Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 18. (2679) 3 maj 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 18
J Tusen vanliga ord
fr. realskolans inträdesprov å 10, 10 å 8 öre.
Ett rättskrivningsprov sker snabbast o.
billigast med hjälp av våra
Provrättskrivnings-blad (även interpunktion) å 50 öre pr kuv.
om 32 blad, 10 kuv. å 35 öre.
Snabbrepetition av språkläran med hjälp
av En liten formlära att inläras genom att
skrivas. Pris 20 öre. 10 ex. ä 18 öre.
Provräkneblad, sats för 10 barn. Pris klass
III 50, IV 60, V 70, VI 80, VII 80 öre. Halv
sats, halvt pris.
Terminsbetygsbok med jämförelsetabell
över klassens betyg å 10 öre.
Ordklasslådan och satsdelslådan ä l kr.
för vardera.
Hjärtstädt Förlag, Kristinehamn.
boetällsor aningens detalj f öreskrifter få
katastrofala verkningar för många lärare. Vidare
väntar säkerligen ett »Extralärarelände», som
torde ställa läroverkens i bakgrunden.
Eftersom ödemarksskolorna alltid, måste behållas,
torde den »pedagogiska vinsten» bli
överbefolkade B-skolor på landsbygden och
överbefolkade A-skolor i de större samhällena, en
skolutveckling, som ingen akolvän står till
svars med att förorda.
Då man vid ett kritiskt granskande av
det tydligen i hast hopkomna
betänkandet omöjligt kan spår a förbättringar, som
uppväga de risker ett genomförande av
förstatligandet enligt betänkandet
skulle medföra, beslöt föreningen enhälligt
att i stället för att besvara
centralstyrelsens frågeformulär antaga följande
resolution :
Kretsen kan icke med ledning av
skatteutjämningsberedningens betänkande ta ställning
till frågan om folkskoleväsendets
förstatligande, då förslaget med hänsyn till sin
ofullständiga konstruktion och till sina konsekvenser
synes vara oöverskådligt. I likhet med
centralstyrelsen anser kretsen, att det skulle vara
orimligt, att statsmakterna skulle ansluta sig
till en princip, innan en utredning är
verkställd, som visar, hur principens
förverkligande skulle komma att gestalta sig.
Under hänvisning till de framförda
synpunkterna får Örebro skolförening alltså
hemställa, att centralstyrelsen måtte påyrka
tillsättande av en ny beredning, obunden av
skatteutjämningsberedningens förslag, som får till
.uppgift att uppsöka även andra vägar än
kommittéförslagets för uppnående av en rationell
skatteutjämning. . *
I denna utredning bör man framför allt
taga sikte på folkskolans sunda utveckling i,
pedagogiskt och organisatoriskt hänseende och
en rättmätig hänsyn till lärarkårens
tjänste-och avlöningsförhållanden.
Karlshamnskretsen höll den 8 april
sitt vårmöte i Karlshamns folkskola.
Mötet, som var talrikt besökt,
öppnades av kretsens ordförande Gunnar
Lindström, Karlshamn. Av den upplästa
styrelseberättelsen framgick bl. a. att
kretsen för närvarande räknar 122
medlemmar. Till styrelse valdes Gunnar
Lindström, ordf., Hugo Witzell, vice
ordf., Harald Fäldt, sekr. och kassör,
Olga Herrlin och Greta Påhlsson.
Ordföranden inledde frågan om
gemensamma S. A. F.-möten för kretsarna
i västra Blekinge och framhöll
fördelarna med en sådan anordning. Styrelsen
fick i uppdrag att söka anordna sådana
möten.
Efter en kortare kaffepaus diskutera-
de man frågan om lämpligt stängsel
kring platsen för Vekerums-stenarna.
Dagens stora fråga: »Folkskolans
förstatligande» inleddes av folkskollärarna
Victor Vilt, Harald Fäldt och Hjalmar
Weiman. Diskussionen, som följde,
varade i 2 timmar och bjöd på flera
intressanta inlägg. Följande resolution antogs.
Karlshamnskretsen av S. A. F. ansluter sig
principiellt till
skatteutjämningsberedningens förslag till folkskoleväsendets
förstatligande. Dock finner mötet att förslaget i
vissa delar endast efter en överarbetning bör
läggas till grund för en lagstiftning. Detta
gäller icke minst, i vad det avser
skolbyggnader och förbud mot inrättandet av ny
lärartjänst utan k. m:ts tillstånd. Mötet ansluter
sig till beredningens tankegång i fråga om
inrättandet av en ny praktisk och sakkunnig
mellaninstana, men det måste starkt betvivlas,
att de efter politiska grunder sammansatta
landstingen lämpa sig som valkorporation.
Mötet uttalar sig bestämt mot att gällande
boställsordning för folkskollärare avskaffas
och mot föreslaget förbud för kommuner att
till lärarlönen göra särskilt tillägg till den
författningsenliga lönen.
Karlskoga lärarförening hade lördag
före påsk ordnat sitt vårmöte i
Degerfors i och för avgivande av begärt
yttrande angående
skatteutjämningsberedningens principbetänkande.
Mötet öppnades i kyrkan med
välkomsthälsning och en kort
passionsbetraktelse av kyrkoherde Karl Fredell
samt sång och musik, varefter de
egentliga förhandlingarna ägde rum i
församlingshuset.
Ärendet inleddes av folkskolinspektör
Eric Ericson.
Efter att inledningsvis ha redogjort för
det omfattande förslagets uppdelning,
konstaterade tal., att något måste göras för att
lindra skattetrycket i de mest tyngda
kommunerna, enär differenser på
kommunalskatterna förekomma fr. o. m. 3 och ända upp till
c:a 50 kr. pr bev.-kr. Enär det ökade
skattetrycket inom kommunerna till stor del har
sin grund i de ökade krav på kommunal
verksamhet, som staten ålagt kommunerna, så
torde det få anses rättvist, att staten också
övertager en del av kommunernas utgifter
härvidlag även beträffande folkskolan.
iSedan tal. därefter i anslutning till
beredningens betänkande lämnat en
sammanfattning av skolväsendets ekonomiska
utveckling från folkskolstadgans tillkomst och
fram till våra dagar, då staten bidrager med
nio tiondelar av lärarpersonalens
minimiav-löning, ingick tal. på en mera detaljerad
granskning av beredningens många förslag i
skatteut j ämnande syfte.
Ett samarbete mellan närliggande
kommuner skulle i många fall vara till gagn, men
ett fullständigt förstatligande av
skolväsendet skulle kunna avtrubba det lokala intresset.
Beredningens förslag, att staten skulle
övertaga de nuvarande skollokalerna och deras
framtida underhåll jämte nybyggnader
komme att medföra dels en onödig och tidsödande
byråkrati och dels åtskilliga orättvisor,
särskilt beträffande skoldistrikt, vilka genom lån
eller på annat sätt ordnat sina
byggnadsfrågor. Mot principen, att staten övertager
kostnaderna för lärarpersonalens avlöning, kunna
knappast några invändningar göras, men
beredningens förslag att kommunerna skulle
förbjudas att bevilja kommunala löneförmåner,
måste anses orimligt. Likaledes måste
förelagen om distrikteekolstyrelser och rätt för k.
m:t att bestämma om nya lärartjänster anses
opraktiska och i vissa fall rent av omöjliga i
praktiken.
Nya häften i serien
Från kunskapens fält
Redaktion: Oscar Augzell
och Nils Olsson
De argentinska pampas
av Rektor Ivar Sefve.
Hur ett modernt fartyg
blir till av Professorn,
Ingeniör Gustaf Ambjörn.
Rikt illustrerade.
Vardera häftet c:a 60 sidor.
Pris 80 öre, för skolor och
lärare 65 öre.
(Norstedt)
Svenska Bokförlaget
Resultatet av den därpå följande rätt
så ingående överläggningen kan
sammanfattas sålunda:
Kretsen uttalade sig i princip för en
skatteutjämning, enär det genom
beredningens utredning ådagalagts att en
lättnad för många skattetyngda
kommuner skulle vara synnerligen välgörande.
Dock ansåg kretsen, att beredningens
förslag i det skick, det nu föreligger och
i en hel del detaljfrågor av mycket stor
betydelse icke bör antagas.
En koncentration av skolväsendet
genom sammanförandet av vissa
skoldistrikt till större förvaltningsområden
skulle kunna medföra vissa fördelar, men ett
fullständigt förstatligande av
folkskoleväsendet skulle säkerligen komma att
menligt påverka föräldraintresset.
Beredningen hade föreslagit, att
lärarlönerna, däri inbegripna de
nuvarande in naturaförmånerna, helt skulle
bekostas av staten och att i samband
därmed den nuvarande boställsordningen
borde upphävas samt att »uttryckligt
förbud stadgas för kommunal
samfällig-het eller myndighet att till lärare lämna
särskilt tillägg till den i författningen
stadgade lönen».
Kretsen hade i princip ingenting
emot, att staten övertoge lärarlönerna
men den ansåg, att boställsordningen,
som redan på en del punkter kan anses
föråldrad, ovillkorligen måste
bibehållas, och att det vore alldeles orimligt
förbjuda kommuner, som så önska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
