Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
ännu bättre
KF skor -
Ryco-impregnerade+}
Rycoimpregneringen gör läder
och skinn praktiskt taget vatten»
tätt. Den är olöslig, och en Ryco*
sko fordrar sålunda ingen smörj*
ning, den är ändå alltid mjuk
och smidig - även i den står*
kaste kyla.
Ryco-pjäxan
för
vildbasare I
301-D 7301. Genomsydd och skruvad,
av brunt sportläder, dubbel botten, hel"
fast plös, filtkant, skidklack.
28130 31/33 34/36 37/39 40/42
11:50 13:- 14:50 16:- 17:50
400-D 1301. Samma pjäxa i mansa
storlek vanlig klack kr 18: 50
kooperativa
Baby.Flygel T "D T S\ f O 17 O f* Modell 6
,»". T,,.*, j. JF. LOrtSr-Kvj «.««-.»*«.
jf Grundad 1881 Hovle verantör ^^0
FLYGLAR ^ PIANINO
^ KAMMARPIANO -^
i ––––––––___ l olika ttil<r
J:sto prk. Diplom och Guldmedaljer *ch tri>u»
PIANOFABRIK:
MALMSKILLNADSGATAN 34 . STHLM
Beg. Pianino fr. 450 kr.
Blankettsamling
innehållande de vanligaste i det
praktiska livet förekommande blanketterna.
Pris 40 öre. Lärare hög rabatt.
Handledning
till Blankettsäml. Pris 75 öre.
Gustav Linds Förlag.
Linköping.
dade förslaget huvudsakligen från
sådana synpunkter, som gäller landsbygdens
förhållanden.
Tal. framhöll, att kostnadsfrågan till sist
måste bli dominerande. Åtminstone vad
landebygden beträffar torde man emellertid här
stöta på oöverstigliga svårigheter. Tal.
trodde, att frågan nog kommer upp igen, och att
den måhända i sinom tid blir mogen för en
lösning, men inte nu - vi har redan gjort
tillräckligt många reformer på skolans
område de senaste 15 åren.
Vid den följande diskussionen, som
blev mycket livlig, visade det sig, att
landsbygdslärarna i stort sett hade
samma åsikt som inledaren, medan lärarna
från Lidköping såg saken något
annorlunda.
Kretsen besvarade centralstyrelsens
första fråga med nej, frågorna 2-3
med ja.
Ordf. höll senare ett synnerligen
intressant föredrag 6m »Temperament och
pedagogik».
Vid valet av kretsstyrelse undanbad
sig ordf. oåterkalleligen återval, och till
ordf. valdes därför förutvarande v.
ordf., folkskolläraren Harry Pehrsson,
Lidköping. Till v. ordf. nyvaldes
enhälligt folkskolläraren Evald Engström,
Mellby.
Ett förslag från Mariestadskretsen
om gemensamt vårmöte på Kinnekulle
med Mariestads- och Skarakretsarna
vann enhälligt bifall.
Till sist framförde den nyvalde ordf.
kretsens varma tack till den avgående
ordf. för det förtjänstfulla och
sympatiska sätt, varpå han handhaft
ordförandeskapet.
Hanekindskretsen av S. A. F. hade sitt
ord. höstmöte i Grebo den 23 september.
Efter en andaktsstund i kyrkan med
tal, solosång och orgelmusik samlades
deltagarna i folkskolan, där kretsordf.
kantor G. Rosén, Landeryd, höll ett
hälsningsanförande. Kantor J.
Fredriksson, Vårdisberg, höll ett
spirituellt, kåserande föredrag, betitlat
»Intryck från en resa i Danmark», vilket
mottogs med varmaste bifall.
Efter kafferast vidtog de egentliga
mötesförhandlingarna. Till frågan om
ett sjunde obligatoriskt skolår, beslöt
kretsen uttala som sin åsikt, att
ekonomiska och för landsbygdsskolornas
vidkommande även pedagogiska skäl talade
emot ett realiserande av planen f. n.,
helst som man ej ville riskera ett
spolierande av fortsättningsskolan, en
arbetsform, vilken tillvunnit sig allt större
förtroende med åren.
Föreslagen ändring av allmänna
föreningens stadgar bifölls av kretsen.
Kretsordföranden, kantor Georg
Rosén, Landeryd, omvaldes enhälligt,
likaså övriga avgående styrelseledamöter.
Kretsen beslöt anordna nästa vårmöte
i form av en gemensam utflykt till
Gränna och Visingsö i slutet av maj.
Körsång av kretsens medlemmar
förhöjde stämningen, vilken hela mötet var
den allra bästa.
Ordföranden avtackade samtliga
medverkande samt utbringade ett med star-
ka hurrarop besvarat leve för S. A. F.,
varpå deltagarna åtskildes efter en i
allo angenäm dag.
Norra Tjusts folkskollärarförenings
möte hölls i Holmbo nya folkskola,
Hannäs, den 23 september.
Morgonandakt förrättades av pastor
H. Östberg i Hannäs, varefter
kretsordföranden hr Edv. Skjold, Vraka,
öppnade mötet. Hr Skjold erinrade om
föreningens gamla anor - den
stiftades år 1864 - och uttalade sin glädje
över att dagens möte fick hållas i
Hannäs, som ligger i en typisk T just-bygd
- Arthur Hazelius hembygd.
Ordföranden höll därefter ett
personligt, synnerligen sakrikt och
medryckande föredrag om
»Modersmålsundervisningen i folkskolan». Talaren
lämnade sina åhörare en rik fond av vinkar
och råd, hämtade huvudsakligen ur egen
erfarenhet men också från studieresor
och pedagogisk litteratur.
Hr Axel Svensson, Stora Ved,
inledde frågan om en sjuårig
obligatorisk folkskola. Föredraget åtföljdes av
en livlig överläggning.
Samtliga talare instämde med
inledaren, att folkskolan bör göras sjuårig.
Frågan bör framläggas för
statsmakterna, då tidsläget kan anses lämpligt.
Intill dess bör skolstyrelserna gå in för en
lokal lösning av frågan. Reformen bör
icke forceras fram. En
fortsättningsskola på minst en årskurs bör
bibehållas som överbyggnad på obligatorisk
sjuårig folkskola.
Göteborgs skolförening hade
sammanträde den 14 okt. Centralstyrelsen
beviljades ansvarsfrihet för 1932 års
räkenskaper och förvaltning. Vidare
förrättades val av fem
centralstyrelseledamöter, en föreningsrevisor och en
revisorssuppleant samt beviljades
sekreterar- och kassaförvaltararvoden.
Överläggning om »Ett sjunde
obligatoriskt skolår» inleddes av överlärare
Ernst Jungen. Ärendet
behandlades under förra året ur mera lokal
synpunkt och ligger f. n. under utredning
i Göteborgs folkskolestyrelse. Både
inledning och diskussion blev därför
korta. De av centralstyrelsen utsända
frågorna i ärendet besvarades j åkande.
Rektor John Kjederqvist,
Stockholm, höll därefter föredrag om
»Barnets språkliga förutsättningar för
den första modersmålsundervisningen».
Föredraget utgjorde inledning till en
serie, som under den följande veckan
fortsattes inom Göteborgs folkskolors
pedagogiska kurser.
Rektor Kjederqvist ’framhöll inledningsvis,
att läsundervisningen är ett led i
moders-målsundervisningen men icke dennas a och o.
Den moderna didaktiken ger anvisningen,
att man skall ta reda på vad barnet är och
inte vad det »kall bli. När det gäller
språkundervisningen, bör man därför som
utgångspunkt ta reda på barnets språkliga psyke.
Barnets språk liknar den miljös, vari det
växt upp, och detta icke endast beträffande
ordförrådet. Tonfall", satsbildning, etc.
efterhärmar det med -stor virtuositet. Alla barn
har anlag för språk särskilt under den tid,
då de lär sig tala. Anlagen tar sig uttryck i
1010
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
