Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’149
Ulla Winblads hemresa
från Hessingen i Mälaren en sommar-morgon 1769.
Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Småningom uppblåser vind
I de fallna segel;
Vimpeln sträcks, och med en år
Olle på en höbåt står;
Kerstin ur kajutan går,
Skjuter lås och regel.
Stålet gnistrar, pipan tänds,
Olle klår sitt öra;
Rodret vrides, skutan vänds,
Gubben har att göra;
Under skarpa Ögonbryn
Grinar han mot soln i skyn;
Kerstin, gubbens hjertegryn,
Skall nu seglen föra.
Seglen fladdra, skutan går,
Jerker lar sin lyra,
Lyran brummar, böljan slår
Allt med våld och yra;
Skutan knarkar, bräcklig, gles,
Vimplens flägt i toppen ses:
Tuppen gol så sträf och hes.
Nu slog klockan fyra.
Movitz stöt åt dem i larn,
Som på skutan fara,
Olle du, hvad kostar tjurn?
Lyssna, hvad de svara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
