Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 19
SVENSK LÄRARETIDNING
443
Folkskolans ]\ a t u r l ä r a
av Lorentz Bolin och Otto Nordland
Format 13x19 cm., 256 sidor. Pris kr. 1:80
Handledning » » -: 50
(medföljer gratis vid rekv. av naturläran).
Arbetsböcker 3:e-6:e årsk., pr häfte 55 öre.
2 Bildhäften, 2 årsk. i varje häfte, pr häfte 50 öre.
Provex. med 50 % rabatt.
SKOLFÖRLAGET - GÄVLE
Uttalanden om Bolin-Nordlunds Folkskolans Naturlära.
Max Glanzelius i Folkskolans Vän: »Det är en intressant och
god bok, som Bolin-Nordlund åstadkommit.. ha två s. k.
bildhäften utgivits, vari i regel alldeles charmanta djurbilder
upptagits. Bilderna äro gummerade på baksidan och kunna lätt
inklistras i en arbetsbok, som barnen i viss mån själva utarbeta,
De uppgifter förf. ha medtagit i sina arbetsböcker äro valda med
stor omsorg och urskillning... »
L. J. Mårtensson i Folkskollärarnas Tidning: »Arbetet
förtjänar från alla synpunkter sett att komma i åtanke vid antagande
av nya läroböcker ...»
6. Nej.
7. Provinsiella styrelser som mellaninstans
för folkskoleärendenas behandling är ett
gammalt önskemål, som ,gör sig än starkare
gällande, om staten i högre grad än hittills får
’hand om folkskoleväsendet. I dessa styrelser,
vilkas verksamhet icke ’bör omfatta -större
områden än ett län, bör den pedagogiska,
Skolhygieniska, skolorganisatoriska och.
länskommunala sakkunskapen vara väl företrädd, och
valen av funktionärer bör ej ske efter
politiska linjer, utan skola befattningshavarna
tillsättas så, att de utföra sina åligganden
under tjänstemannaansvar.
8. Ja, men med de förändringar beträffande
befogenhet, som förutsattes enligt föregående
svar.
9. Den lokala skolstyrelsens ordförande bör
utses av skolstyrelsen. Lärarkårens
representant bör få rösträtt i styrelsen. Skolstyrelsen
förrättar val av lärare i distriktet efter av
skolkretsstyrelsen upprättat förslag.
"En ypperlig handledning’9,
skriver Lunds Dagblad om
Individuell
undervisningsmetodik+}
Eåd och anvisningar
av
Nathan Stålmarck
Gösta Granlund i Folkskolans Vän:
»Förf. har på ett måttfullt, klart och
övertygande sätt framfört sina
synpunkter rörande barnens fostran i
skolan liksom även lämnat rent metodiska
detaljanvisningar, vilka förf. grundar
på erfarenheter från mångårigt
skolarbete. Ett väl avvägt kompendium ...»
Folkskolinspektör Vilg. Peterson i
»Barometern»:
»Arbetet kan livligt rekommenderas
såväl till lärare, som mer eller mindre
ha inriktat sin undervisning efter
individuella metoder, som ock till dem,
vilka fasthålla vid den ’beprövade
klassundervisningen ... Framställningen är
alltigenom intressant och medryckande,
och illustrationsprov ur barnens
arbetsböcker demonstrera klart och påtagligt
tillämpningen av det skildrade
tillvägagångssättet.»
Pris l kr.
Lindblads Förlag, Uppsala
Kristianstadsortens lärarförening
jämte ortens övriga
lärarsammanslut-ningar hade den l april anordnat
gemensamt möte i Kristianstad för
behandling av
skatteutjämningsberedningens förslag till folkskoleväsendets
förstatligande. Mötet öppnades av
folkskollärare O. J arbe, Vilan, som hälsade
de närvarande välkomna och drog upp
den bakgrund, det kommunala
skattetryckets ojämna fördelning, mot vilken
förslaget får ses.
Därefter överlämnades ordet till
folkskollärare A. Frankman, Löberöd, som
redogjorde för förslagets innebörd.
Detta fann talaren på åtskilliga punkter ge
anledning till kritik, dock icke
grundprincipen om folkskolundervisningen
såsom ett huvudsakligen statligt
intresse, utan det sätt, varpå de
sakkunniga velat förverkliga densamma.
Särskilt förslaget om att staten skulle
övertaga de nuvarande skolbyggnaderna
samt sörja för uppförande av nya
sådana jämte reparationer m. m. skulle
ge anledning till en dyrbar
byråkratisering och till vidlyftiga utredningar och
skriverier, som icke vore nödvändiga
för att nå det avsedda ändamålet till
jämnare fördelning av kostnaderna för
folkskoleväsendet. Syftet borde enklare
och lättare kunna uppnås genom att
staten lämnade kommunerna bidrag till
deras kostnader för folkskoleväsendet,
avvägda efter deras uttaxering för
skolans behov. Härmed skulle ernås en
verklig skatteutjämning mellan
kommunerna för deras undervisningsväsen.
Även det sätt, på vilket beredningen
föreslagit ordnandet av frågan om
mel-laninstanser mellan de lokala
skolstyrelserna och skolöverstyrelsen, fann
talaren i hög grad otillfredsställande
genom att de nuvarande två
mellaninstan-serna skulle komma att utökas med
ytterligare en, vilket skulle få en ännu
större splittring i ärendenas behandling
till följd.
Efter föredraget följde en livlig
diskussion, varunder föredragshållarens
synpunkter i stort sett vunno bifall.
Mötet beslöt göra följande uttalande:
Mötet uttalar sig principiellt för
folkskoleväsendets förstatligande efter läroverkens mönster.
’Skolbyggnaders uppförande och underhåll
omhänderhaves av kommunerna medan
staten lämnar bidrag till kostnaderna. Till
inventarier och undervisningsmateriell lämnas
statsbidrag med visst belopp för varje barn.
Endast en mellaninstans bör iinnas. iSom en
följd av -folkskoleväsendets ’förstatligande bör
’följa, att statsmakterna få större inflytande
på dess sammansättning än beredningen tänkt
sig. Ävenså bör den pedagogiska
sakkunskapen bli bättre företrädd. De kommunala
skolstyrelserna bibehållas i huvudsak vid sin
nuvarande befogenhet beträffande skolväsendets
lokala Ledning, utom i fråga om upprättande
av förslag vid tillsättande av lärartjänster,
som överlåtes på mellaninstansen. Denna
utser även ordförande i den lokala
skolstyrelsen. En försiktigt genomförd rationalisering
av skolväsendet, som tar sikte ej endast på
att bortskära onödiga utväxter utan även
för folkskolan ’framåt och uppåt bör
genomföras. Slutligen uttalade sig mötet för att
beredningens förslag, på grund av de många
invändningar, som kan göras mot detsamma,
blir föremål för en förnyad utredning.
Snndsvallskretsen hade den 21 april
sammanträde under ordförandeskap av
fröken Elin Nilsson, varvid bl. a.
skatteutjämningsberedningens förslag om
folkskolans förstatligande behandlades.
Överlärare Hugo Lindmark höll ett
inledningsanförande, varvid
beredningens betänkande skärskådades. Efter en
kort diskussion antogs följande
resolution:
1) Vill kretsen principiellt uttala sig för
folkskoleväsendets förstatligande?
Då staten överhuvud icke utan mycket
stora olägenheter och även mycket stora
kostnader kan åtaga sig den mångfald
förvaltningsbestyr, som ett bifall till skatteutjämningens
förslag i denna del skulle medföra, vill
kretsen bestämt avstyrka detsamma.
. 2) Vill kretsen förorda, att lärarlönerna,
däri inbegripna de nuvarande
naturaförmånerna, helt bekostas av staten?
Förslaget, att staten måtte övertaga alla
kostnader för lärarpersonalens avlöning,
tillgodoser ett önskemål, som länge förefunnits
inom folkskolans lärarkår, och vill kretsen
livligt tillstyrka detsamma.
3) Vill kretsen uttala sig för att
skolbyggnaders uppförande och underhåll
omhänderhaves av staten?
Av skäl, som antytts under punkt l,
besvarar kretsen frågan med nej.
4) Vill kretsen tillstyrka, att kostnaden för
inventarier och undervisningsmateriell till
övervägande del bekostas av staten?
Kretsen tillstyrker, att staten bidrar till
utgifterna för skolinventarier och
undervie-ningsmateriell. Angående proportionen mellan
statens och kommunens bidrag vill kretsen
icke göra något uttalande.
l Enda mineralie-
samling i glasskåp finnes hos oss. N:r 258 i
överstyr :s förteckning. Innehåller 52 s-tuffer
m. m. och 16 metaller. Pris .45: - kr. Samma
samling i inredd trälåda. Pris 25: - kr.
Innehållsförteckning gratis. Hjärtstädts
För-lag1, Kristinehamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
