Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’219
Drängen med sitt sista lass
Kom från skogen trött till qvällen;
Gårdshund, gamla trogna Pass,
Makligt låg i ring på hällen;
Katten tvättade sin tass.
Moster Gunnil i en vrå,
Talte sagor, bandt på noten;
Gamla Lustig då och då,
Husets vän, Soldat af Roten,
Finska fejden minde på.
Hastigt husbondfar man såg
Pipan emot spisen knacka;
Rörd var ban i själ och håg,
Tog så brådt sin Almanacka,
Som i stora Bibeln låg.
Vänner, ropte han, se faar,
Med en fröjd, som ej var tvungen:
Denna dagen är oss kär,
Låt oss be till Gud för Kungen;
’Det hans dyra högtid är!
Kungars kung, som allt förmår,
Gif hans ungdom mod och lycka!
Utbrast Gubben, och en tår
Föll uppå hans nötta krycka,
Stödet för han sjutti år.
Gumman sade: rätt och lag
Skall han skydda för de ringa. —
Sverges ovän skall en dag
Bäfva för hans tappra klinga,
Inföll Lustig, det svär jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
