Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. (2690) 19 juli 1933 - Pedagogisk-hygienisk kurs i Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
SVENSK L Ä R A R E TID NIN G
Nr 29
Pedagogisk-hygienisk kurs i Visby.
En pedagogisk-hygienisk kurs,
anordnad -av .Sveriges
Folkskollärarinneförbund, här-under tiden 16-30 juni
hållits i Visby, som visade sig vara en
idealisk -plats för en dylik kurs. Lärarinnor
från hela landet - från Sundsvall i
norr till Munka-Lgungby i söder -
hade samlats och fick i fulla drag njuta
av allt vad -Gotland har att bjuda av
gammal och ny kultur, av härliga
utsikter och säregen naturskönhet.
En Rödakors-kurs, omfattande
hemsjukvård och första hjälpen vid
olycksfall, leddes av’ Rödakorssyster Anna
Svensson från Stockholm. Denna kurs
fortgick hela tiden
med omväxlande
föreläsningar och
praktiska övningar, under
vilka senare deltagarna
delades i två olika
grupper. Inalles fick
varje deltagare vara
med om 15 timmars
föredrag och 15 timmars
övningar i att bädda
och lägga förband
enligt alla konstens
regler. Det har år efter år
visat sig, att
deltagar-. na sätta mycket stort
värde på denna
praktiska utbildning, dels
för den undervisning,
som på sina håll
meddelas i
fortsättningsskolan i hygien, och
dels f or den hjälp, som
särskilt lärarinnor på
landsbygden ofta får
vara beredda på att ge
åt traktens befolkning
vid många olika tillfällen. Syster Anna
visade sig också besitta förmåga att göra
undervisningen i hög grad rolig och
intressant för deltagarna.
Rödakorskursen avslutades med ett
föredrag om Svenska Röda korset av
landshövdingskan, fru Gertrud Rodhe.
Röda korsets tillblivelse måste, sade
föreläsaren, ses mot bakgrunden av det
hemska förhållande, som i läroböckerna
i historia brukar uttryckas med frasen:
»Slagfältet var efter striden betäckt av
döda och sårade.» Röda korset kom med
den nya tanken, att man borde ta hand
om och hjälpa såväl fiender som vänner,
då de var i behov därav. Rörelsen, som
i början rönte motstånd, därför,att man
menade, att den kunde bidraga till att
minska krigets effektivitet, fick så
småningom allt större betydelse och allt
större inflytande på olika områden.
Under och efter världskriget har Röda
korset spelat en oerhört stor roll. Många
liv har räddats undan en säker död, och
c :a 400 millioner kr. har förbrukats
under detta krig. Sverige har i många av
verksamhetens grenar gått i spetsen, så
t. ex. i arbetet för hjälp åt krigsfångar
och utbyte av fångar länderna emellan.
Men sedan har Röda korset fått ett rikt
fredsprogram genom sin sjukvård, sin
upplysningsverksamhet genom kurser
och spridande av litteratur samt genom
social verksamhet i stor omfattning." Det
är ett betydande arbete för förbättrad
sjukvård och förbättrad folkhälsa.
Ungdomens Röda kors vill hos barnen väcka
intresse för denna verksamhet och ger
den lärafe eller lärarinna, som tar upp
arbetet därmed, ett osökt tillfälle1 att
fostra till humanitet och
människokärlek, till internationalitet och fredsvilja.
En grupp av kursdeltagare vid Dalhems kyrka.
Röda korset vill bryta ned skrankor och
isolering folk och klasser emellan och är
därför ägnat att skapa de bästa
förutsättningar för fred.
Jämsides med Rödakorskursen hölls
föreläsningar av doktor Ada Nilsson
från ’Stockholm och docent Herman
Siegvald från Lund samt en kurs i
arbetsskolemetodik av fröken Elvi
Rydefält från Stockholm.
Doktor Nilsson höll 5 föreläsningar
över ämnet Släktlivets hygien, vilket
ämne hon framför allt behandlade från
synpunkten av inställningen till de
sexuella problemen i fråga om
ungdomens undervisning och fostran.
Kraftigt betonades, att det främst gäller en
fostran av vilje- och känslolivet, en
fostran till aktning och respekt inför livet
och livets tillblivelse. Man får ej
överskatta kunskapsmeddelandet.
Uppfostrans mål bör vara att dana arbetsdugliga
samhällsmedlemmar med kunskap om de
fordringar, som livet i detta avseende
ställer på dem, att motarbeta lösa och
tillfälliga förbindelser under alltför
tidig ålder och att lära de unga, att inga
sexuella förbindelser bör ingås på annan:
grund än av böjelse och tillgivenhet^
som leder till trohet. Hur man lämpligen
kan handleda barnen vid undervisningen
i skolan angående de sexuella problemen
belystes genom en lektion med flickor ur
folkskolans sjätte klass. Genom denna
lektion fick deltagarna i kursen en ut-?
märkt hjälp, då det gäller att i
undervisningen direkt omsätta de principer,
som i föredragen berörts.
De närvarande fick säkert fullt klart
för sig, att man på ett enkelt och
naturligt sätt kan tala med barnen om
livet och livets tillblivelse, och att barnen
med allvar och intresse
tar emot en sådan
undervisning.
Doktor H. Siegvalds
åtta föreläsningar i
barnpsykologi
behandlade följande ämnen:
Barnets själsliga
utveckling under
skolåldern, skolans
organisation och undervisning
med hänsyn till
barnens olika anlag och
behov - med avseende
på de olika
begåvningarna och särskilt de
psykiskt defekt a -,
moderna åsikter om
uppfostran .och deras
förverkligande i våra
folkskolor samt
själslivets hygien enligt den
psykologiska
forskningens senaste rön.
Det blev en ytterst
intressant och givande
serie. Föredragen, som
delvis beledsagades med ljusbilder, blev
för åhörarna synnerligen instruktiva
genom föreläsarens förmåga att
exempli-f icera och konkretisera med bilder ur sin
rika lärarerfarenhet och genom det
fängslande framställningssättet.
Fröken Elvi Rydefält hade för ämnet
Arbetsskolemetodiken och dess
möjligheter att disponera 6 timmar, vilka
fördelades mellan 2 timmars föredrag, 2
timmars praktiska övningar och 2
timmars diskussion, då skälen för och emot
livligt dryftades.
Fröken Rydefält berättade om en
8-äring, som i hemmet förkunnade, att i
skolan voro »alla timmar lika», vilket
ämne, som än stod på schemat. Det -är
den enformighet, som gärna följer med
»fråge- o. svar-metoden», man vill
komma ifrån genom den s. k.
arbetsskolemetoden. Man vill göra barnen aktiva, så
att de själva få medverka till ett
påtagligt arbetsresultat. Det ger skoldagen
mer innehåll och utvecklar barnen.
Skoldagen är - när den är som bäst - full
av upplevelser. Saken illustrerades
genom exempel på kombination mellan olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
