekostas av staten.

Kretsen ansåg, att lärarnas
naturaförmåner, skolbyggnader, inventarier och
undervisningsmateriell bör fortfarande åvila
skoldistrikten. För åstadkommande av
skatteutjämning bör statsbidrag med 50-75 °/o å
kostnaderna lämnas. I fråga om föreslagen
mellan-instans beslöt kretsen förorda, att, om en ny
mellaninstans inrättas, bör en sådan övertaga
alla de skolärenden, som nu åvila domkapitel
och länsstyrelse. Därjämte bör denna
mellaninstans upprätta förslag vid återbesättande av
ledig lärarbefattning samt efter yttrande från
vederbörande folkskolestyrelse utfärda
tjänstgöringsbetyg. I fråga om tillsättandet av
skol-kretsstyrelse ville kretsen på det bestämdaste
uttala sitt ogillande av förslaget, att landsting
skulle utse nämnda styrelse.

Landstingen ha hittills icke alls haft med
folkskolan att skaffa och torde ej heller i
fortsättningen komma att bestrida några
kostnader för folkskoleväsendet. Att under sådana
förhållanden överlämna ett så viktigt val till
landstinget måste anses helt och hållet
obefogat.

I skolkretsstyrelsen bör finnas
representanter för juridisk, hygienisk och pedagogisk
sakkunskap. Den praktiska erfarenheten bör
tillgodoses genom att en lärare i tjänstgöring
insattes i nämnda styrelse. iSkolkretsstyrelsen
bör äga rätt att till sina sammanträden
inkalla statens ’folkskolinspektörer samt
länsarkitekten.

I fråga om kommunal folkskolestyrelse
föreslog kretsen, att ordförande skulle tillsättas
av mellaninstansen, och att styrelsen i övrigt
skulle-väljas enligt nu gällande grunder.

Därjämte beslöt kretsen framhålla, att
åtgärder i skatteut j ämnande syfte äro
behövliga och av rådande förhållanden påkallade,
men att skatteutjämningsberedningens förslag
icke synes ägnat att bringa verklig lättnad i
skattetrycket. ’Statens övertagande av
byggnadskostnaderna kommer med all säkerhet
att medföra en avsevärd ökning av dessa,
varjämte ett sådant övertagande kräver en
mycket stor och dyrbar administrationsapparat.
För vida mindre kostnad kommer behövlig
eka tteut j amning att ernås genom beviljande
av statsbidrag på sätt ovan angivits.

Därjämte bör beaktas, att beredningens
betänkande kommer, därest det genomföres., att
försvaga det kommunala medborgaransvaret.
D-et frivilliga arbetet i kommunens styrelser
och nämnder, vilket varit en social fostrare
av betydelse, skulle överflyttas till avlönade
statstjänstemän. Detta kommer att skada
känslan av medborgaransvar, som är en av de
viktigaste sociala tillgångarna i samhället.

Att ett dylikt förslag som
skatteutjämningsberedningens framkommit är till skada för
skolväsendet. Denna utredning är ytterst
knapphändig, och konsekvenserna av förslagets
genomförande äro omöjliga att överblicka.
Lång tid kommer det att åtgå för de
utredningar, som i olika avseenden ytterligare
erfordras. Under tiden kommer måhända
kommunerna, något som redan på sina håll an-

»Goda ord för skiftande
lägen . . . den äkta
fromhetens språk . . . en
verkligt ekumenisk bönbok . , .
De små bedjarncts bok.»

Bönbok

Stora bedjarens böner

Samlade och utgivna
av

Dick Helander

Ordnade enligt Vår frälsnings
evangelium, plan för daglig bibelläsning, av
ärkebiskop Erling Eidem. Med
teckningar av prof. Olle Hjortzberg.

»Den får icke försvinna i det stora
bokmyllret. Den är både vacker och
anderik. Den har goda ord för skiftande
lägen. Religiös begåvning och djup
erfarenhet tala ur dessa böner. Här möter
den äkta fromhetens språk, sådant det
funnits i äldre och nyare tid. Urvalet
är det allra bästa.»
Teol. d:r Henning Wijkmark i

Svenska Dagbladet.

»Jeg er blitt glad i denne lille fine bok.
En verdifitll hilsen fra kirketider som
svant til os som vil vcere kristne i dag.»
C. Breteville-Jensen i

Kirke og Kultur.

»Bokstavligen hela kristendomens
historia har fått lämna bidrag till
samlingen ... en verkligt ekumenisk bönbok.»

Fil. d:r E. Timmelin i

Örebro Dagblad.

»En verklig gåva åt vårt folk, för den
enskilda andakten såväl som för
husandakten. Bönboken, stora bedjares
böner, kan, rätt och flitigt brukad, bli de
små bedjarnas bok, deras som äro
nybörjare.»

A. Adell i Tidskrift för kyrkomusik
och svenskt gudstjänstliv.

4:e uppl.

Konfirmationsminne

Pergamentimitatlon 3: 25,

klotband 3: 75, skinnband

6:25, praktband 10:-.

Svenska Kyrkans
Diakonistyrelses Bokförlag.

Glöm ej Saga!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free