Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 35. 30 aug. 1933 - Gunnar Thylén: Skolans slöjd - modern hemkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årg. 52 1933
3O Aug. Nr 35
SVENSK
LÄRARTIDNING
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
SKOLANS SLÖJD -
MODERN HEMKULTUR
Av GUNNAR THYLÉN.
Det var år 1922. Den svenska Skolslöjden, Nääs-slöjden,
hade utsatts för ett våldsamt angrepp. Det var den
framstående möbelarkitekten Carl Malmsten, som skötte färlan.
Slöjden i våra skolor hade urartat till en standardiserad och
steril företeelse, främmande för livet och olik den fria,
friska och eggande hemslöjd, varur den en gång växt fram -
detta var huvudinnehållet i hans kritik. Under några
veckor fördes en häftig debatt i lärarpr essen. Den tillspetsade
situationen fick en lika oväntad som lycklig lösning, då
direktören för Nääs slöjdseminarium, dr Rurik Holm, inbjöd
Malmsten att å Nääs hålla en kurs och praktiskt realisera
sina idéer.
Det fanns nog mer än en som i sitt stilla sinne
misstänkte, att den stormodige kritikern icke skulle mottaga anbudet.
Det är nu en gång skillnad mellan teori och praktik. Men
Malmsten kom! Såsom kursledare för tretton lärare och
lärarinnor från skilda orter i vårt land skulle han visa, vad han
bar i skölden.
Det blev något av en revolution vid det ärevördiga Nääs.
"Malmstenarna77 struntade i alla doktriner. De smittades
av sin lärares entusiasm. Föremål, som man inte skådat
sen hemlöjdens dagar, blev förfärdigade: vackert målade
ljusstakar, trevligt formade träskålar, väl proportionerade
skrin och skåp och en mångfald andra saker för hemmet.
En dag beslöt de "revolutionära trägnagarna77 att
uppvakta sina kamrater i de andra kurserna för att - såsom
Slöjdare i Steneby samlade till fest.
sed är på Nääs - etablera kollektiv titelbortläggning. På
de medförda ståndaren lästes inskriptioner såsom "Upp till
kamp!77, "Leve den underkuvade ungdomen!77 o. s. v. Sist
utbringades ett leve för de nya du-bröderna, åtföljt av ett
7 7malmstenskt hurra7 7: F orm-f orm-f or m ! Färg-färg-färg!
Det var en programförklaring så god som någon.
Fortfarande var man på slöjdkonservativt håll långf ifrån
övertygad om de nya idéernas livskraft. Nu efter tio år
torde det knappast finnas någon slöjdlärare, som icke mer
eller mindre påverkats av Malmsten. I det Malmstenska
slöjdförbundets nu utkomna första årsbok får man veta en
del om det pionjärarbete på uppfostrans område i vårt land,
som utförts av Malmsten och hans medhjälpare ute i
bygderna under ett decennium. Boken, som bär titeln
Uppfostran och maskinernas tidsålder avhandlar
ej blott skolslöjd utan även hemslöjd, modern nyttokonst,
hemkultur, folkbildningsarbete m. m.
Vad är då det karakteristiska för Carl Malmstens pedagogik 1
Malmsten är svensk till liv och själ. Det svenska draget är
den röda tråden genom hela hans verksamhet. Se på
naturen! råder han barnet och dess uppfostrare. Kan man se
något vackrare än våren? Varje träd har sin egen rytm, sitt
eget sätt att växa. Det ligger en danande livsvilja bakom.
Människan måste förstå och utgå från naturen, när hon
skapar sina nyttoting. "Det skulle betyda en skrämmande
för-flackning och ensidighet hos kulturen, om det fält för
behovsökning, som består i vår miljös förädling och förfining,
undanskötos till förmån för en ensidigt fysiskt,
tekniskt-ma-teriell kraftinriktning.77 Maskinernas tidsålder kan icke
bannlysa den prydnad och värdighet, som våra förfäder
älskade att giva sina hus och sitt ibohag. Vi får icke bryta
sambandet mellan natur och kultur utan i stället odla och
utveckla detsamma.
Det svenska draget i den malmstenska pedagogiken
kommer också till synes däri, att han gärna anknyter till svensk
kultur och tradition. Slöjden bör utgå ifrån och bygga
vidare på gammal hem- och allmogekonst i vårt land, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
