Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Om hvarje auctors skrifter, spridde efterhand under en
lång följd af år, i vansklige, lösa, kringflygande papper, lätt
löpa fara att antingen förkomma, eller misshandlas, stympas och
frånkännas sin upphofsman; huru mycket mera de snillefoster,
som, sällan ^llstrade vid skrifbordets lugn, men i en stormande
glädjes hvirfvel, straxt i deras födslostund, tagit sin flygt ur
författarens hand utan att dit återvända, spridt sig omkring till
Hof och Stugor, och läras af den okunniges som kunniges mun:
skrifter, som således blott förvarades i ett otroget minne eller
ock i några samlares afvundsamma gömmor, hvarur att dem
draga, hopsamla, jämföra, fordrats författarens egen hand och öga.
Men hvad som allenast fortplantades genom minnet, hvad
derföre med tiden skulle lättast förloras, växla, förskämmas, var
musiken till des%sa arbeten. Man vet, att de fleste hafva gift sig
tillsammans med förut kände melodier; andre finnas dock, som
erkänna samme skapare med versen, och nästan alle hafva mer
eller mindre emottagit Skaldens ändringar och förbättringar. Till
evigt säker hugkomst, behöfde de således att af en skicklig
hand en gång för alla omedelbarligen flyttas från Auctorns röst
på papperet: detta är, hvad som ock skett
Säkert känner man ännu ej mer än till hälften dessa
Poemers värde, om man blott känner dem som Poemer. Ålldrig
ännu voro Skaldekonst och Tonkonst mera systerligt förente.
Det är icke vers som äro gjorde till denna musik; icke musik,
som är satt till dessa vers; de hafva så iklädt sig hvarandras
behag, så sammansmält till en skönhet, att man föga kan se,
hvilken mest skulle sakna den andra för sin fullkomlighet:
Verserna, att rätt fat^; eller musiken, att rätt höras*
Olycklig den, som utan Öra och röst vill dömma om dessa
arbeten; men brottslig den, som efter vanliga reglor vågar att
granska hvad ej kan jämföras, hvad som varit ulan monster och
skall blifva utan efterföljd. Och dessa skrifter af eget slag,
söm icke blifvit anlagde på en öfvertänkt plan, icke vers för
vers bildade, sammansatte, polerade; men ögonblicks skapelser,
men tjusnings utbrott, men foster af sann ingifvelse, som, om
jag så får säga, helgjutne frambrutit ur en lågande bildnings
5*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
