Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’216
De gamla, gyllne lyrorna ha tystnat,
Och deras klang är klandrad eller glömd,
Till många toner ha vi sedan lyssnat,
Och hårdt är Guslafs sångartid bedömd.
Naturen vexlar, äften snillet träder
I vexladt skick för skilda tider fram,
I Grekisk enkelhet, i gallakläder,
Med lejonmahn, med skiftrik turturfjäder;
Men ett dess Väsen är: väl den, som det förnam!
\
I Himlens vindar, stormen friskt och stormen
Till vädervexling genom diktens verld!
Men — snille rymdes i den fordna formen,
Och derför är ban och sin ära värd.
0 vinglös lära, friska sångarlifvets
Urgamla mask, i ny och nedan rönt,
Hvad ofog drifs med dig och ständigt drifvils!
Det gifves ej och det har aldrig gifvits
En allmän sångartyp: hvad snillrikt är, är skönt.
Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagara
Phantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill;
Men det var sol deri, och, bur9 du klagar,
Hvar stodo vi, om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
Blott barbari var en gång fosterländskt;
Men vett blef plantadt, järnhårdt språk blef brutet,
Och sången stämd, och lifvet menskligt njutet,
Och hvad Gustafviskt var, blef derför äfven Svenskt.
1 höga skuggor, ädla sångarfäder,
Jag lägger kransen på ert stoft i dag.
En eflter antian bland oss alla träder
Snart upp till eder uti sljeroströdt lag;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
