Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44 A. 1 nov. 1933 - Brokig tisdag - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
KÖP EJ
Historiska bilder
utan att först ha sett prov pä,
Norstedts Episkopbilder
över
Sveriges Historia
Vid urvalet av dessa bilder Har
särskild vikt lagts p& att ej i
alltför stor utsträckning
medtaga bilder ur sådana
historiska verk9 som finnas i skolorna.
D&remot Har ett stort antal ej
förut reproducerade bilder
anskaffats frän nyare
utgr&v-ningar m. m.9 varför bildserien
Har kunnat göras synnerligen
intressant ocH l&rorik.
Priset pr bild är IQ öre.
Bilderna äro under tryckning men
provbilder kunna redan nu erhållas.
P. A. NORSTEDT cV JSÖaSTER, STOCKHOLM
HÄLLRISTNING
ingenting som väcker, ingenting
kunskapsgivande och knappast
heller någonting som verkligen roar
barn - på sin höjd en stunds ytlig
förströelse. Och vad bjuds de äldre?
En f. d. balettråttas lamentationer
över sitt liv bakom operakulisserna,
verklighetsfrämmande och i regel
fadda s. k. noveller, i allmänhet
översättningar och endast undantagsvis
av någon betydelse eller betydenhet,
en och annan artikel om någonting
kuriöst och otroligt samt kanske en
med bibeltavlor utstyrd religiös
betraktelse för att ge det hela ett falskt
sken av fromhet och någon slags
idealitet, men icke heller för de
äldre något som vädjar till eftertanken,
som sätter intellektet i verksamhet
eller eljest ger anden näring.
Sanningen om hela denna genre
är, att den rätt och slätt är ett
geschäft och ingenting annat. Härom
vore väl intet att säga, om den ändå
arbetade med ansvarskänsla, om den
också gåve någonting, som inte
vore rena, rama vattvällingen, om den
någon gång gåve en impuls till
fortsatt läsning eller till fördjupning åt
ena eller andra hållet, men aldrig.
Tvärt om kan man icke dölja för sig,
att nivån sjunker, den ena drar
ned den andra, och allt mera ohöljt
kommer det verkliga syftet i dagen,
som är att genom barnen plocka
slantar ur föräldrarnas fickor.
Innehållet spelar en allt mer underord-
nad roll, endast man har något
förbluffande eller otroligt att affischera,
och allt oftare blir förtäckta
lotterier det viktigaste medlet att dra
publiken eller rättare publikens pengar
till sig. Man förvånar sig snart över
att vederbörande längre ids att
fylla sida efter sida med ett så
ända-målslöst innehåll, när det säkert
ginge lika bra med en lottsedel rätt
och slätt. Men som bekant lägger
lagen hinder i vägen härför.
Ambitionen hos vederbörande förläggare gör
det säkert inte.
Kanske invänder någon, att det
under sådana omständigheter är att
spilla krut på döda hökar, att
reagera emot denna press. Själva
tomheten gör den ofarlig. Men är inte
detta en allt för negativ inställning?
Vi lärare vet, hur man ibland kan
hitta på ungdom, som verkligen
törstar efter en läsning av helt annat
slag än den nuvarande
veckopressen bjuder och hur man icke sällan
kan se ett begär vakna efter en
gedignare läsning hos dem som
dittills varit svältfödda med den
veckopress, som nu vänder sig till barn
och ungdom, endast den bjuds på
något annat. Det går icke att
förneka, att denna enfaldiga, ytliga och
ofta osvenska läsning, eftersom flera
av dessa tidningar helt eller delvis
fourneras från Danmark, står i
vägen för en annan och värdefullare
läsning. Icke så att den i sin egen-
skap av press utesluter bokköp och
bokläsning, utan därför att det
torftiga innehållet avvänjer från
gedignare litteratur och undertrycker
kravet härpå. Mycket av den
litterära ytlighet och brist på intresse
eller förståelse för svensk litteratur,
som man påbördar ungdomen nu för
tiden är att tillskriva den erbarmligt
tarvliga skolning i fri läsning den
får i detta slags veckopress.
I en allt för litet beaktad intervju
i landsortspressen har ordföranden
i Sveriges Författareförening, fru
Marika Stiernstedt fäst
uppmärksamheten vid den bokvecka som nu
står för dörren över hela landet,
såsom ett motgift mot den flod av
mindervärdig litteratur, som numera
frestar ungdomen, icke minst i form
av tidskrifter. Samtidigt framkastar
Marika Stiernstedt tanken på en
ungdomens egen tidskrift, en
tidskrift som icke endast vore i
ungdomens smak utan även kunde
anbefallas av föräldrar och lärare. Den
skulle välgörande bidraga till
ungdomens litterära fostran.
Det är ur denna synpunkt bokens
vecka ska ses, och den får icke
betraktas som enbart en
bokförläg-gar- eller bokhandlarangelägenhet.
Den ska bidraga att höja
ungdomens litterära smak och dess smak
över huvud. Men därmed riktar den
också, om än indirekt, sin udd mot
den tarvliga och torftiga press som
1O36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
