Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
En näktergal plågar mig, tidigt och sent,
Med sånger, der Himlen blott vet, hvad ban ment!
Hans svärmiska längtan mitt bröst ej förstår,
Och blindt är mitt öga för sångarens tår.
Men kommer min Fjäril, så grann som till dans,
Då sänker min törn-vakt bad9 sabel och lans;
På solstrålar rider han in i min borg,
Och aldrig gör Rosa den riddaren sorg.
I ensliga hvalfvet af bok och af lind,
Han kysser skön jungfrun på glödande kind;
Den rodnar, lik jorden, af vällustens vin,
Vid brudqvälls-musiken från surrande bin.
Jag vet, att den flygtige lemnar mig snart;
Som vattnets och ilens, är kärlekens fart!
Men tröttsam på längd är en enformig vän,
Och fagrare lockar min fägring igen.
Gemensamt, som solens, är skönhetens sken:
En dåre blott vill henne njuta allen!
Bland stjernornas andar så friast, som störst,
Oändligt hon stillar det ändligas törst.
Ett hjerta blott slår i det eviga Allt!
En lag blott jag lyder: hvad detta befallt!
1 tusende skepnader klappar dess blod,
Och alla sig läska ur Varandets flod.
Så délar jag med mig, till tidens fördrif,
Den flödande strömmen af tjusande lif;
Hvad mer, om der skummar Förgängelsens våg,
Blott rbythm är i störtande timmarnas tåg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
