Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
I forntiden var det vid gården en man,
Och §tjernatpa-Fiskare kallades han.
Han rodde i nickande vassen sin båt
Båd1 dagar ocb nätter, så våt, så våt.
Han lade ut nät och krokar med svek,
I vattnet för menlösa fisken i lek,
Och gäddan i lönliga snaran han dref,
Och fångade ålen på silfvqrref.
Och blef uti borgen på glänsande fat
Af svenner framburen den kräsliga mat,
Och främmande gäster vid Herrskapets bord
De tala om Fiskarn berömliga ord.
Skön Fröken hvar natt genom fönstret såg
Från högan loft på villande våg;
På underbart sinne och tankar så rik,
Och såg på den ensliga facklan i vik.
Så koipmer en Jungfru med rosenkind,
Ocb åker på böljan i nattlig vind,
Hon åker i blänkande silfverkorg:
Skön Fröken hon anar en morgondagssorg.
De mörkgröna hingstar frusta nu svårt,
Och skaka de guldsmidda remtygen hårdt;
Af loddriga mahnar blir sjöböljan hvit,
Och dånar och hvälfver båd hit och dit.
Den listiga hafsfru tyglar sitt spann,
Så smal var hon snörd som en lilja, och grann
I skimrande gördel som azursten,
Och axlarne lyste som elfenben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
