Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. (2689) 12 juli 1933 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 28
skulle hava verkställt av kyrkostämman den
25 oktober 1931 fattat beslut att låta uppföra
vedbodar åt lärarna, samt att de lärare, vilka
ansåge sig berättigade att även framdeles
erhålla sönderhuggen ved, skulle hava att inför
ifolkskolestyrelsen styrka sin rätt därutinnan.
.Över kommunalfullmäktiges beslut
besvärade sig klagandena hos länsstyrelsen.
Klagandena kunde icke med några särskilda
handlingar styrka sin rätt till ifrågavarande
avlöningsförmån. Av kyrkostämmans protokoll
den 23 maj och den 24 oktober 1909 samt av
skolrådets protokoll den 7 oktober 1909
<fram-ginge emellertid, att med lärartjänsterna vid
distriktets skolor vore förenad förmånen av
att få veden till tjänstebostäderna
sönderhuggen på skolkassans bekostnad. Denna förmån
kunde icke lagligen fråntagas klagandena
under deras tjänstetid. Kommunalfullmäktige
hade icke ägt att, på sätt som skett, överlåta
på folkskolestyrelsen att avgöra, i vad mån
lärare kunde anses hava styrkt sin rätt att
varda bibehållen vid nämnda ’förmån. På
,grund härav och då klandrade beslutet vilade
på orättvis grund samt kränkte klagandenas
enskilda rätt yrkades, att beslutet måtte
upphävas, samt att länsstyrelsen måtte ålägga
skoldistriktet att till klagandena under deras
tjänstetid utgöra ifrågavarande
avlöningsförmån.
.Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Som i § 6 mom. l av kungörelsen den
18 september 1918 angående boställsordning
för lärarpersonalen vid folk- och småskolor
stadgades, att sönderhuggning av med
tjänstebostad iföljande ved skulle ombesörjas av
tjänstinnehavaren, alltså och då klagandena,
även om kyrkostämmans åberopade beslut den
24 oktober 1909 gåves den av klagandena
hävdade tolkningen, efter det nämnda kungörelse
och kungörelsen den 16 september 1918
angående avlöning åt lärare vid ’folk- och
småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning trätt
i kraft, icke enbart på kyrkostämmans
ifrågavarande beslut kunde grunda rätt till
sönderhuggning av med tjänstebostäderna ’följande
ved, samt vad klagandena i övrigt anfört icke
vore av beskaffenhet att böra föranleda till
klandrade beslutets upphävande, prövade
länsstyrelsen skäligt förklara den mot
kommu-nalfullmäktige,s beslut i målet »förda talan icke
kunna bifallas, envar av klagandena likväl
obetaget att jämväl annorledes än i
kommunalfullmäktiges klandrade beslut angivits i
vederbörlig ordning styrka sin rätt att ’fortfarande
åtnjuta förmånen av fri sönderhuggning av
med tjänstebostaden följande ved.
I besvären fullföljde klagandena sin hos
länsstyrelsen förda talan.
Enär av klagandena åberopade
kyrkostämmobeslutet den 24 oktober 1909 icke
kan anses innefatta någon bindande
utfästelse att för framtiden tillhandahålla
lärarpersonalen vid distriktets skolor
sönderhuggen ved, samt vad klagandena
i övrigt hos länsstyrelsen anfört icke är
av beskaffenhet att böra föranleda
klandrade beslutets upphävande, fann
k. m:t genom utslag i regeringsrätten
den 14 juni 1933 ej skäl att göra ändring
i det slut, vartill länsstyrelsen i målet
kommit.
Fortsättningsskolorna. Hos k. m:t
hade folkskolestyrelsen i Huddinge
skoldistrikt anfört besvär över
länsstyrelsens i Stockholms län den 3 juni 1930
meddelade beslut i fråga om statsbidrag
till avlönande av lärare vid distriktets
fortsättningsskolor.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet i
nämnda skoldistrikt statsbidrag för år 1929
till avlönande av lärare vid distriktets
fort-sättningsskolor med visst belopp, därav för
undervisning i slöjd vid en var av Vårby,
Se-geltorps, Lisma och Balingsta fortsättnings-
skolor med 70 kronor för varje skola. I
rekvisitionen uppgavs, att vid en var av nämnda
skolor antalet un der visningstimmar i slöjd för
varje undervisningsavdelning utgjort 20, samt
att antalet lär ar timmar i ämnet utgjort 40.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärkte vederbörande länsbokhållare,
enär, såvitt rekvisitionen utvisade,
undervisningen i slöjd endast pågått 20 timmar i en
var av ifrågavarande
undervisningsavdelningar, samt statsbidrag till undervisningen i
varje avdelning icke kunde utgå med mer än 35
kronor, till avdrag ett belopp av 140 kronor.
Vid utanordnande enligt överklagade
beslutet av medel på grund av rekvisitionen avdrog
länsstyrelsen nämnda belopp, 140 kronor.
Häri hade folkskolestyrelsen yrkat ändring.
Enär i målet är upplyst, att en var av
ifrågavarande
fortsättningsskolavdel-ningar så vitt angår undervisningen i
slöjd varit uppdelad på två
undervisningsavdelningar, samt att inom varje
f ortsättningsskolavdelning slö j
dundervisning meddelats under sammanlagt 40
timmar, alltså och då hinder i den hos
länsstyrelsen anmärkta omständigheten
icke möter mot utanordnande av
statsbidrag i enlighet med rekvisitionen, fann
k. m:t genom utslag i regeringsrätten
den 31 maj 1933 skäligt att med
undanröjande av länsstyrelsens beslut, i vad
det blivit överklagat, visa målet i denna
del åter till länsstyrelsen för ny
behandling,.
- Hos k. m:t hade folkskolestyrelsen
i Huddinge skoldistrikt anfört besvär
över länsstyrelsens i Stockholms län den
3 juni 1930 meddelade beslut i fråga om
statsbidrag till avlönande av lärare vid
distriktets fortsättningsskolor.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet i
nämnda skoldistrikt statsbidrag för år 1929
till avlönande av lärare vid distriktets
fortsättningsskolor med visst belopp, därav för
undervisning i hushållsgöromål i en
avdelning vid Centralskolan med .500 kronor samt
för undervisning i -slöjd i en avdelning vid
samma skola med 70 kronor. I rekvisitionen
uppgavs, att i den förra avdelningen antalet
undervisningstimmar i hushållsgöromål för
varje undervisningsavdelning utgjort 125,
medan antalet lärartimmar i ämnet utgjort 250,
samt att i den senare avdelningen antalet
undervisningstimmar i slöjd för varje
undervisningsavdelning utgjort 20, medan antalet
lärartimmar i ämnet uppgått till 40.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anförde vederbörande länsbokhållare att
enär, så vitt rekvisitionen utvisade,
undervisningen i hushållsgöromål inom
undervisningsavdelningen pågått endast 125 timmar
samt undervisningen i slöjd endast 20
timmar, statsbidrag kunde utgå med allenast 250
kronor respektive 3,5 kronor, i anledning var
av till avdrag anmärktes ett belopp av 285
kronor.
Vid utanordnande enligt överklagade
beslutet av medel på grund av rekvisitionen
avdrog länsstyrelsen nämnda belopp, 285
kronor.
Häri hade folkskolestyrelsen yrkat ändring.
Enär i målet är upplyst, att vardera
av ifrågavarande
fortsättningsskolavdel-ningar så vitt omförmälda undervisning
angår varit uppdelad på två
undervisningsavdelningar, samt att i den förra
fortsättningsskolavdelningen
undervisning i hushållsgöromål meddelats under
sammanlagt 250 timmar och i den senare
avdelningen slöjdundervisning bedrivits
under sammanlagt 40 timmar, alltså och
då hinder i den. hos länsstyrelsen
anmärkta omständigheten icke möter mot
utanordnande av statsbidrag i enlighet
med rekvisitionen, fann k. m:t genom
utslag i regeringsrätten den 31 maj 1933
skäligt att med undanröjande av
länsstyrelsens beslut, i vad det blivit
överklagat, visa målet i denna del åter till
länsstyrelsen för ny behandling.
Statsbidrag till tjänstledig
lärarinna. Hos k. m :t hade folkskolestyrelsen i
Stocksunds skoldistrikt anfört besvär
över länsstyrelsens i Stockholms län den
9 november 1932 meddelade resolution i
fråga om statsbidrag till avlönande av
en lärarinna i distriktet.
Hos länsstyrelsen rekvirerade
folkskolestyrelsen statsbidrag för år 1931 till avlöning
åt lärare vid folk- och småskolor inom
distriktet med visst belopp, därav till ordinarie
folkskollärarinnan i andra lönegraden Ester
Olauson 1,910 kronor. I rekvisitionen uppgavs,
att undervisningen vid den av Ester Olauson
innehavda tjänsten pågått under tiderna den
10 januari-den 5 juni och den l september-
den 21 december, att Ester Olauson under
nämnda tider åtnjutit tjänstledighet för
tjänstgöring inom annat skoldistrikt, att
tjänsten under läsåret uppehållits av
kvinnlig vikarie samt att Ester Olauson av sin
avlöning, 2,800 kronor, till vikariens avlönande
avstått 2,550 kronor.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärkte vederbörande länsbokhållare,
enär Ester Olauson under år 1931 icke
åtnjutit stadgad minimilön, det för henne
rekvirerade statsbidraget till avdrag, och vid
utanordnande enligt beslut den 24 maj 1932 av
medel på grund av rekvisitionen avdrog
länsstyrelsen ifrågavarande belopp, 1,910
kronor.
Hos länsstyrelsen anhöll härefter
folkskolestyrelsen - med förmälan att
folkskolestyrelsen till Ester Olauson i lön för år 1931
utbetalt ytterligare 56 kronor 13 öre - att
det begärda statsbidraget måtte få
utanord-nas.
Genom överklagade resolutionen yttrade
länsstyrelsen: Den kontanta avlöning, som
jämlikt § l mom. l och § 4 mom. l i andra
stycket i kungörelsen den 16 september 1918
angående avlöning åt lärare vid folk- och
småskolor samt statsbidrag till sådan
avlöning skolat tillkomma Ester Olauson, hade
utgjort grundlön 1,900 kronor, ålderstillägg
200 kronor och övertidsersättning för 17
dagar 148 kronor 75 öre, tillhopa ett belopp av
2,248 kronor 75 öre, dock jämlikt § 8 mom.
l punkt c) av samma kungörelse minskat med
den i kungörelsen stadgade kontanta
avlöningen för kvinnlig vikarie under
ifrågavarande tid, 1,605 kronor 37 öre, eller således
643 kronor 38 öre. Emellertid hade Ester
Olauson erhållit allenast 306 kronor 13 öre
eller 337 kronor 25 öre för litet. På grund
härav funne sig länsstyrelsen jämlikt § 18
punkt d) nämnda kungörelse icke lagligen
kunna bifalla ifrågavarande ansökning.
I besvären anförde klaganden
huvudsakligen följande. Ester Olauson hade under
läsåret 1930-1931 åtnjutit tjänstledighet för
tjänstgöring inom annat skoldistrikt. Den 22
maj 1931 hade folkskolestyrelsen på därom
av Ester Olauson gjord ansökan beviljat
henne tjänstledighet för enahanda ändamål
jämväl under höstterminen 1931, dock under
vill-kor att skoldistriktet icke därigenom
åsamkades några extra utgifter. Enligt de
avlö-ningsbestämmelsef, som tillämpades inom
distriktet, åtnjöte vikarierande
folkskollärarinna avlöning efter samma grunder, som
gällde för ordinarie folkskollärarinna i lägsta
lönegraden. Folkskolestyrelsen hade till Ester
Olauson utbetalat det henne tillkommande
ålderstillägget, 200 kronor, ävensom därutöver
ett belopp av 106 kronor 13 öre, utgörande
skillnaden mellan den författningsenliga av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
