Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Ett värdefullt initiativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
SV
ENSK LÄRARETIDNING
Nr 19
Ett värdefullt
initiativ.
Det politiska intresset i vårt land
koncentrerar sig främst kring
arbetslöshetsfrågan. Något vid sidan
av det partipolitiska larmet ligger
det problem, som innefattas i
ungdomsarbetslöshetsfrågan. Det
intima sambandet mellan denna och
undervisningsproblemen har ofta
framhållits i Svensk Läraretidning.
I dagarna har inom riksdagen
väckts en motion, som vi utan
tvekan betecknar som det
betydelsefullaste riksdagsinitiativet i år i
fråga om folkskolan. Det är vår
kollega, hr Weijne, som i anslutning
till regeringens förslag i
arbetslöshetsfrågan hemställt, att riksdagen
i skrivelse till k. m:t måtte begära
skyndsam utredning och eventuellt
förslag till 1934 års riksdag,
huruvida och på vilka villkor såsom ett
led i strävandena att begränsa
ungdomsarbetslösheten bidrag ur för
arbetslöshetens bekämpande
anvisat anslag må kunna utgå till
provisorisk utvidgning av den
ordinarie skolorganisationen i enlighet
med vad här ovan angivits;
dels att riksdagen ville medgiva,
att dylikt bidrag må kunna av
k. m:t beviljas under budgetåret
1933/1934 enligt de grunder, k. m :t
för nämnda tid kan finna gott
föreskriva.
Herr Weijne framhåller i
motiveringen till sin motion, att man
numera i alla läger ar ense därom att
effektiva åtgärder måste vidtagas
mot ungdomsarbetslösheten. På
fängelser och uppfostringsanstalter
kan man bekräfta, att just
ungdomsarbetslösheten ofta för de unga
ut i brott och olyckor. Sålunda
säger chefen för fängelset å
Långholmen i ett uttalande i pressen, att
ungdomsbrottsligheten är stadd i
starkt stigande. Många ropar med
anledning härav på strängare
uppfostran, anför direktören vidare.
Själv tror han knappast att det
onda därmed är avhjälpt. Först
måste man avskaffa arbetslösheten, som
enligt hans uppfattning är upphov
tfll en stor del av
ungdomskriminaliteten.
Men detta är blott en sida av
saken. All den ungdom, som tiger och
misströstar men förlorar kraften
att uträtta något under sin
nödtvungna sysslolöshet, hör man
mindre av. Det kräves dock
kraft-å.tgärder, om icke den nu
uppväxan-c.e ungdomen skall mista åtskilligt
av sin livsduglighet.
Ingen har någon patentmedicin
g,tt komma med till bot mot
ungdomsarbetslöshetens onda.
Socialministern har fått mottaga många
förslag till åtgärder, men han
an-^er en fortsatt utredning vara
nöd-Randig. Härför kunna också starka
skäl anföras.
Vid den utredning, som sålunda
£,v allt att döma kommer till stånd,
skulle man önska, att även frågan
om den ordinarie
skolorganisationens möjligheter att minska
ungdomsarbetslösheten tages upp till
allvarligt övervägande. Det ligger
nämligen nära till hands att tänka
sig, att när samhället icke kan
bereda arbete åt alla, man ger de
gamla understöd att leva på och
låter de unga få en något
grilndli-gare skolutbildning än under
vanliga förhållanden. Härigenom skulle
den arbetsföra åldern så att säga
>eskäras i båda ändarna, vilket
måste anses vara rimligare, än att
de mest arbetsdugliga gå utan
sysselsättning.
Den sparsamhet, som särskilt i
år med nödvändighet har måst
prägla förslaget till statsbudget,
har även hårt gått fram över
anslagen för folkbildning och
folkundervisning. Men då riksdagen i
annan ordning anslår medel för
undervisning i avsikt att därmed
bekämpa arbetslösheten, kan det icke
vara orimligt, att man undersöker,
huruvida inte en del av dessa
medel kunde med större fördel
användas i den vanliga
skolorganisationen för vinnande av samma syfte.
Både arbet slöshet skommis sionen
och
ungdomsarbetslöshetssakkunniga har givit uttryck åt denna
eller liknande uppfattningar.
Närmast till hands ligger en
förlängning av den obligatoriska
skolplikten. En dylik åtgärd för hela
landet torde dock för närvarande
icke vara genomförbar av skäl, som
här ej närmare skola beröras.
Däremot är det ur alla synpunkter
olämpligt, när man i
industrisamhällen och städer med utpräglad
ungdomsarbetslöshet släpper ut
ungdomen redan i trettonårsåldern
till den hårda konkurrensen om
arbetstillfällena. I dessa fall skulle
en förlängning av skoltiden med
åtminstone ett år minska trycket på
arbetsmarknaden samt ur sociala
och bildningssynpunkter vara
synnerligen befogad.
Anmärkas kan visserligen, att ett
.skoldistrikt redan nu har möjlighet
att införa en obligatorisk sjunde
klass, och att man på många håll
använt sig av denna rätt. Men
härför kräves bland annat, att man
har lokalfrågan ordnad på längre
sikt. Vad man nu skulle önska är
en möjlighet till provisoriska
åtgärder, varvid man med strängare
utnyttjande av befintliga lokaler
icke behövde belasta kommunens
ekonomi med några väsentliga
utgifter för att hålla barnen längre i
folkskolan, och där man ej heller
behövde binda sig för framtiden.
Starka skäl kan anföras för att
arbetslöshetsmedel borde komma till
användning för vinnande av detta
syfte. Man kunde tänka sig anslag
ur medlen för arbetslöshetens
bekämpande till bidrag till
lärarlöner etc. vid dylik skolavdelning,
varigenom statsbidrag i annan
ordning icke skulle behöva utgå.
Frågan synes vara värd att tagas
under närmare omprövning.
Vid en dylik omprövning bör
emellertid, som hr Weijne med all
rätt betonar, tagas under
övervägande, under vilka former
arbetslöshetsmedel skola kunna komma
till användning vid kommunala och
enskilda anstalter för
yrkesundervisning såsom bidrag till
lärarlöner samt stipendier åt arbetslösa
elever. Säkerligen skulle så
använda medel bli till ännu större nytta
än vid provisoriska kurser för
arbetslösa. Dessutom vinner man den
fördelen, att man icke behöver
upprätta någon ny organisation.
Folkhögskolorna spelar redan nu
en viktig roll vid arbetslöshetens
bekämpande, säger motionären
slutligen. Vid de nyligen avslutade
vinterkurserna beräknar man, att
omkring 1,500 arbetslösa unga män
deltagit i undervisningen. Det är
vidare känt, att praktiskt taget
samtliga folkhögskolor varit
fullbelagda och fått avvisa åtskilliga in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
