Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Dödsfall - Siri Erman - Signe Elwing - Gustaf Jonsson - A. O. Elander - Rättelse - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 31
SVENSK LÄRARETIDNING
691
eom en sista hälsning från kamraterna vid
den skola där hon verkat nedlade han en
krans. Till slut sjöngo hennes skolbarn:
»Tryggare kan ingen vara.»
Närmast sörjande vid båren stå åldrig
fader och syskon.
-n.
Signe Elwing.
Lärarinnan vid Falkenbergs folkskolor fru
Signe Maria Elwing avled den 24 juli i sitt
hem efter ett svårt lidande, som hon bar
med stort lugn och tålamod.
Fru E. var född i Moheda år 1874. Efter
att år 1900 avlagt examen i Skara erhöll
hon en kortare anställning inom Branteviks
skoldistrikt i Skåne samt kom 1902 till
Falkenberg, där hon således i mer än 30 år
utfört ett troget och intresserat arbete inom
skolan. Hon stod nu vid slutet av sin
lärargärning för att sedan kunna njuta en
välförtjänt vila, då livstråden avklipptes.
Länge skall hennes minne hållas i helgd,
och många är de, vilka med tacksamhet och
vördnad minnas henne som en sällsynt
duglig lärarinna.
-II.
Gustaf Jonsson.
F. folkskolläraren, direktören Gustaf
Jonsson, Ånäset, avled den 22 juli i Umeå.
J. föddes i Gumboda 1860. Efter att ha
genomgått Härnösands seminarium antogs han
till ordinarie folkskollärare i Nysätra 1884.
Sin lärarverksamhet har han under alla åren
ägnat åt sin hemsocken, tills han med
utgången av 1920 avgick med pension. Men utom
sin lärargärning har J. inom det kommunala
livet varit en bland de mer betydande
krafterna. Intresset, för kommunalpolitik har väl
så att säga legat honom i blodet. Redan
under sin faders, den välbekante
kommunalmannen O. A. Jonsson, levnad anförtroddes sonen
det ena uppdraget efter det andra. Tilliten
och förtroendet växte och 1906 valdes J.
enhälligt till kommunalstämmans ordförande
efter att en tid förut ha beklätt poeten som dess
vice ordförande. Och från den tiden har han,
även sedan fullmäktigeinstitutionen tillkom,
.under alla åren, också det innevarande,
mottagit omval. Alltid trogen på sin post väckte
det för den skull förvåning, när han på
senaste sammanträdet på grund av sjukdom ej
kunde infinna sig.
Under ,en lång följd av år har J. också
varit ledamot och vice ordförande i
kyrko-och skolrådet samt en tid landstingsman.
Dessutom var J. initiativtagare till bildandet av
Nysätra härads låné- och sparkassa och när
denna på sin tid övertogs av Svenska
Handelsbanken blev han filialkontorets
föreståndare. Vid fyllda 70 år lämnade han denna sin
befattning, men beklädde fortfarande
ordförandeskapet i lokalstyrelsen.
J. sörjes närmast av åldrig bror och
syster.
A. O. Elander.
I sitt hem i Teckomatorp avled den 24
juli folkskolläraren A. O. Elander i en
ålder av 80 år.
Han var född i Barsebäck, blev ordinarie
folkskollärare 1877 och avgick 1909 med
pension. Han efterlämnar två söner.
Rättelse.
I förra numret av denna tidning uppgavs
genom ett beklagligt misstag, att
folkskollärare Josef Söderlind avlidit. Vi hade tagit
uppgiften, som dess bättre visat sig vara oriktig,
ur en huvudstadstidning, där den publicerats
den 15 juli i år. Herr Söderlind, som en tid
varit sjuk och vårdats på Haga sjukhem, är
nu på bättringsvägen, enligt vad han
meddelat oss.
litteratur,
Det friska och det sjuka barnet, av /.
Jundell. Ingår i serien »Medicinskt
Folkbibliotek», utgiven bos Albert Bonniers iför lag.
Kr. 12:50.
Kunskap om sjukdomars uppkomst,
liksom om deras igenkännande, är av
stor social betydelse. Särskilt gäller
detta för läraren, för vilken det är en
gynnsam betingelse för vinnande av
framgång i undervisningsarbetet att
barnen har god kroppslig och andlig
hälsa, och i anledning därav bör läraren
ha kännedom om hur de sjukdomar
uppstår och yttrar sig, vilka är vanliga
under barnens skolålder.
Professor I. Jundells »Det friska och
det sjuka barnet» är ett verk, som i en
bred och lättfattlig orientering men med
bibehållande av den vetenskapligt
beskrivande, precisa formen skänker
kännedom om barnålderns säregenheter
samt ger möjligheter för främjande av
barnens kroppsliga och andliga hälsa.
Denna medicinska handbok bör därför,
som författaren önskar, bli läst av alla
dem, som har vård om och ansvar för
det uppväxande släktet.
Det är icke görligt att inom ramen
för denna artikel giva en fullständig
redogörelse för innehållet i detta
bokverk, men för den läsekrets, som denna
tidning når, torde två avsnitt, varav ett
avhandlar ärftligheten och ett annat
beskriver skolsjukdomarna, ha särskilt
intresse, och därför ska de här någat
beröras.
Ärftlighetslagarna har, som
författaren framhåller, den mest
genomgripande betydelse för alla levande varelser.
De fordrar beaktande ej blott i fråga
om växtodling och djuravel utan även
för människan och det mänskliga
samhället. Förhållandet mellan föräldrar
och avkomma, mellan individ och
arvmassa, kan angivas på det sätt, som är
bekant från de växter, vilka ha
rotstock. Arvmassan, rotstocken är det
väsentliga, det som släktled efter släktled
är det bestående. Skotten, individerna
är blott företeelser som mer eller
mindre fullständigt avspegla arvmassans
egenskaper. Arvmassan fortsätter sin
oavbrutna gång genom släktet, inlogerat
[Dyra skolböcker
kan man inte klaga över, ty den 64-sidiga
illustr, småskoleboken Skriv så bra du kan!
kostar endast 30 öre, 10 ex. ä 25 öre
portofritt. Innehåller avskrivnings-,
rättskrivnings-, språkbyggnads- och förbered,
uppsatsövningar. 19: e uppl. utkommen. Provex.
gratis.
Använd även Anteckningsbok för
svårsta-vade ord. Tryckt å skrivpapper och försedd
med utskuret register. Avsedd för kl. 2 och
3. Provex. mot 25 öre. Hjärtstädts Förlag,
Kristinehamn. Postgiro 5443.
hos individen, och sedan arvmassan
genom individen säkerställt sin tillvaro,
går individen död och förintelse till
mötes.
Om individens egenskaper endast vore
beroende av föräldrarnas, vore det svårt
förklara, varför man hos barn ofta
återfinner egenskaper, som ej finns hos
föräldrarna men hos generationer längre
tillbaka. Mot uppfattningen om direkt
nedärvning talar en serie iakttagelser.
Sålunda kan man generation efter
generation klippa bort svansarna på
råttor, men ungarna födas ändock med
svansar. Likaså är det märkligt, att man
kan flytta den vanliga maskrosen till
fjällklimat, där den får tjockare rot
och små ludna blad, men när den
senare kommer ned till låglandet
återtager den sitt vanliga utseende, oavsett
hur länge den vuxit i fjälltrakterna.
Slutligen är det värt att
uppmärksam;-ma, att hur lärda föräldrarna än har
varit, får barnen ändock börja med abc,
Barnen har endast ärvt förmågan att i
en talande omgivning lära sig tala. Det
som är arvets väsentliga innehåll är
alltså möjligheten att under inverkan
av yttre förhållanden förändras på visst
sätt.
I detta sammanhang torde det vara
berättigat att uppställa den frågan, om
icke vissa delar av ärftlighetslagarna
har sådan betydelse, att de böra
medtagas i folkskolans undervisning om
människan, om växt- och durliv; detta sagt
utan hänsynstagande till de
synpunkter, som f ramförts av politiskt betonade
rasbiologer i ett av de sydligare
grannländerna.
F öräldr arnas s j älvklar a skyldighet
att samverka med skolan betonas
synnerligen starkt av författaren, icke blott
då det gäller barnens uppfostran utan
även då det gäller den kroppsliga
vården. Sålunda kan vissa skolsjukdomar,
såsom oro, trötthet, huvudvärk, bero
mera på ogynnsamma inverkningar i
hemmet än i skolan. De ogynnsamma
påverkningarna i hemmet kan bestå i
jäkt, oro, läsning av onödig och
olämplig lektyr, oregelbundenhet i
dagordningen. Om skolbarnens vård i övrigt
märkes anvisningar rörande kost och
måltidstimmar, varvid framhålles, att
den första frukosten bör, lika litet då
det gäller barnet, som då det gäller den
vuxne, bestå av endast kaffe eller té
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
