Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - Lediga lärartjänster besättas ej tills vidare - Staten bör ej övertaga skolbyggnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 22
SVENSK LÄRARETIDNING
513
Lediga lärartjänster
besättas ej tills vidare.
Inom ecklesiastikdepartementet har
upprättats förslag till kungörelse om
anstånd med varje tillsättning av lediga
ordinarie folk- och småskollärartjänster.
I kungörelsen heter det att i avbidan på
bestämmelser, som regeringen kommer
att meddela angående ökade möjligheter
att indra lärartjänster vid
folkskolväsendet, få åtgärder tills vidare ej vidtas
för tillsättning av lediga ordinarie
folk-och småskollärartjänster. Ej heller får
tillsättning av sådana tjänster med
ordinarie innehavare äga rum.
Skolöverstyrelsen, till vilken förslaget
remitterats för yttrande, har i ärendet
anfört följande:
Den författning, som väntas bliva utfärdad
med anledning av 1933 års rikedags beslut
angående ökade möjligheter att indraga
lärartjänster vid folkskoleväsendet, kommer att
innehålla nya bestämmelser i fråga om
tillsättning av ordinarie lärare att i vissa fall
till-lämpas vid eidan av nu i sådant avseende
gällande föreskrifter. ’Syftet med den av e. k.
m:t nu föreslagna kungörelsen, som skulle
gälla tills vidare i avbidan på de nya
tilläggsbestämmelserna, torde vara att bereda tillfälle
att även på de lärartjänster, som för
närvarande äro vakanta och ännu icke hunnit bliva
med innehavar-e besatta, kunna i största
möjliga utsträckning tillämpa de blivande
tillsättningsbestämmelserna. Det synes överstyrelsen
uppenbart, att en sådan åtgärd måste befordra
uppnåendet av det syftemål, som med de
väntade nya bestämmelserna avses. Med hänsyn
härtill finner sig överstyrelsen böra tillstyrka
den av e. k. m:t föreslagna åtgärden.
Vad innehållet i det nu ’föreliggande
kungörelseförslaget angår, synes ingen mera
vägande invändning kunna göras mot
föreskriften, att nya åtgärder icke må vidtagas för
tillsättning av lediga ordinarie tjänster.
Uppenbart är emellertid, att -förbudet att
fullfölja tillsättningsproceduren, där denna redan
blivit påbörjad, kan vålla avsevärda
olägenheter både för ’skoldistrikten och för de
sökande lärarna och därför måste väcka
betänkligheter. Tydligt är ock, att dessa
olägenheter bliva större, ju längre de förberedande
åtgärderna fortskridit. Det synes därför
önskligt, att denna sistnämnda bestämmelse
kunde uppmjukas. Överstyrelsen vill sålunda
såsom sin mening framhålla, att
tillsättningsproceduren icke borde behöva avbrytas
åtminstone i de fall, då vid kungörelsens
ikraftträdande kyrkostämma eller
skolstyrelsesammanträde redan blivit utlyst i och för
företagande av i laga ordning förberett lärarval.
Staten bör ej övertaga skolbyggnaderna.
F. statsrådet Stadener underkänner
skatteut-j ämningsforslaget.
Den utjämningsanordning, som
skat-t eut j ämningsber edningen föreslår för
lättande av kommunernas utgifter för
skoländamål, lättar icke dessa bördor
och blir därför under en omkring
20-årig övergångstid icke effektiv, uttalar
Växjö domkapitel i ett av biskopen Sam
Stadener dikterat yttrande över
förslaget. Härtill kommer den redan från
många håll påvisade orättvisan i de
villkor, på vilka byggnaderna skulle
övertagas av staten, nämligen utan
ersättning och utan övertagande av
kvarstående delar av lån, som upptagits för
uppförande av byggnaderna. De
kommuner, som förhalat
skolbyggnadsfrågorna eller kanske rentav eftersatt sina
skyldigheter beträffande dem, komme
att bli premierade på de mera lojalas
bekostnad.
Till detta skulle nu kunna genmälas,
att kritiken är giltig blott för en -
visserligen ganska lång -
övergångstid, och sådana bli ju i regel
förbundna med vissa vanskligheter. Emellertid
synes förslaget behäftat med
synnerligen allvarliga brister, även om man
bortser från denna övergångstid.
Sålunda kan man befara fördyring,
tungrodd förvaltning, i depressionstider
oberättigat stark nedskärning av anslagen
och slutligen minskat intresse från
kommunernas sida. Intresseminskningen
skulle sannolikt särskilt starkt göra sig
gällande, därest kommunerna bleve
tvungna att - såsom beredningen
föreslår .- avstå från äganderätten till
byggnaderna, ett förhållande, som är
förklarligt, även om kanske
psykologiska faktorer spela väl så stor roll däri
som logiska. Övriga olägenheter torde
ej minst komma att framträda i fråga
om underhållet, och även om
förvaltningen i viss utsträckning bleve
decentraliserad, torde dessutom åtskilligt
mångskriveri vara att befara.
Därmed är ingalunda sagt, att de nu-
varande förhållandena i fråga om
skolbyggnaderna äro idealiska. Tvärtom
synes statshjälp åt kommunerna på
många ställen allvarligt påkallad just
i fråga om byggnadskostnaderna. Den
riktiga vägen att avhjälpa rådande
missförhållanden - de
kommunalbud-getära såväl som de med placeringen
av skolhusen sammanhängande - synes
vara, att staten lämnar bidrag till
skoldistriktens byggnads- och
underhållskostnader, men i gengäld förbehåller sig
en viss gransknings- och
bestämmanderätt. Hur denna statens
understödsverksamhet bör organiseras torde
behöva närmare utredas.
Vad de ifrågasatta mellaninstanserna
beträffar medger biskop Stadener, att
det synes i viss mån tvivelaktigt, om de
nuvarande instanserna kunna sköta även
de uppgifter, som tillkomma. Därest
mellaninstanser inrättas, böra de
emellertid ej organiseras på av beredningen
föreslaget sätt. Landstingen med sin
partipolitiskt färgade rekrytering ha -
som från deras egen sida framhållits
- alltför ringa beröring med
skolfrågor för att lämpligen betros med
tillsättandet av vissa medlemmar i
mellaninstanserna. Lämpligare torde - om
något likartat system skall användas -
vara, att vederbörande länsstyrelser få
avge förslag, inom vilket
skolöverstyrelsen eller k. m :t utser behövligt
antal personer. Därigenom skulle även i
viss mån tillgodoses synpunkten, att i
instanskedjan folkskolinspektör -
mel-laninstans - skolöverstyrelsen olika
samhälleliga synpunkter böra komma
till tals. Ur ännu en synpunkt måste
den skisserade organisationen av
mellaninstanserna ogillas; de böra icke
ställas vid sidan av redan existerande och
därigenom öka antalet, utan i stället
bör arbetsöverflyttning ske från de
gamla eller event. dessa senare av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
