Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. (2685) 14 juni 1933 - Principiella synpunkter beträffande folkskoleväsendets ställning till stat och kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 24
PRINCIPIELLA SYNPUNKTER BETRÄFFANDE
FOLKSKOLEVÄSENDETS STÄLLNING
TILL STAT OCH KOMMUN.
I samband med skolöverstyrelsens
granskning av de olika detaljerna i
skatteutjämningsberedningens förelag har överstyrelsen
anfört några principiella synpunkter
angående folkskoleväsendets ställning till stat och
kommun, som är ägnade att belysa det
betydelsefulla problemet. Vi återger nedan ett
avsnitt av detta yttrande:
Skatteutjämningsberedningen betonar
i sitt betänkande, att det svenska
folkskoleväsendet är uppbyggt på
kommunal grund men framhåller tillika,
hurusom staten alltmer ingripit reglerande
pä folkskoleväsendets område.
Statens åtgärder har avsett dels ett
alltmer ökat ekonomiskt understöd, dels
en alltmer omfattande reglerande
skol-lagstiftning. Det ekonomiska
understödet har, vad folkskoleväsendet beträffar,
hittills huvudsakligen avsett
lärarpersonalens avlöning. De bidrag, som gällt
andra ändamål, har varit jämförelsevis
.begränsade. Skollagstiftningen har haft
till huvudsakligt syfte att skapa
garantier för att det kommunala skolväsendet
måtte motsvara de krav, som från
statens sida bör ställas på detsamma. Den
avser bland annat skolväsendets
administration och ledning, dess
organisation, skolornas yttre utrustning,
lärarnas kompetens, tillsättning, avlönande,
pensionering m. m., undervisningen och
dess ändamålsenliga bedrivande. Genom
denna lagstiftning har givetvis
kommunernas rörelsefrihet på förevarande
område blivit i avsevärd mån begränsad.
Folkskoleväsendet är dock alltjämt
närmast att anse som en kommunal
institution. Kommunerna har att svara för
dess ekonomiska förhållanden, även om
staten, särskilt i ett avseende, lämnar
avsevärda bidrag, initiativen och de
grundläggande besluten angående
folkskolans anordning och verksamhet i de
särskilda skoldistrikten tillkommer
kommunala institutioner, och dessa äger att
tillsätta och entlediga lärare.
Visserligen har skatteutj
ämningsbe-redningens förslag ofta i korthet
karakteriserats såsom innebärande ett
förstatligande av folkskoleväsendet. Det kan
emellertid icke sägas, att
skatteutjämningsberedningen tänkt sig ett
folkskoleväsendets förstatligande i full
utsträckning. Tvärt om har beredningen
velat åt kommunerna bevara det
inflytande, som kunde finnas förenligt med
de förändringar av närmast ekonomisk
innebörd, som beredningen funnit sig
böra förorda. Beredningen har från sin
utgångspunkt helt naturligt i första
hand anlagt ekonomiska synpunkter på
folkskoleväsendet och alltså icke
utarbetat sina förslag till förändringar i olika
hänseenden närmast med hlå^^n till
folkskoleväsendets behov i och för sig.
Beredningens förslag innebär, att
staten skulle i det närmaste helt övertaga
kostnaderna för skolbyggnader, helt
bekosta lärarpersonalens lagstadgade
avlöning samt dessutom i andra avseenden
lämna väsentliga bidrag till skolornas
driftkostnader. Denna omfattai|^
överflyttning på staten av
folksk<|Wigifter-na måste emellertid enligt’beredningens
mening åtföljas av betydande
förändringar i fråga om* bestämmanderätten
beträffande skolväsendets
organisatoriska förhållanden inom de särskilda
skoldistrikten. Folkskoleväsendets lokala
organisation skulle helt bestämmas av
central statlig myndighet. Detta skulle
även bli fallet med för skolväsendets
lokala organisation så grundläggande
förhållanden som skolbyggnadernas
förläggning, omfattning och beskaffenhet
samt lärarnas antal. Därjämte skulle
staten få ett avgörande inflytande
beträffande skolornas inredning och
utrustning samt anordnande av
skolskjutsar och inackordering av skolbarn.
Folkskolans lokala styrelser skulle bibehålla
vissa av sina nuvarande funktioner.
Viktigast härutinnan torde vara, att de allt
fortfarande skulle tillsätta lärare. De
skulle dessutom ha om hand
folkskoleväsendets rent lokala ledning, vaka över
undervisningen och över barnens
skolgång.
En ännu tydligare uppfattning av
vad ett förverkligande av beredningens
förslag skulle innebära i fråga om
folkskolans ställning till stat och kommun
torde kunna vinnas genom en jämförelse
mellan folkskolornas ifrågasatta
förändrade ställning och den ställning, som
för närvarande intages av de allmänna
läroverken, vilka ju plägar betraktas
såsom rent statliga läroanstalter. Då
överstyrelsen vid den följande jämförelsen
använder beteckningen staten, avses
därmed den centrala statliga institution,
som skulle å statens vägnar äga
bestämmanderätten, vare sig detta skulle vara
k. m :t, riksdagen eller skolöverstyrelsen.
Liksom förut skulle staten för både
läroverk och folkskolor äga att bestämma
angående stadgar,
avlöningsbestämmelser, undervisningsplaner och andra
allmänna författningar. Liksom staten nu
bestämmer om läroverksorganisationen å
varje särskild läroverksort, skulle
staten enligt beredningens förslag äga att
avgöra angående folkskoleväsendets
organisation inom de olika skoldistrikten.
Under det att läroverkskommun har att
bekosta läroverksbyggnader och dessas
underhåll, skulle utgifterna för anskaff-
ning och underhåll av folkskolornas
byggnader helt bestridas av staten.
Inventarier i läroverkens byggnader har
förut författningsenligt bekostats ur den
här nedan nämnda biblioteks- och
materialkassan men bekostas i fråga om de
nya läroverk, som tillkommit med
anledning av 1927 års beslut om förändrad
läroverksorganisation, i regel av
kommunerna, motsvarande utgift i fråga om
folkskolorna skulle till två tredjedelar
påvila staten och till en tredjedel
kommunerna. Medel till anskaffande av
un-dervisningsmateriell erhålles vid
läroverken från en vid varje läroverk
förefintlig biblioteks- och materiellkassa,
vars förnämsta inkomst utgöres av
avgifter, erlagda av lärjungarna, från
vilka avgifter dock ekonomiskt mindre
gynnsamt ställda lärjungar kunna helt
eller delvis befrias; till motsvarande
utgifter vid folkskolorna skulle enligt
förslaget staten bidraga med två
tredjedelar och kommunerna med en tredjedel.
Kostnaderna för uppvärmning,
belysning och renhållning av lokalerna
bestrides vid läroverken huvudsakligen
från ljus- och vedkassorna, vilkas
förnämsta inkomster likaledes utgöres av
lärjungeavgifter, från vilka liknande
befrielse som ovan nämnts kan äga rum,
och utgår i sådant fall ersättning av
statsmedel, i fråga om folkskolorna
föreslås, att kommunerna liksom hittills
skulle bekosta lokalernas uppvärmning,
belysning och renhållning. I fråga om
lärarpersonalen gäller vid läroverken, att
staten bestämmer lärarnas antal,
tillsätter lärarna och bestrider dessas
avlöning med undantag av bostad eller
hyresersättning åt rektorer, även för
folkskolorna skulle lärarnas antal bestämmas
av staten, som också skulle helt svara för
avlöningen, även tillhandahållande av
tjänstebostäder, däremot skulle
tillsättningen av lärare fortfarande vila hos
kommunerna. Inspektion av
läroanstalterna skulle liksom hittills i fråga om
både läroverk och folkskolor utövas av
statliga funktionärer. Vissa mera rent
lokala uppgifter i fråga om tillsyn vid
läroanstalterna, lärjungarnas
åligganden, det dagliga arbetets övervakande
m. m., vilka vid läroverken tillkomna
rektor, lärarkollegium eller
lokalstyrelse, skulle beträffande folkskolorna
fullgöras av den lokala skolstyrelsen:
skolråd eller folkskolestyrelse.
Av den här gjorda jämförelsen torde
framgå, att, därest beredningens förslag
bleve genomfört, utgifterna för
folkskolorna komme att åvila staten i högre
grad än vad som gäller beträffande de
allmänna läroverken. En kommunal ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
