Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 / 964 (1891-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 11 okt. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10–20.000 Arbetsbok i Modersmålet av ISACSSON-PAULSSON – 2:a uppl. nu utkommen och kan expedieras omedelbart efter inkommen rekv. Skolförlaget Gävle

påvisade, att det dock i många fall skulle uppstå flera praktiska svårigheter att överallt införa ett sjunde ekolår, bl. a. beträffande lokaler och kursplanens tillämpning i flerklassiga skolor. Beträffande den föreslagna ettåriga fortsättningsskolkursen ovanpå
sjunde klassen påpekade han, att fortsättninge-skolavdelningarna därigenom flerstädes skulle bli mycket små, så att olägenheter därav skulle uppkomma.

Skolstyrelsens ordförande, dr D. Myhrman, påvisade, att den minskade nativiteten och den allmänna depressionen måste medföra en stagnation i skolans utveckling, vilken förut varit så livlig efter tillkomsten av 1919 års undervisningsplan. Ett sjunde skolår saknade även (betydelse för landsbygdens vidkommande på grund av de många svårigheter, som vore förenade med införandet av en sådan anordning. Lättast bleve det kanske genom att överföra tredje klassen till småskolan. Talaren ansåg dock, att det enbart är ett städernas och de större samhällenas intresse, att folkskolan måtte bli sjuårig.

T. Carlsson, Figeholm, förordade centralstyrelsens förslag och föreslog jakande svar på dess andra och tredje fråga. Eftersom folkskolans organisation nu är utbyggd, lärare finns i överflöd och skollokaler är uppförda för stora kostnader, bör minskningen av barnantalet motverkas genom att utöka folkskolan med minst en årsklass till. Många landsbygdsskolor, som nu hotas med indragning på grund av det lilla barnantalet, skulle ej behöva indragas därigenom. När kravet på bättre skolunderbyggnad framdeles blir så starkt, att utökning av undervisningstiden ej heller i vårt land kan undvikas – Sverige har ju kortare undervisningstid än andra kulturländer – måste det på det hela taget bli
dyrbarare att åter bygga ut den skolorganisation, som man för närvarande vill knappa in på genom indragning av skolor och lärartjänster. Det börjar klagas på att vår dyrbara folkskola ej till fullo utnyttjas. Om ett sjunde skolår införes, bleve klagomålen
mindre berättigade.[»]

Kretsmötet beslöt att uppdraga åt kretsstyrelsen att utarbeta ett särskilt utlåtande på grundval av de synpunkter, som framkommit under diskussionen, i stället för svar på centralstyrelsens frågor.

Det andra av centralstyrelsens ärenden gällde en omorganisation av S. A. F. och ändring av föreningens stadgar med anledning därav. Vid höstmötet 1932 hade kretsföreningen uttalat sig mot centralstyrelseförslaget rörande omorganisationen. I stället hade den önskat en sådan omorganisation av S. A. F., att denna borde utgöra en samorganisation av folkskolans alla lärargrupper i syfte att få till stånd större enighet hos hela lärarkåren. Som en följd av sitt uttalande förra året beslöt kretsmötet att besvara frågan rörande stadgeändringen med nej.

Därefter behandlades kretsföreningens egna ärenden. Kretsstyrelsen omvaldes i sin helhet. Ordförandens och sekreterarens avsägelser godtogs ej. Till slut höll folkskollärare H. Schlyter, Virum, ett intressant och uppslagsrikt föredrag om Geografiundervisningen i folkskolan, vilket belönades med kraftiga applåder.

Efter mötesförhandlingarna bjöd fröknarna Hurtig samtliga på en utomordentligt god middag i sin nyuppförda, hemtrevliga bostad. Den angenäma samvaron räckte till sena kvällen. Gästernas tack till de välvilliga och uppoffrande värdinnorna framfördes av dr Myhrman och å skolföreningens vägnar av hr Timring.

Södra Möre-kretsen höll ett talrikt besökt årsmöte den 16 sept. Mötet räknade minst 150 deltagare. Det inleddes av pastor M. Wiesland, Nybro, med en andaktsstund samt bön. Kretsordföranden Ernst Callenberg, Nybro, som hälsade kamraterna välkomna och uttalade förhoppning om god anda och enig sammanhållning inom lärarkåren.

Frågan om ett 7 :e skolår inleddes av lärare Claes Svensson, Nybro. Tal. erinrade om att en fjärdedel skoldistrikt i landet redan infört ett sjunde skolår, varför det är en gärd av rättvisa att bereda de andra samma förmån. Det bör emellertid ej ske på bekostnad av fortsättningsskolan. Det sjunde skolåret kan visserligen ersätta ena årskursen i fortsättningsskolan, men ej det andra året. Det hela slutar emellertid på kostnadsfrågan. Övergången bör ske successivt. Centralstyrelsens frågor blev samtliga besvarade med ja.

Frågan om allmänna föreningens ombudsmöten inleddes av ordföranden. De stadgeändringar som föreslagits av centralstyrelsen godkändes. Efter avsjungandet av Smålandssången togs kafferast, varefter föredrag hölls av folkskolinspektör Vilgot Petersson över ämnet: »Nya undervisningsmetoder – och gamla.» Det synnerligen sakliga och rikt upplysande föredraget innehöll en mångfald goda vägledande råd och anvisningar.

Föredragshållaren avtackades av ordföranden.

Därpå behandlades kretsens egna ärenden. Räkenskaperna godkändes, och ansvarsfrihet beviljades. Vid anställt styrelseval utsågs till ordf. E. Callenberg, Nybro, till vice ordf. Arv. Magnusson, Nybro, till sekr. Alfred Welin, Lindas, till kassör Joh. Forsen, Vissefjärda, och Hj. Hartman, Emmaboda.

Revisorer blev Klaes Svensson, Nybro, och Karl Svensson, Klippingsbo, med Ivar Elmroth, Madesjö, som suppleant. Samtliga sockenombud omvaldes. Till pressombudsman utsågs E. Callenberg.

Frågan om fortbildningskurser fördes på tal av inspektören V. Petersson. Sedan flera talare haft ordet, beslöts att anslå 100 kr. att utgå av föreningens kassa för en dylik kurs. I händelse Norra Mörekretsen ska vara med, ska kostnaderna delas.

Därefter visades skolfilmer från Norstedt & Söners förlag. Härefter förklarades mötet avslutat. Efteråt intogs gemensam middag å Stadshotellet.

Idre-Särnakretsen hade årsmöte i Idre lörd. den 16 sept. Kyrkoherde Kjellgren, Idre, inledde med andaktsstund, varvid han särskilt betonade, att var och en i sitt kall så mycket som möjligt borde medverka till att Guds vilja skedde.

Under dagens lopp höll sedan folkskollärare Carl Lindbeck från Borlänge tre intressanta dubbelföreläsningar om arbetsskolan i samband med psykisk hälsovård.

Han hade för några år sedan mottagit en synnerligen stor och svårartad klass i Borlänge, och för att få något resultat hade han alltmera måst övergå till manuellt arbete. Efter flera års egen erfarenhet och efter studier vid en del skolor i in- och utlandet utformade han den undervisningsmetod, som han nu i tal och skrift propagerar för och som synes ge goda resultat. Metod-en lägger stor vikt vid lärarens studium av själslivet hos de barn, som kommit under hans vård. Det var också mycket roligt och instruktivt att höra, hur L. full av medkänsla noggrant försökt lära känna sina elever. Han kunde därför träffande beskriva de olika typerna i en skolklass och ge råd, huru man borde bemöta och handha dessa.

Till förtydligande av sina föredrag hade L. tagit med några arbetsböcker, uppsatser, teckningar m. m. från sin skola. Barnen syntes verkligen ha arbetat. Större delen av deras fritid hade förmodligen tagits i anspråk, så nog ser det ut, som om de blivit intresserade. L. ansåg också, att bästa sättet att dana karaktärer var just att få fram nya intressen och därmed arbetslust och arbetsglädje. Därvid är det manuella arbetet av ovärderlig hjälp. Särskilt lyckat resultat visade uppsatsskrivningen i L:s skola. Många av uppsatserna voro i hög grad omfångsrika med vackert språk, rikt illustrerade och fulla av – gosselynne, hoppfull håg och fantasi.

L:s arbete förtjänar säkerligen att understödjas av lärare och undervisningsintresserade. Hans arbetskort i geografi används med fördel år efter år i klassen och borde inköpas till varje skola.

Norra Hälsinglands krets har hållit möte i Hassela. Ett 80-tal lärare hade infunnit sig. Folkskolinspektör J. Grahlén, höll föredrag över ämnet: »Aktuella folkskoleproblem.» Talaren rörde sig omkring två faktorer, som inverkar på skolan, den sjunkande nativiteten och världskrisen. Kantor Harald Vallin, Harmånger, höll inledningsanförande i ämnet: »Det sjunde skolåret.» Diskussion följde på anförandet. Mötet
uttalade sig för ett sjunde skolår.

Kretsstyrelsen omvaldes med kantor A. Rahne, Bergsjö, ordf. och kassör,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>