Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 / 697 (1891-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. (2693) 9 augusti 1933 - Einar Ew. Forssell: Något om den moraliska uppfostran vid Genèves folkskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svensk läraretidning
Nr 32. (2693)
Stockholm, 9 augusti 1933
52:a årg.


Något om den moraliska uppfostran
vid Genéves folkskolor.

Folkskolan i kantonen Geneve är sjuårig. Utmärkande för
dess organisation är uppdelning av eleverna på det högre
stadiet i olika klasser. Man nöjer sig icke endast med att föra
de klent ’begåvade
barnen till hjälpklasser
och de
svårdiscipline-rade barnen till
särskilda disciplinklasser,
utan man uppdelar
även de återstående
barnen från och med
klass 6 på olika linjer.
Därvid sammanförs de
särskilt begåvade i
en klass, och
återstoden bildar en särskild
klass. De, som intagits
i begåvningsklasser,
kan fortsätta i högre
skolor. iSamtliga
sjundeklasser sammanförs
till särskilda skolor.
Där uppdelas sjunde
klassens gossar på fyra
linjer: en handelsavdelning, en industriell avdelning, en
allmän avdelning för komplettering av de föregående årens
kurser och en avdelning för mindre begåvade.

Flickorna har i klass 7 utom vanliga skolämnen sömnad,
hushållsgöromål och barnavård.

Det synes nära nog vara naturligt, att undervisningen i
Rousseaus stad skall stå på ett högt plan. Den pedagogiska
traditionen har levat kvar i staden Geneve, och vid J. J.
Rousseau-institutet har samlats framstående psykologer och
reformpedagoger. Där verkar Ferriére, Claparéde och Piaget,
vilka alla vunnit internationell ryktbarhet. Deras arbete och
reformidéer har verkat befruktande på hela Genéves skolväsen

Typiskt arbetsrum, i »Småbarnsfiemmet» vid J. J. Rousseau-institutet.

och framför allt på skolornas undervisningsmetoder.
Huvudprincipen i alla dessa olika undervisningsmetoder är som
bekant, att aktivt, intressebetonat skolarbete är det främsta
medlet för barnens
uppfostran, en
princip, som kommit till
uttryck i slagorden
»récole active» och
»rÉducation
fonctionnelle». Den moraliska
fostran ingår såsom en
integrerande del i det
intressebetonade,
aktiva skolarbetet, och
systemet går ut på att
karaktären danas
under skolarbetets
fortskridande gång. Här
blir det alltså ej fråga
om en direkt
moralundervisning i likhet med
det franska systemet,
utan huvudsaken är,
att arbetet i skolan
organiseras så, att detta verkar karaktärsdanande på eleverna.
Detta är också principen för den moraliska fostran i våra
svenska skolor, och i mångt och mycket arbeta också de
schweiziska och svenska skolorna med samma arbetsmetoder. När jag
därför i det följande behandlar den moraliska och sociala
uppfostran vid Genéves folkskolor, kommer jag närmast att
behandla sådant, som särskilt är utmärkande för Genéves skolor
och som har direkt betydelse för den moraliska och sociala
fostran.

Religionsundervisningen är icke förbunden med
skolarbetet i Geneve. Det måste vara ytterst svårt att i skolan
organisera en religionsundervisning, då omkring hälften av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>