Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 6 dec. 1933 - Skolnyheter - Rättsfrågor rörande skolväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
RÄTTSFRÅGOR RÖRANDE
SKOLVÄSENDET
Vissa av folkskolestyrelsen i
Haparanda fattade beslut. Hos k. m :t hade
stationskarlen O. W. Strandberg anfört
besvär över domkapitlets i Luleå den 8
mars 1933 meddelade utslag i mål
angående vissa av folkskolestyrelsen i
Haparanda skoldistrikt fattade beslut.
Vid sammanträde med folkskolestyrelsen
den 30 december 193’2 beslöts enligt § l av
det vid sammanträdet förda protokollet att
godkänna och fastställa av överläraren
uppgjort förslag till arbetsordning vid de
yrkesbestämda fortsättningsskolorna i distriktet
under vårterminen 1933, enligt § 2 att utse
till ordförande i folkskolestyrelsen för år
1933 rektorn H. Tenerz samt till vice
ordförande i folkskolestyrelsen för samma tid
kyrkoherden O. Forsström, enligt § 3 att till
kassaförvaltare för skoldistriktet under år
1933 utse stadens drätselkammare, enligt § 4
att ibetygsnämnden skulle hava samma
sammansättning som under år 1932, nämligen
ordföranden, överläraren och fröken O.
Nordlander samt vid förfall för "den sistnämnda fru
H. Burman, enligt § 5 att till lärare vid
fortsättningsskolorna under vårterminen 1933
förordna överläraren K. E. Sandström,
folkskolläraren A. Forsslund, slöjdläraren E.
Svanberg samt folkskollärarinnorna Maj Krantz,
’Signe Litliäinen och Göta Nilsson, enligt § 5
att under vissa villkor bevilja folkskolläraren
G. Waara-Grape tjänstledighet under
vårterminen 1933 för uppehållande av en extra
ordinarie övningsskollärarbefattning vid
folkskoleseminariet i (Stockholm, enligt § 6 Sitt
till vikarie för Waara-Grape under nämnda
tid utse Alma Lundin, enligt § 7 att bifalla
en av röda korsets lokalstyrelse i Haparanda
gjord framställning att utan ersättning få
disponera skolköket för ordnande av
barn-Årsberättelser inkomna till .Svensk
Lärartidning.
Halmstads folkskolor. Berättelse för läsåret
193-2-33 av Alfr. Hässelberg, Halmstads städs
folkskolinspektör. Berättelsen omfattar
folkskolan och fortsättningsskolan. Folkskolan
har varit 7-klassig och dessutom haft en högre
avdelning och en hjälpskola.
Nybörjarklasser-na har haft en modifierad timplan, så att
barnen haft 18 och lärarinnan 24 timmar i
veckan. Barnantalet i folkskolan har utgjort
2,389, fördelade på 90 klassavdelningar, och
lärarantalet 101. Berättelsen har en särskild
förtjänst däri, att den innehåller en
detaljerad tabell över lärarnas avlöningsförhållanden
1933. Vidare har den en intressant
redogörelse för skolans socialpedagogiska anordningar,
för skollokaler och skolans ekonomi.
Fortsättningsskolan har varit anordnad dels i
anslutning till järnindustri, träindustri, handel,
beklädnadsyrken och husligt arbete (’213
lärjungar), dels såsom allmän fortsättningsskola
och ersättningsskola (91 lärjungar).
Arbetsförmedling har utövats av skolan.
Kalmar folkskolor. Berättelse för läsåret
1932r-1933, avgiven av Manfred Berg,
överlärare. (Skolorna har utgjorts av följande:
6-klassig folkskola av A- och a-form med 2
hjälpklasser, ’2 högre ifolkskolor (en allmän
och en yrkesbestämd med husligt arbete),
fortsättningsskola (2-årig) och ersättningsskola.
Lär j ungantalet i folkskolan har uppgått till
l 602 och antalet lärare till 65. Särskilda
redogörelser finnas för biblioteksverksamheten
(lärar- och lärjungbibliotek), för den sociala
verksamheten, vari ingår även
skolsparverk-samheten, för hälso- och tandvård, för
skol-baden samt för ’barnavårdsnämndens åtgärder.
En särskild berättelse har lämnats angående
fortsättningsskolorna. Av denna framgår, att
3 varit yrkesbestämda, nämligen för gossar i
anslutning till handel och till
järnmanufaktur och för -flickor i anslutning till husligt
arbete, samt ’2 allmänna. Sammanlagda lär j
ungantalet har varit 235 och antalet lärare 24.
bespisning under vårterminen 1933 samt
enligt § 8 3.tt uppdraga åt ordföranden och
Överläraren att under förutsättning att
tandläkaren J. S. Grape under sin vistelse i
Haparanda åtoge sig tandvård åt distriktets skolbarn
på förut gällande villkor föranstalta om
anordnande av dylik tandvård.
Hos k. m:ts befallningshavande i
Norrbottens län besvärade sig klaganden över
folkskolestyrelsens ovannämnda beslut under
yrkande, att k. m:ts befallningshavande måtte
upphäva samtliga besluten, eller, därest detta
yrkande icke kunde bifallas, de beslut, som
omförmäldes i § ’2 och i den senare av de med
§ 5 i folkskolestyrelsens protokoll betecknade
paragraferna.
Efter det k. m:ts befallningshavande
överlämnat handlingarna i målet till domkapitlet,
prövade domkapitlet genom överklagade
utslaget på anförda skäl rättvist ogilla
besvären.
Häri hade klaganden yrkat ändring.
Enär med hänsyn till förevarande
måls beskaffenhet de över
folkskolestyrelsens beslut anförda besvären bort
jämlikt 68 § lagen om
församlingsstyrelse handläggas av domkapitlet och k.
m,:ts befallningshavande gemensamt, har
k. m:t i regeringsrätten funnit skäligt
att med undanröjande av överklagade
utslaget visa målet åter till domkapitlet
för ny behandling.
Lärarinnan fick sitt ålderstillägg. Hos
k. m :t hade hemmansägaren Herman
Marcusson i Kvällträsk anfört besvär
över länsstyrelsens i Västerbottens län
den 20 augusti 1932 meddelade utslag
i fråga om en lärarinnas i Åsele
skoldistrikt uppflyttning i lönegrad.
Efter stämning vid Åsele tingslags
häradsrätt yrkade allmän åklagare, att enär
folkskollärarinnan Kristina Eugenia
Åkerberg i Varpsjö i nämnda skoldistrikt år
1926 till skolrådet i Åsele församling lämnat
uppgifter därom, att hon under läsåret den
l juli 1925-den 30 juni 1926 meddelat
undervisning i fortsättningsskola i Varpsjö,
ehuru sådan skola då icke hållits, samt hon
därigenom bedragit sig till en lön av 270
kronor, Kristina Eugenia Åkerberg måtte
fällas till ansvar jämlikt 22 kapitlet l §
och 25 kapitlet 16 § strafflagen.
Genom utslag den 12 juli 1928 prövade
häradsrätten på anförda skäl rättvist
lämna åklagarens talan utan bifall. Svea
hovrätt, där åklagaren besvärade sig, prövade
genom utslag den 15 oktober 1929 på
anförda grunder skäligt att, med ändring av
häradsrättens utslag, i så måtto bifalla den
mot Kristina Eugenia Åkerberg derutinnan
förda talan, att Kristina Eugenia Åkerberg
dömdes jämligt 25 kapitlet 17 och 22 §§
strafflagen att för det tjänstefel, vartill
hon gjort sig skyldig, böta etthundra
kronor. Efter av Kristina Eugenia Åkerberg
hos k. m:t anförda besvär över hovrättens
utslag fann k. m:t genom utslag den 14
februari 1931 ej skäl att göra ändring i
hovrättens utslag.
Sedan Kristina Eugenia Åkerberg hos
skolrådet anhållit att från och med den l
januari 1929 bliva uppflyttad i andra
lönegraden och att som följd därav erhålla lön
med därtill hörande dyrtidstillägg efter
andra lönegraden, räknat från den l
januari 1929, beslöt skolrådet vid
sammanträde den 4 oktober 1931 att, med hänsyn till
k. m:ts omförmälda utslag den 14 februari
1931, varigenom Kristina Eugenia
Åkerberg dömts för oförstånd i tjänsten under
läsåret 1925-1926, avslå Kristina Eugenia
Åkerbergs framställning.
Häröver besvärade sig Kristina Eugenia
Åkerberg hos k. m:ts befallningshavande.
Den förseelse, för vilken hon genom k. m:ts
utslag blivit dömd, kunde icke anses vara
av sådan svårartad beskaffenhet, att hon
på grund av densamma förlorade sin rätt
till ålderstillägg. Lärartjänsten i
fortsättningsskolan, under vars utövning förseelsen
tillkommit, vore fristående från
folkskollä-rarinnetjänsten. Den omständigheten, att
hon förklarats hava gjort sig skyldig till
oförstånd i tjänsten som lärare i
fortsättningsskolan, kunde icke inverka på hennes
rätt att såsom ordinarie lärare uppflyttas
i högre lönegrad. Lärare, som för begången
förseelse ställts under åtal vid domstol,
kunde icke för samma förseelse bestraffas
av administrativ myndighet. På grund av
det anförda yrkades, att skolrådets beslut
måtte upphävas och skolrådet åläggas att
utbetala det av Kristina Eugenia Åkerberg
begärda ålderstillägget jämte
dyrtidstillägg.
Genom överklagade utslaget yttrade k.
m:ts befallningshavande: Enär vad
skolrådet i sitt den 4 oktober 1931 fattade beslut
anfört som skäl för skolrådets vägran att
tillerkänna Kristina Eugenia Åkerberg
ålderstillägg, på grund av vad i ärendet
upplysts icke kunde anses vara av
beskaffenhet att föranleda hinder för Kristina
Eugenia Åkerberg att komma i åtnjutande av
omförmälda ålderstillägg, prövade k. m:ts
befallningshavande rättvist förständiga
skolrådet att, räknat från den l januari
1929, utbetala ett första ålderstillägg till
Kristina Eugenia Åkerberg.
I besvären yrkade klaganden, att, då
Kristina Eugenia Åkerberg icke kunde anses
hava uppfyllt i § 10 i kungörelsen den 16
september 1918 angående avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor samt
statsbidrag till sådan avlöning för uppflyttning
i lönegrad stadgade villkor, k. m:ts
befall-ningshavandes utslag måtte undanröjas.
K. m:t, som lämnat av Kristina
Eugenia Åkerberg framställd invändning
mot klagandens behörighet att i målet
föra talan utan avseende, har
vidkommande själva målet den 20 sept. 1933
ej funnit skäl göra ändring i
överklagade utslaget, i vad Kristina Eugenia
Åkerberg därigenom förklarats
berättigad att, räknat från och med den l
januari 1929, komma i åtnjutande av
ett första ålderstillägg.
Läraren fick intet lönetillägg från
donation. Hos k. m :t hade folkskolläraren
i Kvistbro skoldistrikt Erik Abenius
anfört besvär över k. m :ts
befallnings-havandes i Örebro län den 2 juni 1933
meddelade utslag i fråga om
avlöningsförmån.
Genom gåvobrev den l september 1830
anslog friherrinnan Christine Charlotte
Fock, född Falcher, en årlig ränta av 300
riksdaler banko att utgå från Svarta bruk
till underhåll av en undervisningsanstalt,
benämnd Fockiska skolinrättningen och
avsedd till förmån för barn av underhavande
under nämnda bruk.
Genom brev den 7 februari 1896 medgav
k. m:t, att ifrågavarande skola finge, med
bibehållande av benämningen Fockiska
skolan, tills vidare och intill dess
annorlunda kunde varda bestämt vara inordnad
under Kvistbro församlings
folkskoleväsende och ställd under styrelse av
församlingens skolråd med rätt för församlingen att
för skolan uppbära den enligt
donationsurkunden därtill anslagna årliga räntan,
under villkor att vad för övrigt och utöver
möjligen utgående statsbidrag kunde för
skolan erfordras bekostas av Kvistbro
församling, att Svarta bruks underhavande
ej mindre i Kvistbro än även i Nysunds
församling finge, i enlighet med
bestämmelserna i skolans reglemente av den 15
januari 1831, allt framgent för sina barn
avgiftsfritt begagna skolan, samt att
lärarens lön icke komme att utgå med lägre
belopp än 800 kronor årligen.
Å kyrkostämma med Kvistbro församling
den 10 maj 1905 beslöts, att folkskolläraren
12O5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
