Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 31
skolformen C I v sålunda, att sjätte klassen
skolat undervisas måndagar, onsdagar och
fredagar och femte klassen tisdagar,
torsdagar och lördagar. Under tiden den 15 augusti
-22 september hade emellertid skolan besökts
endast av eleverna i sjätte klassen, och hade
undervisningen varit inställd de 16 dagar,
under vilka femte klassen skolat erhålla
undervisning. Orsaken härtill hade varit, att
skolrådet vid höstterminens början ännu icke
bestämt, huruvida två barn från Långeby skola
skulle flyttas från Långeby till Ståla skola.
Nyström hade icke heller gjort anmälan till
skolrådet därom, att icke några barn funnes
i femte klassen. Först den 23 september hade
nämnda två barn infunnit sig i Ståla skola,
där de bildat skolans femte klass.
Vid rekvisitionernas granskning å
landskontoret avstyrkte vederbörande
länsbokhållare utanordnande av det för Nyström
rekvirerade statsbidraget, 1,910 kronor, samt
yrkade, att av den för Nyström rekvirerade
provisoriska avlöningsförbättringen måtte
avdragas 11 kronor 46 öre och av
dyrtidstill-lägget 34 kronor 40 öre.
Vid utanordnande enligt överklagade
beslutet av medel på grund av rekvisitionerna
fann sig länsstyrelsen förhindrad utanordna
nämnda belopp, tillhopa 1,955 kronor 86 öre.
Häröver besvärade sig skolrådet hos
kammarrätten under yrkande, att kammarrätten
med ändring av länsstyrelsens beslut måtte
medgiva utanordnande av det innehållna
beloppet.
Under åberopande av 3 § sista stycket
kungörelsen den 12 december 1924 med
föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa
besvärs- och anmärkningsmål m. m. har
kammarrätten med eget utlåtande överlämnat
målet till k. m:ts prövning.
I besvären har skolrådets ordförande
anhållit, att, därest besvären icke kunde
bifallas, det av länsstyrelsen innehållna
beloppet ändock måtte få utanordnas.
K. m :t har den 7 juli 1933 ej
funnit skäl att göra ändring i
länsstyrelsens beslut i fråga om det av
länsstyrelsen innehållna statsbidraget till
Nyströms avlöning.
Vad åter angår för Nyström
rekvirerade provisorisk avlöningsförbättring
och dyrtidstillägg, så enär vad hos
länsstyrelsen anmärkts icke bort föranleda
minskning av Nyström eljest
tillkommande provisorisk avlöningsförbättring’
och dyrtidstillägg, finner k. m:t
skäligt att med undanröjande av
länsstyrelsens beslut härutinnan visa målet i
denna del åter till länsstyrelsen för ny
behandling.
Vidkommande ansökningen vill k.
m:t med avseende å vad i målet
förekommit medgiva att den hos
länsstyrelsen anmärkta omständigheten ej må
utgöra hinder för utanordnande av det
rekvirerade statsbidraget, i följd varav
länsstyrelsen har att företaga målet
jämväl i denna del till ny behandling.
- Hos k. m:t har folkskolestyrelsen
i Stora Harrie skoldistrikt anfört besvär
över länsstyrelsens i Malmö den 21 april
1933* meddelade resolution i fråga om
statsbidrag till avlöning åt lärare vid
folk- och småskolor inom nämnda
skoldistrikt.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet i
skoldistriktet statsbidrag för år 1932 till
avlöning åt lärare vid folk- och småskolor inom
distriktet med 9,210 kronor. I rekvisitionen
uppgavs, att undervisningen under
kalenderåret fortgått den 16 januari-31 maj och den
10 september-19 december.
Vid å landskontoret företagen granskning
av rekvisitionen anförde vederbörande
länsbokhållare, att, enär ifrågavarande
undervisning icke fortgått 242 dagar, han funne sig
förhindrad tillstyrka bifall till
framställningen.
Enligt överklagade resolutionen fann
länsstyrelsen med godkännande av den utav
länsbokhållaren gjorda anmärkningen sig
förhindrad att utanordna det rekvirerade beloppet
eller del därav.
Häri hade folkskolestyrelsen i skoldistriktet
sökt ändring.
K. m :t har den 7 juli 1933 ej funnit
skäl att göra ändring i länsstyrelsens
resolution, men vill med avseende å
vad i målet förekommit medgiva, att
den i målet anmärkta omständigheten
ej må utgöra hinder för utanordnande
av statsbidrag för den tid,
ifrågavarande undervisning under år 1932 pågått,
i följd varav länsstyrelsen har att
företaga rekvisition till ny behandling.
Upphävda lärarval. Hos k. m:t hade
nämndemannen Hjalmar Olsson anfört
besvär över domkapitlets i Göteborg den
19 januari 1933 meddelade utslag i mål
angående förslag och val till en
folkskollärarbefattning i F j är ås
skoldistrikt.
Efter det såsom sökande till
ifrågavarande befattning anmält sig bland andra Carl
Rikard Strannegård, Carl Martin Walldin,
John Adolf Carlherth och Torsten Elof
Napoleon Ordal, uppförde folkskolestyrelsen i
nämnda skoldistrikt vid sammanträde den 31
maj 1932 å förslag till befattningen
Strannegård, Walldin och Carlherth i nu nämnd
ordning. Vid härefter samma dag med
folkskolestyrelsen företaget val erhöllo Carlherth 8
röster och Strannegård 5 röster, medan
Walldin icke erhöll någon röst, och förklarades i
följd härav Carlherth vald till innehavare
av befattningen. Tillkännagivande om
justeringen av det vid sammanträdet förda
protokollet upplästes i F j är ås församlings kyrka
den 5 juni 1932.
I en den 5 juli 1932 till domkapitlet
inkommen skrift anförde Carl Davidson och
Hilding Axlund, båda i Fjärås, besvär över
förslaget och det därpå grundade valet
under yrkande, att, enär Ordal med avseende
å avlagda examina och meriter i övrigt vore
överlägsen Carlherth, förslaget och valet
måtte upphävas och de bäst meriterade
uppföras å förslaget.
I yttrande över besvären anförde
folkskole-styrelsen bland annat följande. Klandrade
beslutet hade inkommit till domkapitlet den 18
juli 1932, under det att besvärstiden gått till
ända redan den 5 i samma månad. Enligt 68 §
i lagen den 6 juni 1930 om
församlingssty-relse skulle emellertid besvär jämte det
klandrade beslutet ingivas till vederbörande
myndighet inom trettio dagar efter den dag, då
tillkännagivande om verkställd justering av
det över beslutet förda protokollet ägt rum.
Då klandrade beslutet således ingivits till
domkapitlet efter utgången av den i lag
föreskrivna tiden, yrkades, att besvären icke
måtte upptagas till prövning.
Genom överklagade utslaget har
domkapitlet, med förklarande, att domkapitlet, enär
klandrade beslutet inkommit till domkapitlet
före målets avgörande, funne sig oförhindrat
att upptaga besvären till prövning, på
anförda skäl prövat lagligt upphäva förslaget, i
vad detsamma $v»åge tredje förslagsrummet,
ävensom det förrättade valet, samt visa
målet åter till folkskolestyrelsen, som hade att
uppföra Ordal å tredje förslagsrummet i
stället för Carlherth samt därefter företaga nytt
val mellan de tre å förslaget såluada
uppförda sökandena Strannegård, Walldin och
Ordal.
I besvären yrkade klaganden, att, enär dom-
kapitlet icke varit berättigat att upptaga
besvären till prövning, domkapitlets utslag
måtte undanröjas.
K. m:t har den 7 juli 1933 lämnat
besvären utan bifall.
- Ho§ k. m:t hade hemmansägaren
Hjalmar Johansson i D anser ed anfört
besvär över domkapitlets i Göteborg den
24 november 1932 meddelade utslag i
mål angående förslag och val till en
folkskollärartjänst i Harry da
församling.
Efter det såsom sökande till en
ledigför-klarad folkskollärartjänst vid Rya folkskola
i nämnda församling anmält sig, bland
andra, Torsten Harald Vilhelm Rosén, John
Algot Karlsson, Karl Vilhelm Clarin, Einar
Fritiof Gunnar Lindh och Sune Hjalmar
Ahlfors, uppförde skolrådet vid
sammanträde den 21 juli 1932 på förslag till tjänsten
Rosén, Karlsson och Clarin i nu nämnd
ordning. Vid därefter å kyrkostämma med
församlingen den l augusti 1932 förrättat val
för tjänstens tillsättande erhöll Clarin de
flesta rösterna och förklarades på grund
härav vald till folkskollärare vid ovannämnda
skola.
Över förslaget och valet besvärade sig
klaganden jämte annan person hos domkapitlet
under yrkande att, då Clarin vore
underlägsen flera av sina medsökande i fråga om
meriter och då Karlsson av skäl, varom här ej
är fråga, ej heller vore berättigad att
uppföras å förslaget, domkapitlet måtte upphäva
förslaget och valet samt upprätta nytt
förslag, som med uteslutande av Karlsson och
Clarin upptoge Rosén, Lindh och Ahlfors i nu
nämnd ordning, ävensom återförvisa målet
till ny behandling hos skolrådet och
kyrkostämman.
Genom överklagade utslaget fann
domkapitlet på angivna grunder vad de hos
domkapitlet klagande anfört i fråga om
Karlssons behörighet icke förtjäna beaktande samt
lämnade på grund härav och då Lindh och
Ahlfors icke kunde anses berättigade till
förslagsrum före den i tredje rummet
uppförde Clarin, de anförda besvären utan
avseende.
I besvären yrkade Hj. Johansson, att
valet måtte upphävas och att skolrådet erhölle
föreläggande att upprätta nytt förslag med
uteslutande av Clarin och med placering av
Lindh å tredje förslagsrummet.
K. m:t har genom utslag den 7 juli
1933 bestämt, att enär Lindh med
avseende å de förhållanden, som enligt §
19 mom. 6 folkskolestadgan skola ligga
till grund för förslags upprättande,
måste anses framför Clarin äga
företräde till tredje rummet å förslaget,
finner k. m :t skäligt att med ändring
därutinnan av domkapitlets utslag
förordna, att Lindh skall med Clarins
uteslutande från förslaget uppföras å
nämnda förslagsrum samt i följd härav
visa målet åter till kyrkostämman för
anställande av nytt val bland de
sålunda å förslaget uppförda sökandena.
Fastställt lärarval. Hos k. m:t har
Ida Evelina Lydén, född Edlund,
anfört besvär över domkapitlets i Lund
den l februari 1933 meddelade utslag
i mål angående förslag och val till en
småskollärarinnetjänst i Röke
församling.
Efter det såsom sökande till en
lärarinnetjänst vid Englarps småskola i nämnda för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
