Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Nya författningar - A. Gierow: Hjalmar Holmquists stora gåva till Sveriges folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 294.
Kungl. Maj:ts kungörelse angående
ändring av §§ l, 2 och 3 i kungörelsen den
30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag
för undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola;
given Stockholms slott den 9 juni 1933.
Kungl. Ma j: t liar, med anledning av
riksdagens beslut, funnit gott lörordna, att §§1,
2 och 3 i kungörelsen den 30 juni 1920
angående statsbidrag lör undervisning i slöjd
vid folkekola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola skola, §§1 och 3 i nedan angivna
delar, hava ’följande ändrade lydelse:
s i-
1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd
lör undervisning i slöjd för gossar eller för
flickor vid ’folkskola, mindre -folkskola eller
-särskild slöjdskola, skall, därest statsbidrag
utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla,
där undervisningen bestrides av lärare, vilkens
tjänst lör beredande av pensionsrätt åt
tjänstinnehavaren är reglerad jämlikt >§ 5 i
reglementet för statens pensionsanstalt, minst l
krona 20 öre för varje under visningstimme
och eljest minst l krona lör
undervisnings-timme.
2. Arvode till–––––-må föreskrivas.
3. Till lärare –––––sex månader.
§ 2.
’Skoldistrikt, som i folkskola, mindre
’folkskola eller särskild slöjdskola anordnat
undervisning i slöjd, må, på sätt nedan i § 3
närmare bestämmes, av statsbidrag erhålla
bidrag till lärarens avlöning, beräknat, där
undervisningen bestrides av lärare, vilkens
tjänst för beredande av pensionsrätt åt
tjänstinnehavaren är reglerad jämlikt § 5 i
reglementet lör statens pensionsanstalt, efter l
krona 8 öre lör undervisningstimme och eljest
efter 90 öre för undervisningstimme, dock att
i intet fall statsbidraget må utgå med högre
belopp för slöjdavdelning under ett
kalenderår än 133 kronor 92 öre respektive 111 kronor
60 öre, motsvarande statsbidrag lör 124
timmar.
§ 3.
Storleken av det till skoldistrikt för
kalenderår utgående statsbidraget beräknas i
förhållande till antalet slöjdavdelningar, som vid
de särskilda skolorna varit anordnade, samt
till den tid, under vilken undervisningen i
varje slöjdavdelning pågått, och skola i fråga
om slöjdavdelningar och lärotider gälla
följande bestämmelser.
1. Om vid en skola finnes blott en
slöjdavdelning med undervisning i gosslöjd eller blott
en avdelning med undervisning i flickslöjd
eller blott en avdelning av vartdera slaget,
skola i densamma under kalenderåret vid
varje lästermins början minst 10 gossar,
respektive 10 flickor hava varit lör deltagande i
slöjdundervisningen inskrivna och, så länge de
under året tillhört skolan, i allmänhet
deltagit i denna undervisning. Dock må å det
egentliga folkskolestadiet slöjdavdelning
omfatta ett lägre antal deltagare än 10, dock
lägst 6, under förutsättning att den består
av samtliga de detta stadium tillhörande
gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen
kunna deltaga i slöjdundervisningen.
Om vid en skola de i slöjdundervisningen
deltagande lärjungarna äro så många, att de
för denna undervisning fördelas på två eller
Hera avdelningar med undervisning i
goss-slöjd eller på två eller flera avdelningar med
undervisning i llickslöjd eller på två eller
flera avdelningar av vartdera slaget, må
statsbidrag utgå till så många avdelningar, som
erhållas, om sammanlagda antalet av de i
goss-slöjd, respektive sammanlagda antalet av de i
filickslöjd undervisade lärjungarna delas med
talet 15, därvid likväl, om vid dylik beräkning
en rest på minst 10 uppstår, denna även må
räknas såsom en avdelning. Statsbidrag må
dock i intet fall utgå för flera
slöjdavdelningar av vartdera slaget än som i verkligheten
förefunnits i skolan.
2. Slöjdundervisningen skall–––––. minst
13 veckor.
Denna kungörelse träder i kraft den l juli
1933; dock må, utan hinder av vad i § 2
stadgats angående storleken av statsbidraget för
slö j dåv delning under ett kalenderår, lör år
1933 statsbidraget för slöjdavdelning kunna
utgå med ett belopp av högst 140 kronor 40
öre respektive 129 kronor 24 öre.
Det alla etc.
Stockholms slott den 9 juni 1933.
GUSTAF.
(L. S.)
Arthur Engberg*
Nr 31
SVENSK LÄRARETIDNING
=1
877
Hjalmar Holmquists stora gåva till Sveriges folk.
Av folkskolinspektören, teol. dr A. Gierow.
På anmodan av Svensk Läraretidning har
<dr Gierow haft vänligheten tillställa tidningen
denna artikel till hans 60-årsdag.
En ny bok av vår kände
kyrkohistoriker professor Hjalmar Holmquist
betyder alltid lösningen av en mångfald
hittills undanskjutna problemkomplex,
en rikedom av nya eller förut
obeaktade eller feltolkade fakta, en ofta
överraskande blixtbelysning över
personligheter och tidsepoker och så till på
köpet undantagslöst en högligen intressant
och dramatiskt spännande läsning.
Det arbete, med vilket han själv
celebrerade sin högtidsdag den 28 april
detta år, då han trädde in i
sextiåring-arnas led, utgör intet undantag från
denna regel. Tvärtom.
Med »Svenska kyrkans historia.
Tredje bandet. Reformationstidevarvet 1521
-1611», varav första halvbandet då
utsändes, har början gjorts till ett nu
planlagt omfattande och ingående, både
för det vetenskapliga arbetet och för de
populära bildningssträvandena starkt
-åtrått samlingsverk.
För länge sedan gåvo sig den
svenska kyrkohistoriska forskningens
pionjärer Reuterdahl och Anjou var för sig i
kast med jätteuppgiften, som
emellertid blev dem övermäktig. Nu har
professor Holmquist kring sig samlat en
rad av framstående vetenskapsmän för
ätt lösa den. Medarbetare, som svara
för var sitt specialområde, bliva pro-
fessorn K. B. Westman, domprosten
Yngve Brilioth, doktorn Eurik Holm,
docenten Hilding Pleijel, lektorerna
Henning Wijkmark och Emil Liedgren,
professorn Ernst Newman, biskoparna
Edv. Rodhe och Gustaf Aulén samt
docenten G-. W. Lindeberg. Om dem alla
gäller, att de äga stadgat rykte som
eminenta forskare inom resp. fack och
tidsskeden samt talangfulla skildrare.
Detta jätteverk kommer att omfatta
nio delar. Varje band får i genomsnitt
500 sidor. Framställningen skall
sträcka sig från Ansgar fram till våra
dagar och betinga ett pris av omkr. 10
kr. per band. Det utgives på Svenska
Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag.
Början är sålunda gjord och
sannerligen en löftesrik början. Redan i den
i åtskilliga stycken förnämliga
minnesskrift »Studier och Tankar», som
tillägnades biskop J. A. Eklund på hans
70-årsdag den 3 januari i år
(nyssnämnda förlag, 257 sidor, pris 7: 50),
lämnade författaren en ganska
enastående värdefull provbit ur vad som
komma skulle. Han gav där under
rubriken »Den vita fläcken på Sveriges
reformationskarta» en
uppseendeväckande utfyllnad och revision av den
hittillsvarande historieskrivningens
behandling av den svenska
reformationskyrkans grundläggande skede.
En stor svårighet, som mött, var gång
det gällt att rättvist bedöma Gustav Va-
sas reformatoriska gärning och vad
därtill hör, har sammanhängt med den
bristfälliga kännedomen om de
händelser, som ligga emellan tillsättandet av
den" förste evangeliske ärkebiskopen
1531 och reformationskrisen med
kyrkoomvälvningen samt de båda
reformatorernas fall 1539-40. Under allra
senaste tid hava förnyad analys av redan
kända källor och fynden av förut
obekanta dokument och notiser lett till en
fullständig nyskrivning av 1530-talets
och därmed i ganska väsentlig grad hela
den svenska reformationens historia.
Jämte professor Holmquist själv är det
framför allt hans lärjunge, teol. lic. S.
Kjöllerström i Lund, som äran
tillkommer av denna värdefulla komplettering
och revision.
Inledningen ger en storstilad ingress,
sådan som ingen annan än professor
Holmquist förmår åstadkomma.
Rubrikerna till de följande kapitlen:
»Statslivet och världsbilden», »Sociala och
ekonomiska förhållanden», »Kyrkan och
kyrkolivet» samt »Utomkristen tro och
livspraxis» ge föreställning om de
idékombinationer, vilka skickligt skisserats
och utgöra den effektfulla
»Bakgrunden» till framställningen, som sedan
fördelar sig på sex kapitel: »II.
Uppröd-jandet och grundläggandet», »III.
Mel-lanreformism och reformation,
kyrkofrihet och kunglig kyrkomakt, 1527-1536»,
»IV. Reformationens fulla seger och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
