Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 6 dec. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Vid Svenska dövstumlärarsällskapets
allmänna möte i Örebro den 15-17
sistlidne juni inledde rektor Gr. Hartman
från Lund diskussion över ämnet: Vad
bör ytterligare göras för beredande’av
Särundervisning för lomhörda barn i
skolåldern ?
Det framhölls, att lomhörda barn
i folkskolan icke blott går miste om det
mesta av den undervisning, som där
meddelas, utan även på grund av de
avsevärda svårigheterna att medelst
hörseln uppfatta lärarens och
kamraternas tal hindras att på normalt sätt
deltaga i skolans arbete och att leva sig in
i kamratkretsen. Sådana barn
karakteriseras vanligen såsom »dumma», och
de verkar ofta nedtryckta och modlösa.
I många fall gör de intryck av att vara
hemfallna åt dagdrömmeri, och vid
undervisningen framträder avsevärda
uppmärksamhets- och minnesdefekter.
Följden blir att sådana barn efter
slutad skolgång är nästan lika okunniga,
som då de började skolan, och de har
dessutom i hög grad förlorat livsmod
och intresse för reella arbetsuppgifter.
De har ju gått miste om såväl den
träning, som skolarbetet avsett att giva,
som den glädje, som följer av en
lyckligt slutförd arbetsuppgift. Deras
språkliga utveckling är förkrympt, talet visar
ofta avsevärda defekter, och deras
högre intellektuella funktioner har på
grund härav icke nått den utveckling,
som varit önskvärd eller möjlig.
Genom speciellt för sådana barn
lämpade undervisningsformer kan de
emellertid i normal utsträckning
tillgodogöra sig skolans
uppfostringsverk-samhet och i övrigt nå en språklig och
intellektuell utveckling, som svarar till
graden av deras medfödda anlag.
I vissa andra länder, t. ex. i
Tyskland, har särskild undervisning för
lomhörda skolbarn i stor utsträckning
redan förverkligats. I Sverige däremot
har hittills ganska litet blivit gjort för
sådana lärjungar, ehuru de är i lika
stort behov av specialundervisning som
exempelvis blinda och dövstumma barn.
Med stöd av vissa
förhandsberäkningar kan man antaga, att i vårt land
finnes c:a 400-600 lomhörda skolbarn,
som är i behov av Särundervisning. Av
dessa kan måhända 100-150
beräknas erhålla sådan undervisning i några
av våra större städer (Stockholm,
Göteborg, Malmö, Hälsingborg och
Norrköping) , där sådana klassavdelningar
redan inrättats. Men för de lomhörda
barnen från mindre och medelstora
städer och från landsbygden har man ännu
ingenting gjort. Det vore, menade
talaren, i överensstämmelse med lagens
föreskrifter om obligatorisk undervisning,
att sådan Särundervisning bereddes
även denna grupp av lärjungar, ty
endast därigenom skulle de erhålla
möjlighet att tillgodogöra sig folkskolans
lärokurser och att i övrigt erhålla den
uppfostran, som den allmänna
folkundervisningen avser att bibringa.
Svenska dövstumlärarsällskapet
borde, ansåg talaren, rikta en vädjan till
k. m :t att låta verkställa en utredning
rörande
1) antalet barn i skolåldern, vilka på
grund av nedsatt hörsel ej förmår
tillgodogöra sig den undervisning, som
meddelas i skolor för hörande,
2) huru undervisning för dylika bara
lämpligast bör anordnas, samt
3) om icke det uppgjorda förslaget
rörande dövstumundervisningens
omorganisation kunde modifieras så, att
någon av de nuvarande
dövstumskolor-na kunde ställas till förfogande såsom
skola för hörselsvaga barn, som vore i
behov av Särundervisning. (Rörande här
behandlade problem hänvisades till en
uppsats över hörseldefekter hos barn i
skolåldern i nr 9 av Meddelanden från
Svenska föreningen för Dövas Väl
1933.)
De i den efterföljande diskussionen
deltagande talarna var alla av den
meningen, att samhället borde tillförsäkra
även de lomhörda skolbarnen för dem
lämpad undervisning. Men de flesta av
talarna ställde sig dock tveksamma till
eller tog helt avstånd från tanken på
att inom dövstumskolans ram ordna
undervisning för andra barn med
hörseldefekter än sådana, som enligt det
framlagda omorganisationsförslaget
lämpligen borde sändas till den föreslagna
skolan för oegentligt dövstumma i
Örebro. Man framhöll också, att Sällskapet
i föreliggande fråga borde söka
samarbeta med Sveriges allmänna
folkskollärarförening och Svenska föreningen
för Dövas Väl för att ingå till k. m :t
med en gemensam framställning rörande
behovet av Särundervisning för
lomhörda skolbarn. Skrivelsen till k. m :t borde
utmynna i en hemställan, dels om
utredning rörande antalet lomhörda
skolbarn i hela riket, dels om uppgörandet
av förslag, huru Särundervisning för
dessa barn lämpligast borde anordnas.
Detta förslag blev av Sällskapet
enhälligt antaget.
Med hänvisning till ovanstående får
Svenska dövstumlärarsällskapets
centralstyrelse till centralstyrelsen i
Sveriges allmänna folkskollärarförening
framställa en vördsam förfrågan,
huruvida Sveriges allmänna
folkskollärarförening skulle vara villig att
samarbeta med Svenska dövstumlärarsällskapet
för förverkligandet av det syfte, som i
ovan anförda beslut angives.
Medlemsavgiften.
Guldkrokens skolförening föreslår,
att medlem av kretsförening, som
uppnått pensionsålder och avgått med
pension, ska erlägga en medlemsavgift av
två kronor mot nuvarande fyra kronor.
Ronneby kr et s en har i samma ärende
anfört följande.
Beklagligt nog stannar ytterst få
lärare och lärarinnor kvar i S. A. F.
efter uppnådd pensionsålder. Någon
gång har väl detta sin grund i bristande
intresse för föreningens verksamhet,
men oftast torde orsaken vara av
ekonomisk art. Utan tvivel skulle emellertid
pensionärernas kvarstående i föreningen
mången gång kunna vara denna till
gagn och dem själva till glädje och
tillfredsställelse. Det vore därför önskligt,
om så kunde ordnas, att ingen vid
inträde i pensionsåldern behövde för
årsavgiftens skull lämna föreningen. Om
de pensionerade lärarna befriades från
att erlägga årsavgift, komme detta icke
att åsamka föreningen någon större
förlust, då det stora flertalet av dem likväl
icke tillhör föreningen, och kostnaden
för ytterligare något tusental exemplar
av tidskriften torde föreningens kassa
väl tåla vid.
På dessa grunder hemställer kretsen,
att sådan bestämmelse införes i S. A. F :s
stadgar, att lärare och lärarinna, som
vid uppnådd pensionsålder under minst
de 10 sista åren av sin tjänstgöring
varit medlem av S. A. F., må, så länge
RÖSTER I RADIO
utkommer fr. o. m.
.
l januari 1934 som
Veckotidskrift
med svenska och utländska program
samt artiklar, bilder och kommentarer.
Prenumerationspris: helår 9:50, halvår
5: -, kvart. 2: 75.
med program för
veckan 10-16 december kostnadsfritt
vid rekvisition från
RADIOTJÄNST
STOCKHOLM 7
12O8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
