Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. (2686) 21 juni 1933 - En utställning av materiel för geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄRARETIDNING
575
tografiska anstalt, äga som ett
gemensamt, starkt framträdande drag
prägeln av kartredaktöréns strävan både
att ge dem ett rikare geografiskt
innehåll och att framhålla
orsakssammanhanget mellan olika
utbredningsföreteelser, att låta kartorna ge svar ej blott på
<en äldre tids fråga var ?, utan också på en
nyare tids varför? och huru?. Vid
denna strävan ha emellertid 2 olika vägar
följts. Den ena är syntesens. Den har
beträtts främst av fil. dr A. Söderlund
vid redigering av både väggkartor och
atlaser och där lett till en ny karttyp,
karakteriserad av att natur- och
kulturgeograf iska objekt sammanförts i
samma kartbild och att ytfärgerna
utnyttjats till mer än eller annat än blott
höjdskikt. Syntesens väg är också
beträdd i en grupp nya
näringsgeografiska väggkartor, i det huvudvikten där
är lagd icke på en blott och bar
karto-grafisk registrering av de olika
råprodukterna och deras produktionslokaler
utan på sambandet mellan
produktionsområdena och där verkande,
produktionen betingande naturfaktorer, särskilt
klimatfaktorer. Den andra vägen, som
begagnats för vissa atlaser, har lett till
att de fortfarande använda
fysisk-geo-grafiska kartorna av den förut
omnämnda äldre typen kompletterats med
ett stort antal dels naturgeografiska,
dels kulturgeografiska kartor.
Den nya karttypens grupp utgjordes
huvudsakligen av Svensk skolatlas, l-3,
Jorden, väggkarta i sk. l: 35 mill.,
Norden och dess grannländer, sk. 1:2
mill., samt en snart utkommande
Folkskolans kartbok, av vilken provtryck
utställdes. Alla dessa äro utarbetade av
A. Söderlund m. fi. I Svensk skolatlas
lia ytfärgerna utnyttjats både till
särskiljande av olika stater och, i svagare
-grå toner, till höjd- och djupskikt. Å
vissa kartor ha i de förnämsta
industriländerna medelst särskilda streck- och
prickbeteckningar viktigare järn-,
kol-och petroleumförekomster markerats, Å
Jorden- och Norden-kartorna användas
ytfärgerna till angivande av olika
landskapstyper (med hänsyn till natur och
befolkningstäthet) samt höjd- och
djupskikt. I Folkskolans kartbok visa
ytfärgerna olika landskapstyper (odlad
mark, skog, savann, stäpp, öken m. m.).
Här har dels återgivandet av de
absoluta höjderna, höjdskikten, utflyttats
till särskilda småkartor, dels i
begreppet landskap befolkningstäthetens
faktor borttagits. I någon mån hör den av
Bror Thordeman m. fi. redigerade
väggkartan över Norden i sk. l: 1,5 mill. till
denna grupp. Här äro höjdskikt
återgivna med grågröna och odlad bygd
(av prof. Sten De Geer) med gula
toner. I samtliga i denna grupp nämnda
kartverk är den relativa höjden,
terrängen, åskådliggjord medelst crayon.
De nya näringsgeografiska
väggkartornas grupp bestod av främst doc. O.
Jonassons naringskarta över jorden, sk.
l: 20 mill., och G. Törnbloms Jordens
produktionsområden och
transportvägar, sk. l: 17,5 mill. Den förra visar
både huvuddrag och detaljer. Genom
olika huvudfärger åtskiljas
huvudzonerna : de tempererade (röda-gula),
de subtropiska (gröna), de tropiska
(blå), monsunområdena (röda) samt
torrdöds- och kölddödszonerna (grå).
Genom olika nyanser av dessa
huvudfärger m. m. åtskiljas
produktionsområdena inom dessa huvudzoner,
tillsammans närmare 40 slag. I en förteckning
lämnas uppgifter om dessa områdens
huvudprodukter. Den senare
väggkartan åskådliggör huvuddragen (med
begagnande av en del av de av O.
Jonasson konstruerade områdesgränserna) :
jordbrukszonerna (gula), gräszonerna
(ljusgröna), skogszonerna (mörkgröna)
samt de improduktiva zonerna (vita),
med de tropiska och tempererade
jordbruks- och skogszonerna åtskilda genom
olika nyanser av gult och mörkgrönt. De
viktigaste råprodukternas områden äro
inlagda med beteckningar, som icke störa
huvudytorna. Ifrågavarande karta
kompletteras av en även av G. Törnblom
utarbetad serie av 12 mindre väggkartor
över viktigare råvarors produktion och
transport, sk. l: 35 mill.
De nya, innehållsrikare atlasernas
grupp utgjordes, förutom av de
nyssnämnda Svensk skolatlas och
Folkskolans atlas, av de tidigare nämnda Nelsons
och Eoséns skolatlas och den senaste
upplagan av Roths Skolatlas nr 1. De i dessa
förekommande naturgeografiska
kartorna äro främst klimat- och
vegetationskartor, utarbetade- av H. Nelson, och de
kulturgeografiska befolknings- och
prö-duktionskartor, de flesta utarbetade av
O. Jonasson, H. Nelson eller A.
Söderlund; av övriga må särskilt
statsgeologen, fil. dr Alvar Högboms
berggrundskarta över Norden och statsgeologen,
doc. E. Granlunds kartor över
Fenno-skandias kvartärgeologiska utveckling i
Roths Skolatlas nr l nämnas.
Å många av den senaste tidens
skol-kartor - å såväl speciella skolkartor
som andra i undervisningens tjänst med
fördel användbara, både å kartor av
ny typ och i eljest nya, innehållsrikare
atlaser -r framträda förutom de ovan
behandlade karakteristiska
egenskaperna vissa andra anmärkningsvärda drag,
bl. a. användningen av s. k. absoluta
beteckningar för kvantiteter, ökat intresse
för oceanernas fartygsvägar,
omsorgsfullare val av projektioner. Absoluta
beteckningar ha kommit till användning
t. ex. å Sten De Geers karta över
befolkningens fördelning i Sverige, sk.
1:500000, i Svensk skolatlas (större
städer), å A. Söderlunds m. fi.
befolkningskarta över Europa, sk. l: 4 mill.,
å fil. dr C. J. Anricks karta över
Sveriges åkerareal, sk. 1:1,5 mill., å O.
Jonassons produktionskartor i Svensk
världsatlas och Roths Skolatlas nr 1. Å
oceanerna, som å skolkartor förr
behandlades som anökumener eller i bästa
fall försågos med fartygslinjer, forma-
de som mer eller mindre vackra
guir-lander, upphängda mellan de olika
hamnorterna med hänsynslöst
nonchalerande av sträckningarna i
verkligheten, ha numera fartygsvägarna börjat
medtagas i lämpligt urval och med i
stort sett korrekta lägesangivelser.
Början torde ha gjorts av G. Törnblom i
Svensk skolatlas, å A. Söderlunds och
G. Törnbloms Kommersiell världskarta,
sk. 1:35 mill., å Jonassons
Näringskarta över jorden samt å Törnbloms karta
över jordens produktionsområden och
transportvägar. Som exempel på
intresset för val av lämpliga projektioner
kunna nämnas Karl D. P. Roséns
projektioner, använda bl. a. i Nelsons och
Roséns Skolatlas, samt det förhållandet,
att för jorden-kartor i regel ytriktiga
projektioner fått ersätta Mercators. Så
har för Söderluiids och Törnbloms
Kommersiell världskarta Hammers samt f or
nyssnämnda näringsgeografiska
väggkartor och för de flesta
jorden-kartorna i de nyare atlaserna Mollweides
projektion kommit till användning.
I detta sammanhang kan också
nämnas en under arbete varande och i
manuskript utställd geologisk
översiktskarta över Norden, sk. l: l mill., under
medverkan av de nordiska ländernas
geologiska undersökningar
sammanställd av chefen för Sveriges geologiska
undersökning, överdirektör A. Gavelin
och statsgeologen, doc. N. H. Magnusson
samt en under arbete varande historisk
atlas, redigerad av docenterna E.
Kjellberg och A. Schiick, båda liksom
Folkskolans kartbok -utkommande till hösten,
Hembygdskartor och arbetskartor.
Förutom de för ändamålet speciellt
utarbetade hembygdskartorna hava blad
av de officiella kartverken -
generalstabsblad, ekonomiska kartblad och
geologiska kartblad - alltmer börjat
utnyttjas vid hembygdsundervisning. Av
stort värde är, att av
Generalstabskartan kunna erhållas, förutom de vanliga
bladen, kartkort över nästan alla större
orter med omgivning samt, på särskild
beställning, såväl liknande särtryck
över vilket som helst område som till
väggkartor lämpliga förstoringar över
sådana områden. Av på sätt och vis
ännu större intresse äro bladen av
Fotokarta över Sverige, sk. 1:10000, som
börjat utgivas och av vilka redan vissa
blad äro utgångna. Å dessa blad, där
originalkartbilden erhållits medelst
flygfotografering, får man ju, när man
med blicken överfar en trakt, ett intryck,
som starkt påminner om det under
verklig flygning erhållna. En av
Generalstabens litografiska anstalt ordnad
vacker utställning gav en god överblick av
de officiella kartverken.
Arbetskartor i form av antingen
konturkartor eller eljest lämpliga
underlagskartor, på vilka medelst färger olika
objekt kunna inläggas, finnas nu i
mycket varierande skalor och över alla
områden, över jorden, kontinenter, stater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
