Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 18. (2679) 3 maj 1933 - Lärarutbildningen måste omläggas. Givande diskussion på studentmötet - Riksdagen och småskollärarinneöverskottet - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först efter det den blivande läraren
lämnat högskolan.
Kandidat Lindberg er opponerade sig
mot klassinställningen till problemet om
utbildningens ordnande.
Tillströmningen till lärarbanan skulle väsentligt
minskas om man avskaffade studentexamen,
ty som det nu är låta många föräldrar
.av högfärd sina barn ta studenten. Toges
examen bort, skulle det bli bättre,
menade han och uttalade till sist att
studentexamen inte var något särskilt lysande
kompetensbevis.
Lektor Oscar Olsson höll ett
uppmärksammat anförande och talade för en
särskild fakultet i pedagogik och psykologi,
vars lärostolar skulle besättas av
verkliga professorer med kringsyn.
Sedan ytterligare några talare haft
ordet, avslutades diskussionen vid halv
12-tiden på kvällen.
Nr 18
SVENSK LÄRARETIDNING
415
Riksdagen och
småskollärarinneöverskottet.
Som vi tidigare omnämnt har
riksdagen avslagit hr E. Wagnssons motion
om provisoriskt inhiberande av
nyintag-ningar vid de statliga
småskoleseminarierna. Beslutet föregicks i första
kammaren av en kort debatt, som vi efter
riksdagsprotokollet återger, då den
måhända intresserar Svensk Läraretidnings
prenumeranter. Vid ärendets
föredragning anförde:
Herr Wagnsson: Herr talman! Som synes
liar utskottet tillstyrkt k. m: ts förslag. Det
innebär en viss inskränkning i fråga om
ny-intagningen vid
småskollärarinneseminarier-na från av skolöverstyrelsen föreslagna 140
elever till 105. (Samtidigt som jag med
tillfredsställelse konstaterar, att
ecklesiastikministern och statsutskottet förordat denna
inskränkning av antalet nyintagna elever, måste
jag dock allvarligt beklaga, att man inte
velat gå något radikalare till väga.
Den tidigare planlösa utbildningen av
småskollärarinnor har medfört ett stort
lärarinneöverskott. Nya lärarinnor ha examinerats
i sådan utsträckning, att skaran av
arbetslösa på oroväckande sätt vuxit. Enligt en
utredning, som småskollärarinneföreningen
åstadkommit, skulle i nuvarande stund
finnas inemot 700 arbetslösa småskollärarinnor
här i vårt land. Under sådana förhållanden
kan det verkligen synas orimligt och jämväl
förefalla som ett oerhört slöseri med
statsmedel att, som om ingenting hade hänt,
fortsätta med utbildningen av lärarinnor i så stor
utsträckning, som utskottet här förordat. Man
.skulle ha kunnat nå vissa icke oväsentliga
besparingar, om man hade velat vidtaga en av
läget synnerligen starkt betingad
inskränkning av lärarinneutbildningen. I varje fall
.synes det mig som om man ytterligare några
år hade bort uppskjuta startandet av de nya
seminarierna i Landskrona och Strängnäs.
Därigenom skulle man ha minskat antalet
nyutbildade lärarinnor med ytterligare 45.
Hur illa genomtänkt förslaget är i fråga
om Strängnäs torde framgå av en siffra, som
borde göra kammarens ledamöter rätt
betänksamma. Det var häromåret mycket starka
stridigheter i riksdagen och mycket livlig
diskussion om huruvida man borde fastställa
lärjungeantalet i småskollärarinneseminarierna
till :28 eller 25, och riksdagen beslöt efter
dessa meningsskiljaktigheter att bestämma
antalet till 28. Nu föreslår k. m:t här - och det
accepteras av statsutskottet - att man i
Strängnäs skall starta två avdelningar och i
dessa ha sammanlagt 30 elever. Om man bara
hade inskränkt lärjungeantalet med två, hade
man alltså enligt rikedagens beslut kunnat
stanna vid startandet av en avdelning och
därigenom i varje fall gjort vieså besparingar.
N,u anser jag inte att det varit lyckligt, om
man kommit till det beslutet. På grund av
vad jag här förut sagt anser jag, att man
mycket väl kunde uppskjuta inrättandet av
ett statligt "småskoleseminarium i Strängnäs
ytterligare ett år.
[Beträffande Landskrona föreligger inte,
såvitt jag förstår, något som helst skäl att nu
starta ett seminarium där. Det har visserligen
sagts mig, att det för närvarande skulle vara
brist på småskollärarinnor i iSkåne. Medan
vi över hela landet i övrigt ha överskott av
småskollärarinnor, skulle så ej vara fallet i
Skåne. Det förefaller som om man i
avdelningen, där detta argument lär ha framförts
med mycket allvar, tyckes förbise, att det
finnes kommunikationer här i landet och att
det finnes möjlighet för lärarinnor, som äro
utbildade i annat län, att resa till iSkåne och
.där få plats. Det är så mycket egendomligare
att man gjort sig skyldig till detta
förbiseende som det ju är bekant, att skåningarna
i stor utsträckning känna till, att det finns
kommunikationer från Skåne till det övriga
landet och att också skåningar hitta reda på
kommunikationer, till statsutskottets andra
avdelning.
Herr Pauli: Herr talman! Jag skall i
korthet deklarera, att jag delar herr Wagnssons
uppfattning om att det är beklagligt, att inte
ytterligare nedsättning i
småskollärarinneutbildningen kunnat ske. På grund av den stora
arbetslösheten bland här ifrågavarande
lärarinnor skulle en sådan nedsättning vara
synnerligen motiverad, men då ingen reservant
antecknat sig till detta utlåtande, i vars
behandling jag själv inte deltagit i utskottet,
och då inte ens motionären, trots sina kraftigt
uttalade åsikter, har velat yrka något utan
nöjt sig med att hålla ett prydligt
begravningstal över sin motion, så skall inte jag
heller, herr talman, besvära kammaren med
något yrkande.
Efter härmed slutad överläggning
bifölls vad utskottet i det nu föredragna
utlåtandet hemställt.
Fel i distributionen
(om något nummer uteblir e. d.) skall
ävenledes anmälas å posten.
Skolvärlden runt
Tillsyningslagen för Danmarks
folkskolor.
En av de mest aktuella skolfrågorna i
Danmark under den senaste tiden har
varit ordnandet av tillsynen över skolan.
Det ser ut, som om frågan skulle nå sin
slutgiltiga lösning, innan den nu
pågående riksdagen upplöses. Det har skapats
möjligheter för att en överenskommelse
skulle kunna komma till stånd mellan de
båda regeringspartierna och
högerpartiet angående antagandet av en ny lag
för folkskolans tillsyn och styrelse samt
tillsynen över de privata skolorna.
Man har hittills icke vågat hoppas på
frågans slutgiltiga lösning vid denna
riksdag. De konservativa gick nämligen
emot det av regeringen framlagda
förslaget. Inom vänsterpartiet var
majoriteten för en nyorganisation, och detta
parti har nu framlagt ett förslag, som
med smärre ändringar förmodligen
kommer att godkännas av de två
regeringspartierna.
Enligt detta förslag genomföres de
viktigaste punkterna i
undervisningsminister Borgbjergs ursprungliga förslag.
Det upprättas föräldraråd, och för
Köpenhamns vidkommande skall komma till
stånd ett »Faelleslaererraad» (gemensamt
lärarråd), vilket skall ha att uttala sig
om de saker, som föreläggas det av
skol-direktionen, och i övrigt ha rätt att ta
upp alla skolspörsmål till behandling.
Den gamla stridsfrågan om den
kyrkliga tillsynen över skolan föreslås löst
på det sättet, att prästen icke som nu
skall vara självskriven medlem av
tillsy-ningsnämndeii men att han naturligtvis
som vilken annan kan väljas till
ledamot. Däremot skall det vara kyrklig
tillsyn beträffande
religionsundervisningen, och ministern skall utse en prost att
vara medlem av amtsskolekommissionen.
Det blir alltså i framtiden amtsprostar,
liksom det nu finns stiftsprostar, och
det blir ministern, som avgör vem som
skall bli amtsprost.
I varje amt skall i enlighet med
Borgbjergs ursprungliga förslag anställas en
amtsskolekonsulent. Dennes uppgift ’blir
att utöva en vägledande tillsyn över
undervisningen i de under ifrågavarande
skoldirektion hörande folkskolorna och
att vara skoldirektionens pedagogiska
rådgivare. Han skall utses bland de i
amtet tjänstgörande lärarna.
Det har likaledes utarbetats förslag till
en överenskommelse om den s. k.
paragraf 8, som gäller avskedande av lärare.
Någon definitiv överenskommelse
mellan de tre partierna är ännu inte
träffad, men det tycks finnas stora
möjligheter för att denna svårlösta fråga
skulle få sin slutgiltiga lösning, innan den
nu pågående riksdagen upplöses.
N. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
