- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
1155

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 22 nov. 1933 - Dödsfall - Anna Lessel - Karl Petrus Starrin - Agnes Krook - A. E. Larsson - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


DÖDSFALL

Anna Lessel.

I dag, den 17 nov. vajar flaggorna
på halv stång vid Göteborgs alla
folkskolor, och bland stadens skolfolk
sprides sorgebudet, att Anna Lessel ej är
mer. Från sekelskiftet har fröken
Lessel tillhört förgrundspersonerna inom
Göteborgs pedagogiska värld.

De insatser Anna Lessel gjort i
samhällsarbetet är allt för många att här
ens kunna antydas.

Hon föddes 1860 i Klockrike i
Östergötland och blev för 50 år sedan
göteborgare. Hennes rika gåvor och friska
verksamhetslust har huvudsakligen
kommit folkskolorna och stadens
småskoleseminarium till godo. Jämsides
med sin tjänstgöring vid folkskolan
undervisade hon nämligen vid
småskoleseminariet från år 1890, och 1910 till
1924 var hon rektor vid seminariet.

Anna Lessels omfattande gärning
utanför det egentliga skolarbetet har
huvudsakligen berört lärarkårens
organisationsarbete, folkskolestyrelsen och
det socialpedagogiska arbetet, främst
skollovskoloniverksamheten. Redan 1886
finner vi hennes intresse för lärarnas
föreningsarbete manifesterat genom
ledatmotskap i skolföreningens
styrelse, och inte bara skolföreningen utan
även huvudorganisationen har tagit
hennes kunnighet och arbetsförmåga i
anspråk genom att välja henne i
centralstyrelsen. På skolföreningens
femtioårsdag, då fröken Lessel kallades till
hedersledamot, värdesattes hennes arbete
på följande sätt av dåvarande ordföranden
i centralstyrelsen, folkskolinspektör
Lidman: »Med känsla av vördnad
och tacksamhet erinrar jag om
Anna Lessels namn. Fröken Lessel
tillhörde centralstyrelsen från seklets
början räknat nära två decennier, på det
högsta värderad ej mindre på grund av
sitt arbete än genom sin gedigna
personlighet». Från folkskollärarinneföreningens
bildande 1906 och många år
framåt var fröken Lessel ordförande i
lokalföreningen i Göteborg, och även i
Pedagogiska sällskapet tillhörde hon
styrelsen i flera år.

Från 1912 till 1930 tillhörde fröken
Lessel folkskolestyrelsen och gjorde där
en både av styrelsekamrater och
lärarkår mycket uppskattad insats. Några år
var fröken Lessel även ledamot av
stadsfullmäktige, någon tid såsom ende
representanten för kvinnorna. Hennes
arbetskamrat Joh. Ohlander säger, att
fröken Lessel »visade sig vara med sina
manliga kolleger fullt likställig icke
blott i tålandets utan ock i den icke
mindre svåra tigandets ingalunda
enklare konst, liksom hon i det offentliga
meningsutbytet i övrigt städse förstått
att taga skäl och att frigöra sig från
det känslotänkande, som ibland påstås
vara kvinnans svaga, ibland hennes
starka sida.» Fröken Lessel var fri från
partipolitisk skumögdhet, och hon
kunde med framgång bland skolans
myndigheter arbeta för folkskolans
utveckling.

Det sociala arbetet låg henne varmt
om hjärtat, och särskilt skollovskoloniverksamheten
ägnade fröken Lessel ett
brinnande intresse. Hon tillhörde
Föreningens för barnbespisning och
skollovskoloniers styrelse ända från 1890
och skötte de omfattande sekreterargöromålen
från sekelskiftet och tills för
några år sedan.

Det är en betydande insats Anna
Lessel gjort på skilda områden. Från de
många, som fått åtnjuta hennes fostran
och för vilka hennes rika och rätliniga
personlighet betytt så mycket, liksom
från alla, som bevittnat hennes
hängivna arbete för den skola vi tjänar, går
i dag många tacksamhetens tankar.
Bland folkskolans målsmän i Göteborg
skall Anna Lessels minne länge leva.

E. L.


Karl Petrus Starrin.

Folkskolläraren vid Brunna folkskola i
Stigsjö Karl Petrus Starrin avled den
7 nov. å Härnösands lasarett, där han vårdats
för en magsjukdom. Född i Stigsjö 1899
avlade han folkskollärarexamen i Härnösand 1921
och erhöll därefter anställning i hemförsamlingen,
först i Sörgårdens folkskola och sedan
i Brunne. Starrin var en insiktsfull och
kunnig lärare, som med stort intresse ägnade
sig åt sitt arbete i och för skolan. Han
omfattades med synnerlig tillgivenhet av sina
lärjungar. Under en lång följd av år var han
lärarkårens representant i skolstyrelsen samt
ordförande i Stigsjökretsen av S. A. F. Sedan
barnavårdsarbetet lades under särskild
barnavårdsnämnd, har Starrin varit dess
ordförande och ombudsman.

Han sörjes närmast av maka, åldrig moder
och syskon.

R. S.


Agnes Krook.

På sjukhemmet vid Löwenströmska lasarettet
har f. d. folkskollärarinnan Agnes
Krook
avlidit.

Född 1864 i Västerås-Barkarö började hon
sitt lärarinnekall vid Lundby småskola
utanför Västerås. Efter avlagd folkskollärarmneexamen,
tjänstgjorde hon i Holms och Björklinge
socknar i Uppland till år 1906, då hon
anställdes vid Gävle stads folkskolor. Sedan
1925 var ihon bosatt i Råsunda. Närmast
sörjande äro systerbarn och svägerska.


A. E. Larsson.

Förre klockaren och organisten i Sala
socken Axel Emanuel Larsson har
hastigt avlidit i sitt hem i Uppsala. Han var
född i Guldsmedshyttan den 28 juni 1869,
avlade folkskollärarexamen i Linköping 1896
och samma år organist- och kyrksångarexa-
...


Modern
intressant
äventyrslysten

Färder och fynd
i Pauli fotspår
Andra missionsresan
av Gust. Blomberg.

Del II. Häft. 3: 25, klotb. 4: 50.

» – – är så intressant, att den lockar läsaren plocka fram, – – den första delen för att förnya bekantskapen.»

R. T. i Sanningsvittnet.


Moderna sökare
av Ostar Terning.

Häft. 2: 25, klotb. 3: 50.

»Han vill väcka förståelse för innebörden i nutida andliga strömningar och för betydelsen av riktig bedömning av sakläget.» E. Hj. L. i Morgonbladet.


Atlantflygaren
av W. W. Stabell. Övers, från norskan av Oskar Terning.

Haft. 2:-, kartb. 3:-.

»I snabb fart för oss författaren till bokens höjdpunkt – –. – – man kan förutsätta, att den är en guldgruva för en äventyrslysten tonårspojke.»
W-d i Göteborgs Morgon Post

I bokhandeln eller från

Svenska
Missionsförbundets förlag
Stockholm C.


Multiplikationstabellen
måste inpluggas
men
det tar tid att förhöra den.

Med
Hjärtstädts Förhörslappar i mek. räkning
är klassen förhörd på 2 à 3 minuter.

Pris pr kuv. (för 10 elever) 60 öre, 2 kuv, à 50 öre.

Använd även Förhörslappar i sortförvandling. Samma pris som föreg. lappar. Prov gratis. Hjärtstädts Förlag, Kristinehamn.
Postgiro 5443.


Blankettsamling
innehållande de vanligaste i det praktiska livet förekommande blanketterna.
Pris 40 öre. Lärare hög rabatt.

Handledning
till Blankettsaml. Pris 75 öre.

Gustav Linds Förlag.
Linköping.

1155

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/1167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free