Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Sveriges småskollärarinneförening - Dödsfall - G. H. Hagman - Ada Berggren - Aron Halldin - Lars Östner - Hilding Nilsson - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 19
del insamlats under pedagogiska kursen
i Trollhättan sommaren 1932. Tavlan är
avsedd att pryda samlingsrummet å
småskollärarinnornas vilohem Nömmekull.
Fröken Elisabeth Bergskam inledde
en diskussion om Moderna riktlinjer för
skolhygienisk arbete. Föredraget blev
livligt uppmärksammat och de
synpunkter,-som därvid framkommo, blevo
föremål för livligt meningsutbyte.
Redogörelse lämnades av ordföranden
för de penningbidrag, som influtit till
ett västgötarum å Nömmekull. De hittills
influtna medlen från lokalavdelningar
inom Västergötland utgöra 500-600 kr.
Förutom ovanstående behandlades en
del viktiga föreningsärenden och efter
angenäm samvaro avslutades det talrikt
besökta vårmötet.
Dödsfall.
G. H. Hagman.
F. folkskolläraren Gunnar Hagman liar
avlidit på Koda Korsets sjukhem i Stockholm i
en ålder av nära 58 år.
H., till börden stockholmare, tjänstgjorde
efter vid Norra latinläroverket år 1894
avlagd studentexamen några år i tullverket.
Därefter avlade han folkskollärarexamen i
Linköping år 1897 och anställdes omedelbart som
lärare vid Jakobs folkskola i Stockholm, där
han således verkat omkring 36 år. Han har
vidare under många år haft anställning som
lärare och avdelningsföreståndare vid
iStock-holms borgarskola, varest han gjort sig
synnerligen omtyckt och uppskattad icke minst
genom sin gemytlighet och humor. I mer än
20 år har den bortgångne varit verksam vid
skollovskolonierna på [Barnens ö samt tidigare
som ledare för folkskolegossarnas sommarbad
och ferielekar. Han har dessutom gjort sig
känd som medarbetare vid Barnens
dagsfest-ligheterna, under en följd av år varit medlem
av Stockholms ’folkskolors ombudsförsamling
och även hedrats med åtskilliga andra
förtroendeuppdrag.
Ada Berggren.
Folkskollärarinnan Ada Berggren,
Grästorp, har efter en längre tids sjuklighet
avlidit 66 år gammal.
Hon avlade lärarinneexamen vid
’folkskoleseminariet i Skara 1888 och fick året därpå
ordinarie anställning vid Grästorps folkskolor,
där hon verkat till 1928, då hon avgick med
pension. Hon har varit ledamot av skolrådet
och i styrelsen för Svenska folkskolans vänner
m. m. Närmast sörjande äro syskon.
Aron Halldin.
I sitt hem i Motala har förre folkskolläraren
Arow Halldin avlidit.
Född i Viby församling, Örebro län, 1867
avlade han folkskollärarexamen i Karlstad 1901
och blev samma år anställd i den då
nyinrättade iskolan Äsplunda i sin hemsocken, där
.han stannade till 1904, då han på egen
begäran flyttade till Berga skola i samma socken.
1920 nödgades han på grund av sjukdom avgå
med pension och bosatte sig i Motala. Han
sörjes närmast av maka i andra giftet, två
barn samt en syster.
Lars Östner.
F. folkskolläraren Lars Östner, Kävlinge,
har avlidit i en ålder av nära 70 år.
Ö., som sedan 1928, då han avgick med
pension, varit bosatt i Kävlinge, har haft sin
livsgärning förlagd till Lackalänga. Han var
född i Ö. Herrestad, blev folkskollärare i Lund
1886 och kom samma år till Lackalänga, där
han sedan i 42 års tid utförde ett bemärkt och
värderat arbete såväl inom det offentliga som
det enskilda. Sålunda var han en lång följd
av år ordf. i kommunalstämman och sedan 30
år sekr. i municipalstyrelsen i Furulund.
Tidigare skötte han sysslorna som ordf. i
taxeringsnämnden och vice ordf. i skolrådet.
Under en del år var han också ordf. i
kommunalfullmäktige, och under en valperiod tillhörde
han Malmöhus läns landsting såsom
representant för Torna härad. I ett 20-tal år verkade
han som ordf. i Lackalänga
hundramannaför-ening, och tills för något år sedan tillhörde
han styrelsen för Furulund och Lackalänga
med omnejd sjuk- och begravningskassa. Han
sörjes närmast av maka, sex söner och fyra
döttrar.
Hilding Nilsson.
Efter en kort men svår sjukdom har
folkskolläraren Hilding Nilsson, Verum, avlidit.
N. var född i Lund. Efter att år 1919 ha
utexaminerats från Lunds folkskoleseminarium
erhöll han anställning i Alnarp. iSedan 1921
var han ordinarie lärare vid Verums folkskola.
N. var en dugande och intresserad lärare,
varmt avhållen av både elever och målsmän.
Därom vittnade de många blommorna och
varmhjärtade talen vid hans bår. Hans tid
och krafter räckte ock till för en mängd
kommunala uppdrag. Han var bl. a.
kommunalstämmans ordf., lärarkårens representant- i
skolrådet, skol- och kyrkokassör.
Den avlidne sörjes närmast av maka och
barn.
A. B. S.
litteratur»
Den moderna teknikens underverk.
Forskningar, uppfinningar och prestationer
skildrade av Franz Kollman. Översättning
och bearbetning av John-Erik Ekström.
262 ’S-idor. Bonniers förlag. Pris haft. kr.
6:-.
Det fanns en tid, då man talade om
världens sju underverk. Det heliga
sjutalet räcker inte långt, om vi skulle
börja räkna vår moderna tids underverk.
Ja, vi måste kanske först ta oss en
fun-derare, innan vi fick klarhet om vad vi
skulle betrakta som underverk.
Teknikens sagolika skapelser omger oss
dagligen och stundligen, och vi är så vana vid
dessa - ehuru samtidigt beroende av
dem - att vi inte närmare tänker på
vari det underbara består. Visserligen
brukar man ju enligt gängse
uppfattning betrakta sådant som underbart,
vilket inte kan förklaras, sådant som
ligger utanför mänskligt vetande. Men de
tekniska underverken är inte
oförklar-bara, de bygger på de mest exakta av
alla vetenskaper: matematiken och
naturvetenskapen. Därför är de snarare
svårförklarliga.
Att populärt söka redogöra för de
tekniska undren är den uppgift, som Franz
Kollman förelagt sig. Förf. samlar sitt
stoff under följande
huvudavdelningar: materialernas undervärld,
märkliga kraftmaskiner, märkliga
arbetsmaskiner i industriens tjänst,
mästerliga byggnadsverk, moderna
trafikmedel, moderna nyhetsförmedlare, från
teknikens gränsområden. Under dessa
rubriker har sammanförts företeelser av
liknande slag. Någon vetenskaplig
klassificering har ej tillämpats, utan de
hundra uppsatserna har fått en fri ehu-
en
vårdryck -
India Blend
är sammansatt av omsorgs*
fullt utvalda tesorter - spe?
ciellt utprovade med hänsyn
till den svenska smaken. Té
är varm vårdags dryck -
uppiggande, motarbetar den
vårtröttheten.
25 gr pkt ............... 0:30
50 gr pkt ............... 0:5O
100 gr pkt.............. 0:95
1/4 kg brk............... 2:50
1/2 kg brk............... 5: -
kooperativas té
ru ändå logisk disposition. Det är
synnerligen intressanta saker, som förf.
upptar till behandling. Som exempel kan
nämnas »Bröd och död ur luften»,
»60,000 cigarretter i timmen»,
»Järn-vägszeppelinaren», »Att höra gräset gro»,
»Hastigheter av i dag och i morgon».
Boken är illustrerad med icke mindre än
157 illustrationer, många av dem
alldeles ypperliga.
Författarens avsikt har inte endast
varit att förklara och skildra teknikens
sagor, han har även med denna bok velat
värva och tillföra tekniken förstående
och övertygade anhängare. Vi
nutidsmänniskor använder oss av teknikens
nya landvinningar utan att fördenskull
alltför mycket låta oss imponeras av
dem. Vi har nog snarare visat dem en
viss likgiltighet. Det beror kanske på
att dessa f ramsteg går så snabbt, att vi
snart inte förundrar oss Över någonting.
De tekniska undrens verkliga innebörd
förblir ingenjörernas hemlighet. Men
frågan är, om inte författaren har rätt,
när han vädjar till allmänheten att visa
tekniken litet mera uppmärksamhet. Vi
bör noga söka behärska den åtminstone
så gott sig göra låter, och inte helt låta
oss behärskas av tekniken.
Förf. har sökt undvika facktermer
och invecklade förklaringar i så stor
utsträckning som möjligt. För folkskolans
elever torde boken dock i de flesta fall
ändå ligga för högt. Men för den
mognare ungdomen och den stora allmänheten
bör den emellertid kunna bli en
intressant läsning, som skingrar månget
dunkel kring den teknikens undervärld, som
blivit vår vardagliga miljö.
N. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
