Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. (2685) 14 juni 1933 - Personliga bemärkelsedagar - Hildur Chistiernin - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - Olof Lange - F. Larsson - Arvid Johansson - Bothilda Månsson - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr
S. S. F. Inom dessa föreningar har hon
utfört ett uppskattat arbete, och i Trollhättans
lokalavdelning av S. S. F. har hon en följd av
år beklätt ordförandeskapet. C:s arbetskraft
liar även tagits i anspråk för allmänna
uppdrag, så har hon varit lärarkårens
representant i skolrådet, är sedan flera år ledamot av
tFpphärads fattigvårdsstyrelse och
barnavårdsnämnd, är dessutom verksam i flera
humanitära kommittéer och föreningar.
E-a.
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening^
Lärarbyrån.
8. A. F:s platsförmedlingsbyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 10 99 82.
öppen 10-12, 2-4. Lördagar 10-12, 2-3.
Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl
skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och
småskolor samt f or t s ät t ning s skolor.
Dödsfall.
Olof Lange.
’överläraren vid Katarina norra folkskola
i ’Stockholm Olof Lange avled den l juni.
Plötsligt och oväntat kom dödebudet, och
sorgen och ’förstämningen var stor inom den
skola, där han var den avhållne chefen.
Endast någon dag tidigare hade överlärare
Lange gått omkring i sin skola och tagit
avsked av barn och lärare, då han med detta
läsår skulle lämna sin befattning. Ingen
anade då, att arbetsdag och levnadsdag skulle
vara avslutade samtidigt.
Stilla och försynt gick överlärare Lange
genom livet. iStora ord och yttre åthävor
behövde han aldrig tillgripa; han gjorde sig
gällande genom sin djupa personlighet. Med
säker hand och blick styrde han sin skola, som
han omhuldade på bästa sätt och skänkte all
sin omsorg. För alla inom skolan, såväl
lärare som barn, räckte han till, och aldrig
gav han tappt inför svårigheter av något slag.
Ty en okuvlig vilja hade överlärare Lange, en
vilja att göra det som var rätt och gott och
att hjälpa efter bästa förmåga.
Jordfästningen ägde rum den 7 juni i
Katarina kyrka. Borgarrådet Oscar Larsson, förste
’folkskolinspektören dr Karl Nordlund, andre
iolkskolinspektören Edv. Stålfelt,
folkskolinspektör O. Ramsjö, slöjdinspektör Gunnar
Nilsson, ett stort antal överlärare i Stock-
holm, ett nästan fulltaligt lärarkollegium från
Katarina norra folkskola m. fi. hade samlats
för att övervara jordfästningen. Akten
inleddes med Althéns Land, du välsignade,
-sjungen av Katarina norra folkskolas sångkör
under ledning av fröken Lilly Björkquist,
varefter ’fröken Valborg Alftrén utförde ett
solonummer, Josephsons Hemlängtan. Efter
ytterligare solosång höll kyrkoherde Edqvist ett
gripande griftetal och förrättade
jordfästningen, varpå borgarrådet Larsson, dr Nordlund
och överlärare Cyrus Granér framförde tack
till överlärare Lange. Därpå ’frambar vik.
överläraren vid Katarina norra folkskola
R.’Mol-de lärarpersonalens och barnens tack och
farväl till sin överlärare. Sedan kören sjungit
ännu en sång, vars slutord förunderligt väl
stämde överens med överlärare Langes
livsföring: livets konst är frid, utbärs kistan för
att föras till Krematoriet. Gossar ur skolans
VIII klass bildade hedersvakt.
En riklig blomstergärd hade ägnats
överlärare Langes minne. Sålunda märktes
kransar från Katarina norra folkskola, Katarina
norra folkskolas lärarkollegium,
Folkskoledirektionen, tjänstemän i Folkskoledirektionen,
Skolrådet, S:t ’Catharina folkviselag, vars
hedersledamot överlärare Lange var,
städerskepersonalen, kamrater vid Sofia folkskola
samt Riddarna av gröna bordet.
C-m.
#
’överlärare Olof Lange var född den 10 mars
1872 och avlade folkskollärarexamen i
Uppsala år 1895.’ Han blev folkskollärare vid
övningsskolan vid Uppsala seminarium samma
år och anställdes vid Katarina folkskola två år
senare, där han år 1921 blev överlärare.
F. Larsson.
I Stockholm har ö ver lär a ren Frits Larsson,
’Skoghall, avlidit, nära 52 år gammal.
L. var född i Hässjö, Vnrl. Efter anställning
vid Härnösands folkskolor blev han ordinarie
lärare i Bjärtrå skoldistrikt 1904 och 1911
överlärare i Melleruds- köping. Under denna
tid var han i egenskap av föreståndare för
Melleruds föreläsningsanetalt flitigt anlitad
såsom föreläsare i Dalslands
föreläsningsföreningar. År 1918 tillträdde han anställningen
vid iSkoghalls folk- och fortsättningsskolor.
Han räknades såsom initiativtagare till
’Skoghalls högre folkskola och dennas övergång till
kommunal mellanskola. Även i Skoghall var
han intresserad av folkbildningsarbetet, och
1919 blev han föreståndare och ordförande i
styrelsen för föreläsningsanstalten. Han var
ledamot av kyrkorådet samt kyrkvärd i
Skoghall, föreståndare för den kyrkliga
söndagsskolan och ordförande i Skoghalls K. F. U.
M. Inom sin kårs organisation på platsen var
han ordförande sedan 1918. Närmast sörjande
äro maka, barn, fader och .syskon.
Arvid Johansson.
Den l juni avled läraren vid Bollsta
folkskola Arvid Johansson i en ålder av nyligen
fyllda 38 år, närmast sörjd av maka, född
Sandler, dotter, fosterdotter, moder och
syskon. Dödsorsaken var lunginflammation,
ådragen genom en häftig förkylning.
J. var född i Karlskrona den 6 april 1895
och kom i unga år till Hola folkhögskola. Efter
därstädes genomgångna kurser och
omfattande självstudier vann han inträde i tredje
klassen av Härnösands folkskoleseminarium år
1920 och avlade avgångsexamen med högsta
betyg två år senare. Han innehade först
anställning såsom vikarierande lärare i
Viksbäcken, Torsåker, den trakt av Ådalen, som
bundit honom med allt starkare band. Som
ordinarie lärare blev han sedermera anställd
i Sveg, Härjedalen, men återvände 1926 till
Ådalen; till Bollsta skola, där han sedermera
tjänstgjort som ordinarie folkskollärare.
Den bortgångnes ideella livsgärning fick ett
starkt stöd av hans vistelse vid Hola
folkhögskola. Såsom barn nära nog upptogs han
av rektorsfamiljen Sandler, och rektorns
dotter blev också hans maka. Utom sitt kall,
som han ägnade ett aldrig slocknande
intresse, utförde han ett särdeles uppskattat
arbete i det fria och frivilliga folkbildningsar»
betets tjänst. Annars var han icke en
organisationernas man, helst sysslade han med
studierna. Såsom ett betecknande drag kan
berättas, att då undertecknad uppsökte honom
en sommardag förra året och han vilade en
dag från arbetet med uppförande av sitt vack^
ra och stilfulla hem, styrkte han sig med läs^
ningen av ett arbete på medeltidsfranska.
Hans klass dyrkade i honom den ideelle
läraren. Han kunde icke lämna den, då han kan;
de sjukdomen nalkas, han höll i med arbetet,
tills febern oundgängligen tvang honom att
intaga sjuksängen.
Ytterlännäs lärarkår har sorg. Inom en
månad ha tre av dess yngre medlemmar gått
bort. I nästan samma stund den 2 maj avledo
två unga lärarinnor och en månad hann ej
förflyta, innan dödsbudet åter kom. I sorgen
över J:s bortgång deltaga ej blott kamrater j
na; alla, som på något sätt stått i beröring
med honom, känna sorgens smärta. Fast han
icke gärna öppnade sitt hjärta,’ kände man
instinktivt i honom en ädel människa, vars
minne trots tillbakadragenheten länge skall
leva.
A. Westander.
Bothilda Månsson.
F. lärarinnan vid Ystads folkskolor fröken
Bothilda Månsson har avlidit i Malmö. Hon
var född i Hastad 1866 och avlade
småskollärarinneexamen i Lund 1885. Från januari
1886 till januari 1927 tjänstgjorde .hon vid
Ystads folkskolor, där hon under 41* år
nedlade ett synnerligen plikttroget och betydelser
fullt arbete som uppfostrarinna. De senare
åren av denna sin tjänstgöring förestod hon
den s. k. hjälpklassen, där hon hade den svåra
uppgiften att söka ge någon bildning även
åt de mest efterblivna barnen, ett arbete som
hon utförde med förståelse och största
intresse. Fröken M. var också allmänt avhållen
av sina elever och högt värderad av barnens
föräldrar. Under en lång följd av år tillhörde
hon styrelsen för Ystads K. F. U. K., inom
vilken förening hon länge ledde
ungdomsgrenen. Den avlidna sörjes närmast av
syskonbarn i Malmö, dit hon flyttade efter uppnådd
pensionsålder.
Riksdagen.
Dyrtidstilläggen.
Heger ingens förslag att dyrtidstilläggen till
statens befattningshavare ska för nästa
budgetår utgå efter oförändrade grunder och
eå-ledes fortfarande beräknas efter ett för hela
budgetåret fixerat indextal av 156, har
avstyrkts av statsutskottet. Utskottet föreslår i
stället enhälligt i anslutning till motion av
hr Sandström (h) en återgång till de fore den
l juli 1931 gällande grunderna, enligt vilka
dyrtidstilläggen ska fastställas efter en
kvartalsvis rörlig index utan i förväg ’bestämda
gränser vare sig nedåt eller tippat.
För beräkningen av erforderliga anslag till
dyrtidstillägg har utskottet ansett sig böra
utgå från ett medelindex för nästa budgetår
av 152 (nuvarande index 153). Med denna
’beräkningsgrund skulle i jämförelse med
regeringens förslag uppkomma en besparing, med
inräknande av dyrtidstilläggen för
befattningshavare vid affärsverken på- 7 ä 8 milj.
kronor.
I reservation yrkas av hrr Nilsson i
Gräne-bo (bf), -Svensson i Kompersmåla (h),
Johansson i Fredrikslund (h), Ernfors (h),
’Strindlund (bf), Persson i Fritorp (h),
Persson i Falla (h) och Hultman (bf) att i
skrivelse till regeringen begäres utredning till
nästa riksdag rörande grunderna för
beräkningen av levnadskostnadsindex.
Reservation har vidare avgivits av hr
Andersson i Råstock (s), som ansett budgetära
skäl motiverar en anslagsberäkning efter ett
indextal av 154,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
