Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 20 sept. 1933 - Edvin Stålfelt: Enighet och god anda. En samlingsparoll med oförminskad aktualitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK
Årg. 52 1933
2O Sept. Nr 38A
LÄRARTIDNING
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
ENIGHET OCH GOD ANDA
En samlingsparoll
med oförminskad aktualitet
Av EDVIN STÅLFELT
En av programpunkterna för Sveriges allmänna
folkskollärarförening har allt från föreningens tillblivelse varit att
arbeta för enighet och god anda inom lärarkåren. Jag har
mött föreningsmedlemmar, som funnit punkten alltför
utopisk. »Kommer vi någonsin till enighet?» har man frågat.
»Är inte god anda ägnad att trubba av initiativet, stäcka
framåtviljan?» Även den meningen har framförts: Vi ska
inte bry oss om ett sådant där idéprogram; låt oss i stället
skriva in i stadgarna några punkter med mera reella,
näraliggande önskemål!»
Det är nyttigt att någon gång ställa sig inför dylika
frågor och meningar och undersöka deras verklighets innehåll.
Det kunde ju hända, att anmärkningen vore berättigad, att
en översyn av lydelsen vore påkallad, att stadgan icke längre
hade livskraft. Är det då så?
För min del svarar jag obetingat nej. Skolan är en levande
organism och den undgår ej allt levandes villkor: att kämpa
för sin tillvaro. Utan denna kamp vore tillbakagång och
törintelse nära. Lärarkåren tillhör skolan, är en del av den.
Den kan därför ej vara likgiltig för sådana problem, som
om skolans ställning i samhället, skolans organisation och
läroplan, lärarkårens ekonomiska och rättsliga placering
m. m. Tvärtom måste den, om den vill skolans väl, i högsta
grad hysa intresse därför. I samma mån som intresset
koncentreras kring enhetliga mål, får det positiv samhällelig
betydelse. Man har sagt om den tyske folkskolläraren, att
han vann fransk-tyska kriget 1870-71. Jag läste för några
dagar sedan i en tidning, att det var den franska folkskolan,
som fostrat det franska folket, så att det kunde hålla ut och
vinna världskriget. Kanske äro båda omdömena alltför sum*
mariska. De har dock sitt faktiska underlag. Ty vilken roll
spelar ej skolan. De impulser och åskådningar, som skolan
ger, blir ofta av livsbestämmande betydelse. En skola med
enhetlig syftning mot de mål, som ett folk religiöst, nationellt
och näringspolitiskt uppställer, är en tillgång av stora mått.
Skolans ställning i samhället blir stark, i samma mån som
den motsvarar samhällets krav. Här har enigheten hos
skolans lärarkår sin innersta mening: samling kring de
uppgifter nationen har och samhället kräva.
Fyller skolan i enighetens namn den uppgiften, så får den
en stark ställning i samhället. Utan överdrift kan man väl
säga, att vad nu särskilt angår folkskolan, den i vårt land
år för år skaffat sig ökat förtroende, blivit av allt större
betydelse för det samhälleliga arbetet i dess helhet. Det är
inte bara så, att folkskolan i ökad utsträckning blivit
bottenskola för den högre undervisningen, den är i själva verket
grundvalen for den allmänna politiska rösträtten, för den
kommunala självstyrelsen, för våra dagars föreningsliv, för
utvecklandet av hygieniskt levnadssätt, för ett
naturvetenskapligt tänkande o. s. v. Visserligen händer, att folkskolan
som allt annat samhälleligt verk, utsättes för hård kritik
- om inte så vore, skulle ju fullkomligheten vara nådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
