Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god. Utgår man åter från att Gud är god, så
måste vi antaga, att han icke kan vilja existensen
af något lidande eller åtminstone icke något som
kan undvikas. Men då komma vi till den
slutsatsen, att lidandet härstammar från något utom
Gud, och således blir han icke allsmäktig.
Härvid hjälper ej att invända, att plågorna äro
nödvändiga för den som icke annorlunda kan
förbättras, ty vore Gud värkligen allsmäktig, så kunde
han nå målet äfven på annat sätt än genom
lidande. Ej häller hjälper antagandet af människans
fria vilja, ty då denna jämväl måste vara en
skapelse af Gud, så blir han äfven i detta fall
ansvarig för det genom denna uppkomna eländet.
Alla försök till teodicéer, säger Almqvist, hafva
blott förmörkat frågan, och det enda, till på köpet
tvifvelaktiga goda, de uträttat, är att de en längre
tid »hållit mänskligheten ifrån att sansas, bibringat
sömn öfver rätta förhållandet», hvilket ju i längden
ej kan gifva säker ro för själen. I bibeln söker
Almqvist lika fåfängt upplysning i dessa frågor
och kommer därvid in på kritik af
inspirationsbegreppet samt af lärorna om försoningen och om
treenigheten.
Teologiens öde blir under sådana förhållanden
att antingen bli förnuftig, då den öfvergår till
filosofi, eller ock att fortfara att vara oförnuftig och
uppge anspråken på vetenskaplighet, i hvilket fall
den blir religion. »Detta», utropar Almqvist, »vore
ett värkligt sant slut på teologien. Antingen det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
