Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. (2684) 7 juni 1933 - Ungdomsarbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SV E N SK LÄRARETIDNING
531
berodde på den stora omfattning denna
hade i ’bruks- och industrisamhällen på
landsbygden. Det var i de län, där
dylika samhällen spela en framträdande
roll, som ungdomsarbetslösheten i fråga
om landsbygdskommunerna låg avsevärt
över den genomsnittliga
ungdomsarbetslösheten i städerna. Däremot var inom
mera typiska landsbygdsdistrikt den
inregistrerade ungdomsarbetslösheten
lägre än vad förhållandet var i städerna.
Yrkesfördelningen inom
ungdomsarbetslöshetsklientelet.
De yrkesgrupper, som representerade
mer än 5 % av städernas samtliga
anmälda arbetslösa i åldern 15-25 år,
voro: »arbete ej hänf örligt till annat
yrke» (23,1 %), metall- och
maskinindustri (18,2 %), byggnadsverksamhet
(9,0 %), landtransport (8,4 %),
butiks-och magasinspersonal (7,0 %),
trävaruindustri (5,7 %) samt industri och
hantverk (5,0 %). Sammanlagt
representerade dessa 7 yrkesgrupper alltså
76,4 % av hela städernas
arbetslöshetsklientel i åldern 15-25 år.
Av landsbygdskommunernas hela
arbetslöshetsklientel i åldern 15-25 år
var följande 6 yrkesgrupper
representerade med vardera minst 5 % :
»arbete ej hänförligt till annat yrke» (34,3
%), jordbruk (14,2 %),
skogshushållning (13,1 %), trävaruindustri (10,8
%), jord-, sten- och glasindustri (7,3
%) samt gruvdrift och malmförädling
(7,0 %). Sammanlagt representerade
dessa 6 yrkesgrupper alliså 86,1 % av
hela landsbygdens arbetslöshetsklientel i
åldern 15-25 år.
Vad här anförts bekräftar
ytterligare den ovan lämnade karakteristiken av
ungdomsarbetslösheten. På landsbygden
dominerade i alla avseenden jordbruk,
skogshushållning och »arbete ej
hänförligt till annat yrke». Vid sidan härav
representerade trävaruindustri,
gruvdrift och malmförädling samt jord-,
sten- och glasindustri en mera avsevärd
ungdomsarbetslöshet. Det är
förhållandena i jordbruks-, resp. gruv- och
industridistrikt på landsbygden, som här
komma till uttryck. I städerna
förefanns det största antalet arbetslösa i
åldern 15-25 år inom sådana yrken, i
vilka de unga relativt lätt erhålla
sysselsättning vid unga år men inom vilka
de sedan av skilda anledningar icke
kunna beredas arbete längre, då de nått
en något högre ålder.
Ungdomsarbetslöshetsklientelets
fördelning med hänsyn till kön.
Enligt månadsrapporteriia för
februari d. å. fördelade sig det totala
arbetslöshetsklientelet med hänsyn till kön
sålunda, att männen utgjorde 99,1 % och
kvinnorna 0,9 %. Beträffande nämnda
fördelning av de arbetslösa i åldern 15
-25 år föreligga uppgifter för 264
kommuner. Av dessa uppgifter framgår,
att, vad beträffar nämnda kommuner,
kvinnornas andel av arbetslöshetsklien-
telet i förevarande ålder likaledes var
0,9 %. På landsbygden spelade
kvinnorna en ännu obetydligare roll (0,3 %),
under det att de i städerna utgjorde en
något större del av
ungdomsarbetslöshetsklientelet (1,7 %). Med undantag
för några få platser var överhuvud
taget den inregistrerade
ungdomsarbetslösheten bland kvinnorna icke av någon
nämnvärd betydelse.
Såsom ovan framhållits, kunna
resultaten rörande ungdomsarbetslösheten i
nämnda kommuner i stort sett anses
vara karakteristiska för förhållandena i
landet i dess helhet. Då nu totalantalet
arbetslösa i åldern 15-25 år var 59,317,
innebär detta, att den hos vederbörande
arbetslöshetsorgan anmälda arbetslösa
manliga ungdomen utgjorde minst
58,700, d. v. s. mer än 9 % av hela den
manliga ungdomen i sagda ålder.
Ungdomsarbetslöshetsklientelets
föregående utbildning.
Uppgifter i nämnda avseende har icke
kunnat lämnas av bland annat
Stockholms stads arbetslöshetskommitté.
Ke-sultaten, som vilar på uppgifter från 213
landsbygdskommuner och 47 städer,
torde emellertid kunna anses representativa
för landsbygdskommunerna överhuvud
taget samt för städerna med undantag
för Stockholm.
Det visar sig då, att inom
landsbygdskommunerna 87,8 % av de arbetslösa i
åldern 15-25 år saknade varje form av
utbildning utöver folkskola. Endast 4,6
% hade fullgod praktisk
yrkesutbildning och 6,8 % hade erhållit
någon form av dylik utbildning. För
åldersgruppen 15-17 år var
siffrorna givetvis ogynnsammare, under
det att förhållandena i förevarande
avseende i fråga om åldersgruppen 18
-20 år endast obetydligt skilde sig från
hela ungdomsarbetslöshetsklientelets. Av
särskilt intresse är vidare, att siffrorna
för åldern 21-25 år tedde sig endast
obetydligt gynnsammare än för hela
nämnda klientel. Sålunda saknade 85,8
% av de arbetslösa i åldern 21-25 år
varje form av utbildning över folkskola;
6,2 % hade fullgod och 7,2 %
ofullständig yrkesutbildning.
I fråga om städerna saknade 56,1 %
av arbetslöshetsklientelet i åldern 15-
25 år varje utbildning utöver folkskola;
9,5 % hade fullgod och 23,3 %
ofullständig yrkesutbildning. Beträffande 15-
17-åringarna var förhållandena,
naturligt nog, sämre, för 18-20-åringarna
däremot - utom i fråga om fullgod
yrkesutbildning - ungefär desamma
som för hela förevarande klientel. I
åldern 21-25 år var 56,4 % utan all
slags utbildning utöver folkskola; 12,5
% hade fått fullgod och’ 21,9 %
ofullständig yrkesutbildning.
Föregående anställningstid.
Även i fråga om föregående
anställningstid saknas uppgifter från
Stockholm. I fråga om landsbygden föreligger
uppgifter blott från 180 kommuner.
Materialet torde dock kunna anses vara i
stort sett representativt för
ifrågavarande förhållanden inom dylika
kommuner över huvud taget. Även i fråga
om städerna - med undantag för
Stockholm - kan resultaten (från
46 kommuner) anses belysa de
genomsnittliga förhållandena.
Materialet utvisar, att inom
landsbygdskommunerna 81 % av de
arbetslösa -i åldern 15-17 år, 49,Q % i
åldern 18-20 år. och 33,4 % i åldern 21
-25 år haft en föregående
anställningstid av högst 6 månader. I fråga om
städerna äro motsvarande siffror: 61,6 %
i åldern 15-17 år; 31,5 % i åldern 18
-20 år och 20,9 % i åldern 21-25.år.
Vidtagna eller ifrågasatta åtgärder till
motverkande av
ungdomsarbetslösheten.
De rapporter
arbetslöshetskommissionen, enligt vad ovan sagts, infordrade
från kommuner med mera betydande
ungdomsarbetslöshet, avsåg även
följande spörsmål: 1) de inom
vederbörande kommun vidtagna åtgärderna för
ungdomsarbetslöshetens lindrande, 2)
erfarenheterna av dessa åtgärder,
speciellt då av den med statsbidrag från
arbetslöshetskommissionen understödda
kursverksamheten, 3) av
arbetslöshetsorganen planerade åtgärder för den
närmaste framtiden samt 4)
önskvärdheten av och förslag till ytterligare
åtgärder från statens sida.
Här må då först erinras därom, att
den med statsbidrag från
arbetslöshetskommissionen understödda
kursverksamheten för arbetslös ungdom under
innevarande budgetår bedrivits efter
samma principer som sistförflutna
budgetår. Verksamheten har dock haft en
betydligt större omfattning än då. Till
belysning härav må följande uppgifter
lämnas. (Se tab. här nedan!).
Utöver statsbidrag till lärarlöner har
i regel utgått bidrag till
arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare. Dessa
utgjorde under innevarande budgetår
sammanlagt cirka 8,500, varav i städer
cirka 5,300 och i landsbygdskommuner
cirka 3,200. Kurstiden har varierat
mellan 4 och 12 veckor. Med hänsyn till
nödvändigheten av att uppehålla
kontakten med den fria arbetsmarknaden
Antal kurser
Antal kommuner
Beviljat statsbidrag till lärarlöner
städer
landskommuner
s:a
städer
landskommuner
s:a
städer
landskommuner
summa
Y? 1931- 80/6 1932
194
131
325
25
62
87
174,851: 50
82,045: -
256,896: 50
l/7 1938- 19/5 1933
376
210
586
41
92
133
354,346: 25
126,108: 70
480,453: 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
