Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. (2690) 19 juli 1933 - S. L. N:s förbundsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i6
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 29
S. L. N:s förbundsmöte.
Sveriges lärares nykterhetsförbunds
, allmänna förbundsmöte i Visby
öppnades fredagen den 30 juni på pensionat
Solhem, där de omkring 200 deltagarna
samlats.
Efter sjungandet av Den signade
dag höll lokalbestyrelsens ordförande
folkskollärare Ax. R. Sundahl ett
hälsningsanförande, minnande om platsens
historiska förflutna, varefter sången Ej
med stora låter unisont sjöngs. Därefter
vidtog mötets konstituerande, varvid till
ordförande valdes förbundets
ordförande folkskolinspektör Josef Grälen. Med
en återblick på några betydelsefulla
nykterhetspolitiska beslut under det
tilländagångna arbetsåret och en hyllning
åt förbundets
förutvarande ordf.,
folkskolinspektören Robert Johansson-Dahr,
Jönköping, övertog
hr Grälen mötets
ledning. Till v. ordf.
valdes hr Ax. R.
Sundahl, Visby, och
barnhemsförest. Mats
Dalborg, Stockholm.
Mötets sekreterare
blevo hrr G.
Liljeblad, Jönköping, och
Gustav -Gullin, End-1
re. Dessutom valdesj
en presskommitté, be-j
stående av hrr H.
Fardelin, Visby, P.
O. Andersson, Valbo,
och Gustav
Karlström, Karlstad.
Förbundsmötets första föreläsning
hölls av folkskolinspektör J. Grälen över
ämnet Nykterhetsundervisningens läge
och närmaste möjligheter i våra skolor.
Utgående från ett yttrande av en dansk
gäst vid förra förbundsmötet, att han under
en studieresa i Sverige med ändamål att
studera nykterhetsundervisningen sett ganska
litet av sådan undervis-nimg, framställde tal.
den frågan, om den danske iakttagaren hade
rätt.
Först konstaterades, att vi i Sverige äga
jämförelsevis goda förutsättningar och
resurser för att kunna ernå en god och -effektiv
nykterhetsundervisning. Det råder vidare icke
och får icke råda någon tvekan hos skolans
lärare om vår rätt och skyldighet, att
nykterhetsundervisning skall meddelas. Sådan
undervisning påbjuder k. cirkuläret av den 24
sept. 1928. ’Slutligen har vi de av
skolöverstyrelsen utgivna böckerna »Handbok i
alkoholfrågan» och »Handledning för lärare vid
nykterhetsundervisningen», den av
statsmakterna understödda tidskriften Tirfing för
nykterhetsfrågans studium samt i någon mån
tillgång på materiell för
nykterhetsundervisningen.
Tal. nämnde tvenne faktorer, som behövs
lör att uppnå en tillfredsställande standard i
fråga om den obligatoriska
nykterhetsundervisningen: hos undervisaren bör finnas
välgrundade och tillräckliga kunskaper om
rusdryckernas natur och verkningar;
undervisningen bör, om den skall bli framgångsrik,
liksom varje annan undervisning uppbäras av
intresse hos undervisaren.
I vilken utsträckning äro dessa faktorer lör
handen? Det finnes en ganska stor skillnad i
nykterhetsundervisningens art och omfattning
vid såväl anstalterna för lärarutbildningen
som i alla våra skolor. Den företer icke någon
jämn och enhetlig beskaffenhet aitan är tvärt
om iganeka skiftande både till sitt omfång och
- i mindre mån - till sitt innehåll.
För att erhålla en säker och tillförlitlig
uppfattning om nykterheteundervisningens
ställning i våra skolor kunde man möjligen
utsända en enquete med frågeformulär att
besvaras inom ett representativt område av våra
skolor. Frågorna kunde exempelvis avse
upplysning om dels hur många lektionstimmar
som under året använts för egentlig
nykterhetsundervisning, dels till vilka ämnen denna
undervisning anslutits, dels ock vilka önske-
Mötesdeltagarna samlade tit anför Vis~by ringmur.
mål som kunde synas mest angelägna i fråga
om hjälpmedel för nykterhetsundervisningen.
En dylik undersökning gjordes år 1930 i
England, dock med ganska nedslående resultat.
Ovisst vore väl därför, till vilken nytta en dylik
enquete skulle bli, men det kunde ifrågasättas,
om icke likväl en undersökning av detta slag
vore en uppgift för «S. L. N. att taga itu med.
Tal. lämnade så några meddelanden från
sin erfarenhet som statens folkskolinspektör
och gav till sist en antydan om de områden,
på vilka S. L. N. närmast bör sätta in sina
krafter. Det gäller, att få ett
tillfredsställande innehåll i läroböckerna, att erhålla
lämplig och tillräcklig undervisningsmateriel! samt
att få allmän och enhetlig norm i fråga om
den tid, som på olika skolstadier skall
användas för nykterhetsundervisningen.
’Senare på eftermiddagen samlades
mötesdeltagarna till en högtidsstund i
domkyrkan. Domkyrkokomminister Nils
Öberg talade över ämnet Några t)rd om
deri undervisning, anden giver.
Därjämte förekom musik och sång av
musikdirektör Fr. Mehler och fru "Walborg Beer.
På kvällen samlades man till samkväm
å Snäckgärdsbaden.
Andra mötesdagens förhandlingar
började med diskussion i anslutning till
folkskolinspektör Grälens föredrag om
nykterhetsundervisningen.
Diskussionen inleddes av
folkskollärare John Ericson, Nyvång, och blev rikt
givande. I inledningsanförandet
betonades vikten av att vid antagandet av nya
läroböcker tillse, att i dessa
nykterhetsspörsmålet beaktas. Vid undersökning
finner man ofta, att den av
skolöverstyrelsen till varje skoldistrikts alla skolor
utsända boken »Handledning för lärare
i nykterhetsundervisning» ej användes,
kanske ej ens finnes. Detta
missförhållande skulle möjligen kunna avhjälpas
genom effektiv kontroll av
folkskolinspektör ef, skolornas överlärare och
skolstyrelserna. Bristerna i fråga om
nykterhetsundervisningen gör sig emellertid
lika mycket
märkbara inom andra
skolor, från de
kommunala mellanskolorna
och läroverken upp
till seminarierna och
de högre
undervisningsanstalterna.
Examenshipporna
utgöra också allmänt
belägg för behovet av
ett energiskt arbete
till
nykterhetsundervisningens främjande.
Diskussionen blev
rik på uppslag. Bl. a.
krävdes utarbetande
av lokala läroplaner
för
nykterhetsundervisningen. Inom
föreläsningsföreningarna
bör oftare än hittills
de av
skolöverstyrelsen auktoriserade föreläsarna till
nykterhetsundervisningens tjänst anlitas.
Instruktörer borde i ökad utsträckning
utsändas och särskilda
instruktionskurser på l-2 dagar anordnas för eleverna
i seminariernas avgångsklasser.
Nykterhetsundervisningen borde också
anknytas direkt till undervisningen i allmän
hygien och få åt sig anvisad särskild tid
på schemat.
Som resultat av diskussionen gjordes
följande uttalande:
S. L. N. uttalar som önskvärt för
nykterhetsundervisningens handhavande
enligt k. cirkuläret av den 24 sept. 1928,
att innehållet i skolornas- läroböcker
bringas i god överensstämmelse med vad
nämnda cirkulär föreskriver och vad en
vederhäftig undervisning kräver i vår
tid, att för olika skolstadier lämplig
undervisningsmateriell må finnas
tillgänglig, och att i respektive skoldistrikt
lokalt anpassade lärokurser med
timplaner och metodiska anvisningar
utarbetas.
Därefter höll läroverksadjunkten dr
C. Cederblad, Uppsala, föredrag över
Nutida ungdomstyper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
