- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
91

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

ljufva? Det lefver midt ibland dessa fruktansvärda scener, i
fredad enslighet. Säterhyddan står i den trånga dalen, flockar
af kreatur beta på skona gräsmarker, säterpigan med frisk hy,
blå ögon och ljusa hårflätor vallar dem, under det hon sjunger
bygdens enkla, mildt vemodiga meloctter, och som en spegel
för den täcka bilden, ligger midt i dalen en liten sjö (Kjörn),
djup, stilla och af en klart blå färg, egen för de flesta
glacier-vatten. Allt andas en idyllisk frid.

Men en aning om döden tyckes ren i skapelsens
morgonstund ha tryckt sitt insegel på denna nejd. De mörka fjell-*
massornas stora skuggor falla öfver dalar, der endast mossa
växer, öfver sjöar, hvars stilla vatten äro fulla af aldrig
smältande is — så Koldedalen, Koldesjön med dess döda, grå-gula
bräddar. Dödstystnad herrskar i denna ödemark, afbruten blott
af lavinernas åskor och af det brak, som glacierernes rörelser
förorsaka. Ingen fågel rör sin vinge eller höjer sitt qvitter i
denna sorgliga nejd; endast gökens melodiska suckar ditföras af
vinden vid midsommartid.

M^p vill du se lifvet i dess prakt och ljufvaste herrlighet,
se då vinterns och sommarens omfamning i det gamla Norge, gå
ned till Svalems slätter, se Aamaadts och Sillejords dalar, eller
den paradisiskt sköna Vestfjorddalen, genom hvilken Mån-elfven
flyter, stilla och spegelklar, omfamnande i sitt lopp små
ljusgröna öar, beväxta med blåklockor och välluktande skogsliljor,
se huru silfverelfvarne bär slingra sig ned från fjellen mellan
trädgrupper och bördiga fält, se huru bakom de närmaste
bergen med deras löfskogar, resa sig snöfjellen, som vördiga
patriarker blickande ned på yngre slägten; — betrakta i dessa
dalar morgonens och aftonens färgspel på höjderna, i djupen;
se ovädrens fruktansvärda prakt, se regnbågens stilla herrlighet,

der den hvälfver sig öfver vattenfallet–betryckta själ, se

detta, förnim och–andas!

JFr. Bremer♦

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free