- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
369

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Äfven på segrens fest, i nöjets bedöfvande armar
Fatta dä Blig, øm$i(%Ja n^ü tyjfck qch d£da mitt löje.
Vänner! 1 tron mig säll, I skåden min lycka med afund.
Ack! I ej kännen de qval, som under den yppiga skruden
Fräta mitt bröst: I kunnen ej se den hemliga oro,
Hvilken till Konungens innöta rum, till Ronupgen^ hjerta
Banar rig väg, gM härarnas vakt, genom riglade portar,
Och vid yppig* bard, på elastiskt svällande Räddar,
Griper med armar af jern det aldrig förfelade rofvet*
O! när det inträdt har, det ryslig? spöket, då bripna
Lamporna svqfvelhlå \ dep skimrande borgen, då sitta
Gästerpe bleke som lik, d$ strömma från harporna dödsljud,
Och i ett grafhvalf byts den höga, festliga salen,
Ack! en förkasta*) jag Hr, ett mål för himmelens vrede.
Ofta, då tygtøa<føu rår i jordens hyddor, och patten
Spänner kring länder qc(i haf den af stjernor glimmande pellen,
Blodiga skuggor jag ser oms väfva mitt furstliga läger,
Och tijl mitt ör* nå, som ur grafvar, klagande toner.
Ofta, när dagen sjtt klaraste sken kring rymderna jprider,
Och i skarornas krets jag den gyldene tronen bestiger,
Tror jag ipjg höra en röst, doft hviskande; uFur$te! en afgrund;
Gapar upder din fpt, ett svärd, med blodiga strålar,
Öfver din hjessa blixtrar i skyn och är färdigt att falla." ;
Vänner! Ett medel likväl jag vet att förjaga min oro
Och aU $juta mig sjelf. När de sträfva lurarne skalla
Härligt från bergen igen, när fålarne gnäggande stampa
Marken i fcrjgiskt begär, och fanorna svaja, och svänjep
Blixtra i kärøparnes hand, och kppparbågarne spännas;
O! då svallar mitt bröst af tjusning, då jublar min Ande."

Svensk Lesekog.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free