Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Grundtvig - den nordiska folkhögskolans skapare. Skalden och folkuppfostraren - Högre lärarinneseminariets omorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Grundtvigs koral har mäktigare
orgelbrus. Grundmotivet är för honom
som för Luther glädjen över ljusets och
livets seger över natt och död. Han
älskar att höra församlingssången i
påskens och pingstens morgonstunder,
medan markens örter spirar och lärkan
kvittrar under klarblå himmel. Kristi
död skildras framför allt som en seger
över ondskans makter. Det ligger en
väldig kraft i hans hymn över motivet:
nederstigen till dödsriket.
/ kvceld blev der banket på Helvedes port,
så dunar er den rullende t orden,
herolden var stcerk, og hans budskab fuldstort,
thi lyttede alt under jorden.
På albu sig rejste hver fånge så brat,
det kunde ej djcevle afvcerge,
som storme de hyled i bcelgmörke nät
og fnös som ildsprudende bjerge.
I Helvede skinned Guds herligheds glans,
guldfarved de djcevle kulsorte,
men murene revned for stråler i dans,
af hcengsel flöj Helvedes pörte.
Det är som man finner Lutherska
tonfall. Skalden visar, att det mjuka och
milda danska språket också gömmer
klang av stridslurar och svärd.
Kyrkklockans klang möter oss gång på gång
i Grundtvigs psalmer. Den var en gång
hans stora upplevelse, och den glömde
han aldrig. I storstadens larm har
denna ton svårt att göra sig gällande, dess
rätta miljö är landsbygdens stillhet:
Eirkeklokke ej till hovedstceder
stöbtes du, men till den lille by,
hvor det höres trindt når barnet grceder
og indysses blidt ved vuggesang.
Mens som barn på landet jeg var hjemme,
julemor gen var mit himmerig;
den du meldte mig med englestemme,
kimed klart den store glcede in.
Kirkeklokke, når til sist du lyder
for mit stöv, skönt det dig hörer ej,
meld da mine kcere, så det fry der:
Han sov hen som sol i höst går ned!
Grundtvigs insats för det kyrkliga
livets renässans gick hand i hand med
hans pedagogiska intresse. Han riktade
skarp kritik mot samtidens skolväsen
och sökte att i anslutning till Rosseau
och Pestalozzi skissera ett nytt program.
»Man tror sig se ett utslag av den sista
tidens pedagogiska radikalism», säger
Edv. Lehmann, »när man läser ord som
dessa: ’Allt vårt arbete på att få
ungdomen och folket att tänka och veta
något fullt sammanhängande är dårskap.
Vi skall endast sträva att bibringa dem
det, som för ögonblicket lever i dem,
och överlåta åt tid och digestion att
ordna det själsliga - liksom de ordnar
den lekamliga födan.’» I likhet med
Rousseau var Grundtvig rik på
hänförelse och tändande uppslag men
tämligen hjälplös inför praktiska uppgifter.
Hans idéer började realiseras av den
bekante Kristen Köld, som grundade en
folkhögskola i Ryslinge på Fyen. Efter
olycksåret 1864 gällde det för Danmarks
bästa män att*väcka och stimulera
nationens krafter till nya tag. Uppgiften
blev densamma som här i Sverige efter
998
1809: att inom landets gräns återerövra
det förlorade. Vad Götiska förbundet var
för Sverige blev Grundtvig och hans
efterföljare för Danmark. Man tog
sikte på ungdomen och det blev allmän
framgång för folkhögskoletanken.
Grundtvig ville komma till tals med den
vux|na ungdomen, och folkhögskolan blev
hank språkrör. Han kallade icke
för-gävJ3S, hans röst kan förnimmas den
dag som i dag är över hela Norden,
där skolor av denna art alltjämt
vittnar om det fruktbärande i Grundtvigs
stor^ folkbildningsprogram.
Grundtvig blev en gammal man, men
han hade lyckan att få behålla hälsa
och krafter in i det sista. Den l
september 1872 predikade han som vanligt
trots de 89 åren. Följande dag
inslumrade han lugnt och stilla. »Han sov hen,
som sol i höst går ned.» Men hans
minne lever.
Högre l ö r a r i n n e s e m i n a r i e t s
omorganisation
Sakkunniga för den högre
lärarinneutbildningen - riksdagsmannen,
läroverksadjunkt O l p f Olsson, rektor
S. Grauers samt rektor Gertie
Söderberg - har den 14 november
till ecklesiastikministern överlämnat sitt
betänkande. Detta utmynnar i ett
förslag till en omorganisation av högre
lärarinneseminariet, i huvudsak
innebärande, att folkskolan och realskolan
indrages samt att flickskolan förses med
nödiga parallellavdelningar. Vidare
föreslås att ämneslärarinneinstitutionen
vid de allmänna läroverken avvecklas
samt att provårsinstitutionen omlägges
och utvidgas.
De sakkunniga säger sig ha lagt
märke till två utvecklingstendenser, som
båda är ägnade att spela en betydande
roll vid bedömandet av högre
lärarinneseminariet och dess verksamhet. Den ena
rör flickundervisningen. De senaste
årens utveckling på detta område har
fört med sig, att flickorna i stor
utsträckning lämnat de högre
flickskolorna och gått över till allmänna
läroverk. Denna utveckling kan svårligen
uppfattas som en tillfällig företeelse.
Efter alla tecken att döma kommer den
att fortsätta även om tempot med tiden
blir något långsammare.
Den andra utvecklingstendensen
innebär, att de seminarieutbildade
lärarinnorna får allt svårare att bestå i den
tävlan om platserna, som de ständigt
måste taga upp med akademiskt
utbildade. Hur man än ordnar med
studierna och hur man än söker stimulera till
ett friare studiearbete - man kan icke
åt seminariets elever ge till skänks
resultaten av en vida längre
studietid. För seminariets elever blir det
alltjämt i de normala fallen endast sju
D. R.
flickskolår med ännu ett år för att vidga
och befästa allmänbildningen samt två
fackutbildningsår, d. v. s. en tid för
studierna, som väl näppeligen alltid kan
sägas motsvara minst hälften av den
akademiska fackutbildningen, och denna
senare kommer icke att kunna stanna
inom gränserna för en gång fastställda
årskurser. Den drives i höjden av en
konkurrens, som med nödvändighet
följer de studerandes stigande antal.
De sakkunniga har därför allvarligen
tagit under övervägande, huruvida det
kan vara i överensstämmelse med statens
ekonomiska intressen att allt
fortfarande vidmakthålla en utbildningsanstalt,
vars existensberättigande synes bli allt
mindre. De sakkunniga förklarar, att de
skulle varit benägna att förorda ett
nedläggande av seminariet, därest hinder
icke rest sig i vägen för en sådan
omedelbar åtgärd. Detta hinder, som
visserligen endast behöver vara av temporär
beskaffenhet, ligger i den nuvarande
provårsutbildningen. Ett övertagande
från universitetens och högskolornas
sida av hela den kvinnliga
nyrekrytering, som våra olika högre läroanstalter
kräver, skulle nämligen göra det
nödvändigt att årligen hänvisa till
prov-årsläroverken ett 50- eller 60-tal
kvinnliga akademiker. Utan en omläggning
och utvidgning av provårsinstitutionen
låter detta sig icke göra. Innan frågan
om en utvidgning av
provårsinstitutionen fått en tillfredsställande lösning är
ett nedläggande av högre
lärarinneseminariet icke försvarbart.
Reservationer har avgivits av dels
rektor Grauers, dels rektor
Söderberg. Den förre föreslår, att
ämneslärarinneinstitutionen avvecklas vid de
högre allmänna läroverken, men att
densamma i övrigt bibehålles med en efter
behovet och billigheten anpassad
omfattning samt att vid sådana statliga
läroanstalter, där ämneslärarinnor
användes, motsvarande antal tjänster
förbehålles manliga lärarkrafter. Dessutom
föreslås att högre lärarinneseminariets
övningsskola bibehålles i sin nuvarande
form, dock att realskolan även må
mottaga manlig ungdom.
Rektor Söderberg föreslår för sin del,
att avvecklingen av det högre
lärarinneseminariet tager sin början med
utgången av vårterminen 1934 och att i
samband härmed provårsinstitutionen
fr. o. m. läsåret 1936-37 ökas med 25
platser, huvudsakligen fördelade på
högre allmänna läroverk för flickor och
högre samläroverk. Även föreslås att
den med högre lärarinneseminariet
förenade övningsskolan ombildas till
statligt läroverk f or flickor, omfattande
såväl fullständigt gymnasium som
realskola och 7-klassig flickskola samt
försett med provårskurs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
