Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Om dit clavér i skymningen dig gläder,
Hvar silfverton, som väcks af fingrens lopp,
En fantasi fråa mig, en känsla bringe;
Och din musik min trånad återklinge!
Och om ditt öra, smekt af Hesperider,
Ej Svenska Harpans yngsta klang försmår,
Och Diktens måna glans i skuggan sprider,
Som skymmer ögat med en lycklig tår:
Erinre dig min krans om gudatider,
I blomstren se vår andelefnads spår!
Min Sångmö blommar i de Blommor alla;
Hon sjelf en blomma är, som snart skall falla.
Ett lif i cirkeln af det Hela tågar,
Naturen evigt dess prestiuna är;
Hon bönhör moderligt hvart bröst, som frågar,
Och blomsterspråket svaren återbär.
1 hvar gestalt en egen känsla lågar,
Hvar planta har sitt lefvande begär,
Och för hvar urbild, af vårt hjerta buren,
En motbild föds ur hjertat af Naturen.
Så öfverallt, af hvad dig rör och tjusar,
O, låt din hulda tanka måla mig,
Och se mig, när min suck omkring dig susar,
Ur alla lifvets former helsa dig.
Lycksalig jag, om, när på fästet brusar
Den svarta våg, der Dagen dränker sig,
En ödmjuk dröm, som till din bädd sig närmar,
Min irrande och sorgsna vålnad härmar*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
