Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
ämnad till: det är fattigdom», och »att vara fattig,
betyder att vara hänvisad på sig själf».
»Att kunna vara fattig när det gäller, utan rädsla och
utan fara, därtill lockas vi af våra landskaps anblick; men det
är icke blott vår kropps, utan likaså vår själs världsställning...
Fruktansvärdare är ingen än den, som kan vara utan allt
utom sig...
Detta lynne att finna sig stark i sin fattigdom utgör en
af hemligheterna, ehuru ofta djupt förborgad i svenska
väsendet... Svensken är nästan aldrig idog i fransysk eller tysk
mening; allraminst är han sparsam som ryssen eller juden.
När utländingen hopar pänningar för att ega dem, samlar
svensken för att gifva ut. Fattigdomen är hans grundtillstånd,
förmögenhet blott hans interim, rikedomen en lek, som han
har för sig då och då... Att samla för att kasta bort, och det
rätt ofta utan njutning, utan afsikt — det stöter på en viss
orimlighet, det är svenskt... Afvig i spekulationer, blir
svensken vanligen muntrast, om han cederar bonis, och han bär
sig mycket flinkare åt med sina kreditorer än han förut gjorde
med sina handelsartiklar. Detta är visserligen icke berömvärdt,
men det har sin grund i ett berömvärdt».
I literatur, konst och musik går denna fattigdom igen,
så ock i själfva landskapet, dess växt och djurvärld. (Här
inflickar Almqvist en dråplig humoristisk karaktäristik af
husdjuren.) »Nyponbusken förtjänar att närmare ses — den är
för heden utmärkande. Betrakta dess lilla änkla ljusröda
blomma, och känn den utomordentligt fina, nästan svaga
lukten, den ädlaste likväl som luften bär!» Den har ej den
söderländska törnrosens fullsaftighet och narkotiska ånga, utan
»är gestalten af fattigdom, vildt behag och kyskhet».
Vårt land är till karaktär och folklynne i Europa liksom
det fattiga, så äfven det företrädesvis unga. Den svenska
människan »har mycket det sättet att se hastigt och
tvärt-igenom sakerna, hvilket man brukar kalla det svenska sunda
förståndet. Egentligen är det ett ungt sinnelag: det är kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
