Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 37. 13 sept. 1933 - Karl Larsson: Historieundervisningen i arbetsskolan. Det fria studiearbetet betingat av goda arbetsanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
bete, som mest vunnit användning vid
den arbetsbetonade
historieundervisningen.
En arbetsbetonad
historieundervisning har många gånger bedrivits med
små hjälpmedel. Intresserade lärare har
långt före den nya
undervisningsplanens tillkomst använt sig av de
grundsatser, som framträdde i denna. De har
varit banbrytare och genom sin
undervisning skapat åskådlighet och
konkretion i en tid, då död minneskunskap
och schablon satt i högsätet.
Vid en revidering av Folkskolans
läsebok, tredje delen, bör man beakta, att
den kan bli en lämplig utgångspunkt
för en arbetsbetonad
historieundervisning. Den bör erhålla lämpliga utdrag
ur källskrifter, belysande olika skeden
av vår historia. Biografier över
framstående historiska personligheter bidrar
också till att öka dess användbarhet och
att lämna arbetsmaterial. Läroböckerna
kan koncentreras och en arbetsbetonad
och mera fruktbringande
historieundervisning i den nya undervisningsplanens
anda omsider vinna insteg.
Arbetsanvisningar.
Arbetsskoleprincipen har på
lågstadiet mestadels fått användning vid en
del manuella »arbetsövningar». Några
sådana arbeten har tidigare behandlats.
Sedan några år tillbaka föreligger i
serien Folkskolans
arbetsböcker (Lindblads förlag) utgivna av Nils
Helger, Karl Hörberg och Nathan
Stålmarck ett försök att tillämpa
arbets-skolebetonad undervisning hela
folkskolan igenom även i ämnet historia. Dessa
arbetsböcker har utarbetats i
anslutning till de försök med individuell
undervisning på folkskolestadiet, som
Nathan ’Stålmarck så förtjänstfullt
utfört vid Lidingö folkskolor. Även om
inte alla lyckas lika bra med metoden,
förtjänar detta första försök att
till-lämpa anbetsskoleprincipen ett
erkännande. Här har efter svenska
förhållanden ett självständigt initiativ tagits,
som först och främst tagit sikte på vad
som -är praktiskt genomförbart.
Utländska förebilder lyser inte, som annars
ofta inträffar, igenom. iSoin dessa
arbetsövningar nu föreligger, har de på ett
lyckligt sätt löst frågan att bereda
barnen tillfälle till självständigt arbete,
utan att det historiska sammanhanget
och det personliga
uppfostringsmomen-tet genom lärarens muntliga
undervisning försummats. Barnen får här stifta
bekantskap med det sätt, på vilket inan
bäst lär sig såväl historia som andra
läroämnen. Det fria studiearbetet
uppmuntras. Arbetsanvisningarna är klart
och lättfattligt utarbetade.
Hänvisningar till kartor och lämplig
bredvidläs-ningslitteratur förekommer i stor
utsträckning. Uppgifterna för skriftlig
’behandling är så valda, att de tar sikte
på huvudsaken och sålunda inte låter
detaljerna dominera. iSärskilt lyckligt
syns förf. ha löst uppgiften att
behandla »den gustavianska tiden». Grimjbergs
svenska folkets underbara öden har här
i huvudsak fått bestå arbetsmaterialet.
Förf. har låtit en av våra yngre
historiker, docenten Ingvar Andersson i
Lund, granska manuskriptet.
Har »Folkskolans arbetsböcker»
närmast tagit sikte på den grundläggande
historieundervisningen, så har de av
undervisningsrådet Nils Hänninger
utgivna A r b e t s oi p p g i f t e r (Norstedts
förlag) främst varit avsedda för
realskolan och därmed jämförbara
skolformer. Hittills föreligger i denna serie
A r b e t s u p p g i f ter till
Sveriges historia för realskolan
av N. Hänninger och E. Söderlund samt
Arbetsuppgifter i
medborgarkunskap av Arvid
Rosén och Oscar Jonsson.
Den förra är närmast sammanställd i
anslutning till Carl Grimbergs lärobok
i Sveriges historia för realskolan men
torde dock kunna användas även till
annan lärobok. De omfattar uppgifter
till hela realskolans kurs i svensk
historia. Förf f. söker genom dessa
arbetsuppgifter att förverkliga några av de
pedagogiska reformkrav, som framlades
Vid den nya läroverksorganisationens
tillkomst. Kunskaperna skall förvärvas
genom lärjungarnas eget produktiva
ar-ibete. Även vid kunskapsförhöret .bör
lärjungarnas självverksamhet tas i
anspråk i större utsträckning än nu
sker.
Ännu mera tydligt har anvisningar
om arbetsbetonad undervisning i
historia utformats i de s. k.
läroverkssakkunnigas betänkande 1932. Härigenom har
jämte de hittills förhärskande p
repa/rationerna och läxförhören beretts
möjlighet att använda en mera
individualiserad och arbetsskolebetonad
undervisning. Vår främste kännare av
historieundervisningen, lektor Wilhelm
Carlgren, har också betecknat de principer,
vilka framlagts i de
läroverkssakkunnigas betänkande i fråga om
historieundervisningen, som den mest genomgripande
reform detta ämne har undergått
alltsedan 1820. Genom de metodiska
anvisningarna till 1820 års skolordning bröt
Pestalozzis idéer igenom.
Undervisningen skulle lämpa sig efter barnens
utvecklingsståndpunkt. Den
grundläggande undervisningen i historia skulle ske
genom berättelser om namnkunniga
personer och händelser. Därefter skulle
en mera sammanhängande historisk
kurs följa. Denna skulle förberedas av
läraren, inläras genom läxor
och/förhöras på lärorummet. Dessa metoder har
sedan i växlande skick dpminerat
undervisningen i historia. Genom
tillkomsten av dessa arbetsuppgifter i historia
har förff. sökt att föra in nya,
tidsenliga metoder även vid
historieundervisningen. Det individuella studiearbetet
sättes främst. Uppgifterna har fördelats
så, att de tillgodoser både de svagares
och de mera begåvades möjligheter att
hinna delta i arbetet. Förhöret av
arbetsuppgifterna kan ske dels muntligt
och i fråga om de mera omfattande
frågorna dels muntligt, dels skriftligt.
Genom muntligt förhör och översikter med-
delade av läraren i anslutning till det
genomgångna kommer »det levande
ordet» allt framgent att medverka till
att befästa och korrigera, vad som
lärjungarna tillägnat sig. Frågan om »fri
flyttning» kommer säkerligen härigenom
att befrämjas. Vad Agardh och hans
anhängare kämpade för i den stora
skol-kommissionen för mer än hundra år
sedan har nu återigen aktualiserats. Den
preussiska uniformitet, som efter 1850
smög sig över vårt skolväsen, är på väg
att försvinna. Undervisningsrådet
Hänninger har lämnat de gamla
upptrampade vägarna i svensk pedagogik och
åter fört in något av livets friska
anda. Som ett försök att i vårt land
till-lämpa Daltonplanen och
individualiserad undervisning, har dessa
arbetsuppgifter att påräkna en intresserad
upp-märksamhet inom vida kretsar.
Den tillgång på arbetsmaterial, som
nu förefinns, och som f örff. gjort klara
och lättfattliga hänvisningar till,
möjliggör ett laborativt arbetssätt. Förff.
hyser också den uppfattningen, »att
ett sådant arbetssätt . . . ska visa sig
tillförsäkra lärjungarna det fasta och
säkra kunskapsmått, som alltid
eftersträvats inom svenskt skolväsen,
samtidigt med att det lämnar utrymme för
fritt, självständigt och individuellt
arbete under lärarens ledning».
Praktisk medborgarkunskap.
Eosén-Jonssons arbetsuppgifter i
medborgarkunskap är utarbetade i
anslutning till samma principer som
föregående arbete. Närmast har f örff. tänkt sig,
att Rydéns lärobok används, men även
i detta fall möter intet hinder att
använda vilken annan lärobok som helst,
Dessa arbetsuppgifter utgör ett
hjälpmedel, som ingen lärare i
fortsättnings-skolan eller motsvarande överbyggnad
på folkskolan bör försumma att
använda. Det har visat sig nödvändigt, att i
dessa skolformer begränsa lärostoffet,
om man ska nå några resultat. Eedan
Helger iakttog i sin ur språklig
synpunkt synnerligen förtjänstfulla lärobok
en sträng koncentrering kring vissa
avsnitt, kommunen, landstinget, staten, de
stora sociala frågorna etc. Möjligen
skulle man vara böjd att anmärka, att
förff. till ifrågavarande arbetsuppgifter
tagit med för mycket; särskilt är
fyll-nadsuppgifterna i en del fall för svåra.
Hänvisningarna till litteratur är väl
avvägda. En serie nya, billiga
handboksarbeten anbefalls, t. ex. Herlitz
Sveriges riksdag, Ekman, Hur den
svenska riksdagen arbetar
m. fi. Bland läseböcker hänvisas
framför allt till Wikbergs Arbets- och
samhällsliv, vilket arbete synes
vara synnerligen lämpligt för
.arbetsuppgifter på detta stadium. Ty i folkskolans
överbyggnader blir kanske mer än på
andra stadier dessa arbetsövningar vid
undervisningen i historie- och
medborgarkunskap på samma gång en
välbehövlig förstärkning i fråga om
modersmålets skriftliga behandling. Eleverna
vänjs att uttrycka sig klart och redigt
men har på samma gång ett visst givet
815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
