Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
skaran blef med tiden ganska stor: fem systrar och
två bröder, och så mycket ungdom borde kunnat
sätta färg på lifvet i det förmögna Bremerska
hemmet. Men i stället var där enformigt, trångt och
dystert, främst på grund af fadrens lynne och
åsikter; melankolisk och sluten fordrade han en
obetingad lydnad af de sina.
Han var visst icke främmande för högre
intressen, men dessa hade aldrig kommit att få luft
och sätta sin prägel på hans hem af det skäl att
hans hustru icke delade dem. Hon var framförallt
en elegant världsdam, societetslifvet var hennes
fält och från dess synpunkt bedömde hon alla
förhållanden, jämväl uppfostran. Döttrarne fingo
sålunda lära sig språk och odla talanger, som de
kunde lysa med i sällskapslifvet, och hvad Fredrika
beträffar, fick hon därför mycken och god
undervisning i ritning.
Det blef aldrig frågan om att föräldrarne kände
sig ha skyldighet att komma i andlig gemenskap
med sina barn, att taga reda på deras olika anlag
och utveckla dem; allt skulle gå efter abstrakta,
opersonliga regler. Äfven gent emot föräldrarne
skulle den noggrannaste etikett iakttagas, och som
döttrarne icke fingo besmittas af eller ens ha aning
om världens ondska, höllos de i sådan afskildhet,
att hemmet för dem fick en prägel af kloster eller
rent af fängelse.
Sådant tedde sig hemmet för Fredrika Bremer,
men det är att märka, att den skildring hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
